Inlägg

Vad jag tycker är pantat här är fokuseringen från EA, något jag sett andra gånger när det gäller andra bitar inom spel. Inställningen att just ett sätt att göra något är vad som lönar sig låg i min mening bakom att det klassiska Star War Galaxies ändrades på alla sätt som gick för att likna WoW och ersattes slutligen med SWTOR som var en kapning rakt av med nytt tema.
Samma tankesätt här, MP med microtransaktioner är vad som ger bäst intäkter, då är allt annat ointressant.
Vad de missar då är att spel som jag uppfattat verkligen slagit i taket intäktsmässigt är sådant som bryter ny mark, oavsett om det är SP, MP, co-op eller kombinationer av dessa. Kopiera andra så kan du ta en andel av en marknad, skapa något eget så skapar du en egen marknad. Kreativiteten har vattnats ur i spelbranschen.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag tror i alla fall att det börjar bli så pass mycket nu att EU-domstolen kommer börja intressera sig för det. Skillnaden ligger i som någon nämnde i att det inte annonserats vad för data som samlats in eller ibland ens att det görs, istället är det många gånger omskrivningar som "för att göra det enklare för DIG" och annan bullshit som gör att medelsvensson bara nickar och tycker att "ja, men det är ju bra". Problemet är friskrivningar och sådant i användarvillkor som är meterlånga och där resultatet blir att acceptera utan att läsa för att det blir för mycket att läsa.
Vad jag kan tänka mig kan komma däremot är ett krav att allt som rör information som samlas in och skickas tillbaka ska listas klart och tydligt högst upp eller (vilket hade varit mycket bättre men rent förödande för industrin då) att all sådan telemetri som utgångspunkt ska vara avstängd och att konsumenten aktivt måste slå på den. Att den som utgångspunkt känns som ett stort steg dock så det är nog rimligare att hoppas att det tydligt måste listas högst upp i villkoren.

Skickades från m.sweclockers.com

1. Stämmer säkert om timtaxan men i FT-mål har du väl också rätt till ersättning för ansökningsavgiften (2800?) samt resa och uppehälle för ett ombud vilket med den summa du anger för en timmes taxa då lägger oss runt c:a 5000 eller lite där över. Du kan säkert de här siffrorna bättre än jag, men tror definitivt att tanken med just summan 4500 har med det här att göra.

2. Fast vad Njord vill är att få in pengar alltså få ett förhållande fastställt och i så fall behöver det vara tvist om det. Om det är tvist om 4500 finns det inget som säger att en motpart inte får kalla fötter och betalar om det helt plötsligt skulle gälla 22000, men är det inte upptaget med motparten så går det inte att veta om de kommer betala vilket är grunden för onödig rättegång vad jag fick förklarat för mig. Det blir däremot inte det om Kronofogden används som du säger, men då har faktiskt motparten kontaktats innan. Jag säger inte att du nödvändigtvis har fel men vår föreläsare på det här är hovrättsdomare och det var vad han sade, "3 a§ handlar om onödig rättegång, om jag väljer att gå direkt till domstol istället för att använda summarisk process genom KF, händräckning osv.".

Jag tror jag ändå förstår din poäng, en förlikning är en mellanväg typ, men Njord förutsätter ändå med det att de har rätt, att det är fastslaget att ett upphovsrättsintrång begåtts etc, sedan skulle ersättningen de kunde kräva egentligen vara högre, men vill man då slippa alltihopa kan det bli förlikning på 4500. Så egentligen kräver de inget och jag antar att det kommer vara deras försvar gentemot DI, "vi har inte krävt pengar eller drivit in något, det är bara ett förslag till förlikning". Vill de ta det vidare då måste de i alla fall specificera det som jag ser det och ta det med motparten på den summa de anser ska betalas, för att inte tala om att få fastslaget att ett upphovsrättsintrång verkligen skett. Men det är inget en domstol skulle reagera över menar du?

