Skrivet av guermantes:
Eftersom det här är en "berätta om era erfarenheter-tråd" så berättar jag: jag lämnar Debian (eftersom det inte verkar vara ett bra val p.g.a. sämre mjukvarustöd) och provar Mint igen
Debian Stable (för närvarande "Jessie", dvs version 8) som du installerade har med mening gamla paket, men inte för att de är "gamla", utan för att "gammal" även betyder "vältestad". När väl Debian proklamerat att en version är "Stable" så kommer det inte in några nya programversioner. Däremot fortsätter nuvarande program i distributionen att få säkerhetsuppdateringar under hela supporttiden för releasen (längden på denna är ett diskussionsämne just nu, men det lutar åt releasedatum+5 år; i vilket fall så ska det hinna komma åtminstone två nya Stable-släpp innan en version faller ur support).
Så, Debian Stable är briljant att köra på hårdvara som man vill "bara ska fungera", för när det väl konfigurerats så kan man vara lugn i vetskapen om att det kommer fortsätta fungera på samma sätt, tills administratören väljer att ändra något eller uppgradera. Vill man som hemanvändare snarare ha de nyaste (och därmed "otestade") versionerna av nya program så är det fel gren att följa.
Debian Testing (för närvarande "Stretch", dvs version 9) är den gren som en dag i framtiden kommer ta över titeln "Debian Stable". Här kommer nya program in ända tills man går in på det absoluta upploppet av förberedelserna för att låta Testing bli Stable. Först "fryser" man distributionen, sedan spenderar man en tid på att lösa alla kända relevanta buggar i all mjukvara som ingår i distributionen, och sedan släpper man den som Stable och skapar en ny Testing.
Debian Unstable (ständigt kodnamn "Sid") är grenen där man hittar just de senaste och nyaste programmen. Det är i denna gren de först dyker upp, testkörs, buggar rapporteras och fixas, innan dessa paket vandrar vidare till Testing (som senare blir Stable). Vill man ha en mer "bleeding edge"-variant av en rullande distribution, vilket är vad du verkar vilja, så är detta den vettigaste grenen att följa.
Faktum är att Mint bygger på Ubuntu, som bygger på just Debian. Vad Ubuntu i praktiken gör är att de en dag säger "nu tar vi en ögonblicksbild av Debian Unstable, lägger till en mindre mängd egna ändringar och lägger en månad på att betatesta innan vi kallar det för en ny stabil version av Ubuntu". Vad Mint i sin tur gör är att vänta på att Ubuntu släpper en ny version, lägga till lite extra egna ändringar och sedan släppa det som en ny version av Linux Mint. Så i praktiken är Linux Mint bara just Debian Sid med Ubuntus och Mints modifikationer.
Alla får givetvis köra Mint eller Ubuntu om de vill, men det kan vara fördelaktigt att veta hur släktskapet mellan distributionerna ligger till. Generellt sett så vinner man mycket på att inte hoppa mellan distributioner så mycket, utan det är nog bättre att (bildat) välja en viss distribution och hålla sig till den, tills man kan tillräckligt mycket för att veta vad som faktiskt är en begränsning i en viss distribution.
Jag kan passa på att hänvisa till Introduktion till och överblick av Linux och övriga operativsystem som är länkad från samlingstråden i denna forumdel, då den berör en del saker som kan vara relevanta här.
Skrivet av guermantes:
(Argyll i Debian hittade jag inte i usr/bin heller, vette 17 vart den tog vägen när jag installerade... ).
Argyll är ett "läsa dokumentationen"-program . Dokumentationen finns dels på deras hemsida, men det dyker också alltid upp en dokumentationskatalog i /usr/share/doc/paketnamn
där man kan läsa om vad man installerat (har man en webbserver konfigurerad så kan man också testa att gå till http://localhost/doc
för att få det serverat i webbläsaren).