Egentligen grundar det sig i praxis fast det finns också lagstöd, men sedan är en utgångspunkt också varför Njord valt det belopp de valt. Genom att det är under ett halvt prisbasbelopp så går det bara att kräva ersättning för 1 timmes juridisk rådgivning (så kallat FT-mål) och timpriset här sätts i reglering av regeringen. Jag har inte exakt koll på timtaxan nu men om vi säger att timpriset är 5000 så blir situationen att de som får brevet kan anlita jurist för 5000 och få rätt i domstol eller så kan de betala 4500 och slippa ärendet. De gör sparar i så fall in säg 500 på att bara betala och det här är det jag tippar att Njord räknat med för de fall personerna kontaktar jurister, en enkel kostnadsberäkning som gör det billigare att bara betala. För Njord själva blir det inte heller lönsamt eftersom de bara kan begära ersättning för en timme i det här fallet. Upplägget handlar alltså om att det inte ska bli tvist.

Så, då skulle Njord kunna skicka ett kravbrev på 4500 och sedan om de går till ting då istället kräva 25 000, eftersom de då om de vinner får sina kostnader betalda? Ja, bortsett från att om de förlorar så får de ersätta motparten och de har fortfarande bevisbördan här, men dessutom så är det då regler om onödig rättegång.
Om det är så att Njord anser att du är skyldig pengar och du anser att du inte är det så är det en tvist i så fall och det första domstolen gör i det fallet är att avgöra om skulden existerar, det här kallas fastställelsetalan (RB 13:2). Av den paragrafen framgår ändå att det behöver råda ovisshet, dvs du och Njord ska vara oense och i så fall kan de (eller du) då begära att få det fastslaget hur det ligger till. Märk väl här att någon som fått ett sådant här brev alltså kan dra Njord inför rätta för att få tingsrätten att slå fast att Njords krav är oriktigt. Viktigt är ändå att det ska "lända käranden till förfång", så det måste visas att det här är något som hindrar och att det därför att viktigt att få det utrett.

Så, om Njord har skickat ett brev till någon på 4500 som den valt att inte svara på eller bestrider så föreligger ett ovisst förhållande om det, men om de då går vidare till domstol och istället kräver 25 000 så har de inte tagit upp det med mottagaren och då kan de inte säga att läget är ovisst. De vet nämligen inte innan de pratat med motparten om denne motsätter sig det eller inte. De gör sig då skyldiga till onödig rättegång (RB 18:3) och läser du den paragrafen förstår du att helt andra mekanismer kommer in i spel då. Även om Njord i det fallet vinner så får de betala vilket betyder att den som då blir stämd av Njord i praktiken kan använda sig av vilka advokater denne vill, Njord får stå för kostnaderna i vilket fall.

Blir väldigt mycket text men det är det bästa sättet jag kan förklara på. Men jag är övertygad om att det här är vad som ligger bakom just summan 4500 och lika övertygad om att det också är vad som gör att de aldrig kommer gå vidare. Det blir för dyrt helt enkelt. Tanken är nog istället att se till att skicka ut så mycket brev som möjligt för att få samma effekt som i andra länder där sådant här gjorts, nämligen att upphovsrättsbrotten ska minska. Att det sedan kommer vara vissa som betalar också är vad som delvis kommer finansiera operationen, därför är det riktigt bra att DI tar upp det och vore suveränt om de kom fram till att det är att se som inkasso. Då riskerar de ansvariga på Njord nämligen inte bara böter utan även fängelse, och tänker de sig skicka ut 8000 brev utöver de 5000 de hävdar de redan skickat ut...ja, då borde vi nog hamna i övre delen av straffskalan. Jag tror verkligen inte Njord såg det här draget komma från DI.

You're welcome! Hoppas det var begripligt också.

Mja, vad Datainspektionen vill titta på är ifall det här är brev som ska omfattas av Inkassolagen, detta eftersom om du bedriver verksamhet enligt det så ska du ha tillstånd av just DI, det är därför det är de som utreder det. Så frågan är om Njord driver in en fordran åt någon annan. Är det inkasso och de inte har tillstånd är det ett lagbrott vilket kan ge böter eller fängelse.

Bevisbördan ligger på de som påstår något och när det gäller en internetuppkoppling som andra kan koppla upp sig på så måste principen om bristande gärningsculpa gälla. Vad vi pratar om här är nämligen ett förslag till förlikning vilket innebär att det handlar om skadestånd och i så fall krävs uppsåt eller vårdslöshet (vilket är culpa då). Bristande gärningsculpa innebär alltså då att någon som tillhandahåller internet då t.ex. inte har uppsåt eller kan anses vara vårdslös om någon annan använder internet till att göra något olagligt. Principen är exempelvis också tillämplig på posten som annars haft straffansvar för om någon skickar något olagligt med posten. Ska du kunna hållas ansvarig behöver det alltså visas att just ditt agerande bidragit till brottet etc och eftersom det inte finns någon lag på att kryptera sitt wifi så har du inte begått en vårdslös handling genom att ha det öppet. Således kan du inte hållas ansvarig så länge det inte är bevisat att just du gjort något.