I just detta fall så är det så att Argyll inte har någon binär som heter argyll
. Vill man inte gå via dokumentationen så kan man manuellt inspektera paketinnehållet; exempelvis genom apt-file
:
$ apt-file -F show argyll
argyll: /etc/hotplug/usb/Argyll.usermap
argyll: /lib/udev/rules.d/55-Argyll.rules
argyll: /usr/bin/applycal
argyll: /usr/bin/average
argyll: /usr/bin/cb2ti3
argyll: /usr/bin/cctiff
argyll: /usr/bin/ccxxmake
argyll: /usr/bin/chartread
argyll: /usr/bin/collink
argyll: /usr/bin/colprof
argyll: /usr/bin/colverify
argyll: /usr/bin/dispcal
argyll: /usr/bin/dispread
argyll: /usr/bin/dispwin
argyll: /usr/bin/extracticc
argyll: /usr/bin/extractttag
argyll: /usr/bin/fakeCMY
argyll: /usr/bin/fakeread
argyll: /usr/bin/greytiff
argyll: /usr/bin/iccdump
argyll: /usr/bin/iccgamut
argyll: /usr/bin/icclu
argyll: /usr/bin/illumread
argyll: /usr/bin/invprofcheck
argyll: /usr/bin/kodak2ti3
argyll: /usr/bin/mppcheck
argyll: /usr/bin/mpplu
argyll: /usr/bin/mppprof
argyll: /usr/bin/oeminst
argyll: /usr/bin/printcal
argyll: /usr/bin/printtarg
argyll: /usr/bin/profcheck
argyll: /usr/bin/refine
argyll: /usr/bin/revfix
argyll: /usr/bin/scanin
argyll: /usr/bin/spec2cie
argyll: /usr/bin/specplot
argyll: /usr/bin/splitti3
argyll: /usr/bin/spotread
argyll: /usr/bin/synthcal
argyll: /usr/bin/synthread
argyll: /usr/bin/targen
argyll: /usr/bin/tiffgamut
argyll: /usr/bin/timage
argyll: /usr/bin/txt2ti3
argyll: /usr/bin/viewgam
argyll: /usr/bin/xicclu
argyll: /usr/share/doc/argyll/README.Debian
argyll: /usr/share/doc/argyll/changelog.Debian.gz
argyll: /usr/share/doc/argyll/changelog.gz
argyll: /usr/share/doc/argyll/copyright
argyll: /usr/share/man/man1/applycal.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/average.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/cb2ti3.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/cctiff.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/ccxxmake.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/chartread.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/collink.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/colprof.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/colverify.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/dispcal.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/dispread.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/dispwin.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/extracticc.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/extractttag.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/fakeCMY.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/fakeread.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/greytiff.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/iccdump.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/iccgamut.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/icclu.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/illumread.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/invprofcheck.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/kodak2ti3.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/mppcheck.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/mpplu.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/mppprof.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/oeminst.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/printcal.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/printtarg.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/profcheck.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/refine.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/revfix.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/scanin.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/spec2cie.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/specplot.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/splitti3.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/spotread.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/synthcal.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/synthread.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/targen.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/tiffgamut.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/timage.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/txt2ti3.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/viewgam.1.gz
argyll: /usr/share/man/man1/xicclu.1.gz
Dold text
Att ta med sig är att binärerna som installeras heter applycal
, average
, cb2ti3
, cctiff
, ccxxmake
, chartread
, collink
, colprof
, colverify
, dispcal
, dispread
, dispwin
, extracticc
, extractttag
, fakeCMY
, fakeread
, greytiff
, iccdump
, iccgamut
, icclu
, illumread
, invprofcheck
, kodak2ti3
, mppcheck
, mpplu
, mppprof
, oeminst
, printcal
, printtarg
, profcheck
, refine
, revfix
, scanin
, spec2cie
, specplot
, splitti3
, spotread
, synthcal
, synthread
, targen
, tiffgamut
, timage
, txt2ti3
, viewgam
, och xicclu
, som alla har separata manualsidor att läsa . Programmet är CLI-baserat även i dess Windows-version, för den delen.
Det finns dessutom ett paket med namn argyll-doc
att installera som innehåller en fullständig(are) dokumentation, utöver manualsidorna. Jag antar att det speglar allt innehåll som de även presenterar på sin hemsida.