Långt och kanske lite bökigt förklarat men ett rätt omständigt resonemang som ligger bakom det, intressant nog är det vad som dömer piratbaygrundarna och friar andra nättjänster som internetleverantörer, Youtube etc (det ansågs alltså ställt utom rimligt tvivel att Swartholm-Warg, Neij etc förstod att deras infrastruktur skulle användas till upphovsrättsbrott, alltså hade de gärningsculpa).

Vad som verkligen stör mig med jävsbestämmelserna är att det är domarna själva som ska anmäla det och det sedan är de själva som ska utreda och avgöra om jäv föreligger.

Stämning görs i både brott- och civilmål, skillnaden är att i brottmål är det åklagaren som stämmer.

Exakt så här, vilket har varit mitt resonemang hela tiden. Dels får de bevisbördan för att vad de säger faktiskt skett och jag ser inte hur de ska kunna bevisa det, sedan är summan de kräver också vald på ett sådant sätt att det ska bli billigare att betala dem än att anlita advokat eftersom det blir ett FT-mål. Så för de som får breven ifall de tittar på att anlita en jurist kommer de få klart för sig att de med största säkerhet vinner, men då kommer det kosta mer än 4500.

Upplägget spelar på människors rädsla så det är mer att likna vid utpressning. Dessutom tycker jag att rättsläget är oklart runt Popcorntime, förstår jag det rätt är det en streamingtjänst som använder en torrentklient. Torrentklienter tillhandahåller förvisso verket till allmänheten vilket inte är tillåtet medan det verkar göra det enbart i formen av en tillfällig kopia som inte har egen ekonomisk betydelse i en framställning som inte sprids vidare till allmänheten, vilket är ett undantag som är tillåtet.

För att klargöra lite så som utgångspunkt får domar alltid överklagas. Sedan i och med att det är ett brottmål med böter som straff här så betyder det att det kräver prövningstillstånd (PT), men det i sin tur betyder inte att du inte har rätt att överklaga, bara att HovR kommer göra en översyn av din överklagan och sedan beslutar om du får PT, dvs om de tänker ta upp det.

Sedan till din egentliga fråga då, vad du ska skriva, så utan att veta vad för brott du anklagas för och hur domen ser ut så finns vissa formalia enligt rättegångsbalken.
För brottmål hittar du det i rättegångsbalken kap. 51 4$:
1. Domen som överklagas
2. Vilken del av domen som överklagas och vad du vill ha för ändring (ex. frikännande, att åtalet ogillas)
3. Grunderna för dig överklagande, var har det blivit fel
4. Varför du ska få PT
5. Din bevisning och förklaring vad den bevisningen visar.

Edit: fel paragraf-hänvisning
Skickades från m.sweclockers.com

MD 2011:11 - Indispositivt mål och ett fall som kunde ha principbetydelse för rättspraxis vilket blir undantaget.

MD2009:9 - Stycket som tar upp ogiltig rättegång lyder (som du borde veta då du plockade ut endast de meningar som passade dig): "Swedish Film har visserligen medgivit att Marknadsdomstolen förbjuder bolaget att använda den påtalade annonsen enligt domsbilagan, men bestritt att de påståenden som annonsen utgörs av är otillbörliga i sig. Enligt Marknadsdomstolens mening gav Swedish Films inställning i målet kärandebolagen skäl att befara att Swedish Film skulle använda sig av annonsens påståenden i annan marknadsföring. Redan mot denna bakgrund har kärandebolagen haft godtagbara skäl att få sin sak prövad av Marknadsdomstolen och således inte föranlett en onödig rättegång. Att kärandebolagen inte kontaktade Swedish Film innan talan väcktes, eller att kärandebolagen inte godtog det förlikningsförslag som Swedish Film presenterade under handläggningens gång, föranleder inte Marknadsdomstolen att göra en annan bedömning."

Din citering kursiverad, men vad som avgör att det inte blir onödig rättegång är vad som är fetmarkerat, även om de hade slutat använda det, så anser domstolen det bevisat av deras inställning att det funnits risk att de skulle fortsätta använda annonspåståendena och genom att domstolen anser att den risken finns så har de rätt att ta det till domstol. I perspektivet av det gör det sedan ingen skillnad att Swedish Film inte kontaktats innan talan väcktes.

Med andra ord: Marknadsdomstolen kommer fram till att hade inte Filmcentrum gått vidare med en stämning så fanns det en risk att Swedish Film oavsett vad som hänt innan skulle fortsätta använda de annonspåståenden de inte fick använda och därför är det befogat med en rättegång.

Men visst, lär mig juridik. Har du blivit kallad rättshaverist någon gång?

Minns jag inte helt fel så fanns det åtminstone förr i alla fall i Turkiet möjligheten att köpa piratkopior där kvaliteten garanterades av den turkiska staten.

Hur som helst: vad som är kontroversiellt med lagstiftningen här är att det framstod som uppenbart inför att lagen infördes att en majoritet var emot den (minns att till och med Leif GW Persson uttalade sig om det och kallade det befängt eller något). Problemet som det innebär är för mig att det undergräver statens legitimitet, för för vems skull finns primärt staten? Bolagen verkar inom staten medan staten om vi drar det till sin spets företräder medborgarna primärt, då det är dessa som röstar fram statens företrädare.

Problemet blir ytterligare belyst som jag ser det av lagstiftningen som fanns kring datainsamlingen och rätten att kräva ut uppgifter därifrån (den lagstiftning som EU-domstolen underkände) som från början var utformad så att om du begärde ut information i enlighet med rättegångsbalken så fick du ut informationen (dvs om det rörde brott som genererade minst 6 månaders fängelse), vilket var i linje med EU-rätten. Den ändrades däremot några år efter införandet och den nya versionen gjorde att det enda som krävdes för att få begära ut personuppgifter var att brott hade begåtts, oavsett vilket brott och oavsett straffsats. Det här underkände EU-domstolen och nu sitter åklagare och polis och gråter ut tillsammans med inrikesministern över att de nu inte kan få ut information som de behöver för att sätta fast pedofiler. Det är bara att läsa Rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel och avgöra själv ifall åklagare kan få tillstånd att avlyssna elektronisk kommunikation gällande misstänkta pedofiler med dagens lagstiftning.

Så däri ligger problemet som jag ser det, att en stor del av medborgarna har en syn på saker och ting och definitivt hade det innan lagen infördes, medan "etablissemanget" eller vad man nu vill kalla det har en annan (även om jag tror det är så pass enkelt att upphovsrättslobbyn är de som påverkar politiker här). Att det sedan drivs på för lagförändringar som kommer underlätta att spåra sådana som fildelar med argument att ta fast pedofiler som med dagens lagstiftning ändå går att avlyssna gör att det verkar som man vill förankra ny lagstiftning på ett sätt som verkligen kan ifrågasättas i ett etiskt perspektiv.

Den mänskliga rättigheten är hur som helst den personliga integriteten och så långt jag sett så sätter svensk lag bara den på undantag om det kan vankas fängelse. Upphovsrätten skulle ha ett undantag här då?

Firman anser personen ska betala, personen anser det inte = tvist. Bara för att någon påstår att någon ska betala något betyder inte det att de har rätt, och hur slår du då fast vem som har rätt, för det är väl en förutsättning för att sedan få ut pengarna?

Sedan antar jag att du inte läste lagrummen jag hänvisade till. Om vi nu ponerar att vi bara knallar in på tingsrätten och lämnar in en stämning på valfritt belopp utan att motparten fått chans av oss att yttra sig eller betala just den summan så kan det inte få konsekvenser för oss som lämnar in ansökan menar du?

Skickades från m.sweclockers.com

Fast det resonemanget byggde nog på just vad jag skrev ovan, dvs att om det är under ett halvt prisbasbelopp (vilket idag är c:a 22000 tror jag) så räknas det som FT-mål vilket innebär att vardera parten står sina egna kostnader, vilket är vad en juristbyrå som driver sådana här krav är intresserade av. Om den som blir stämd får klart för sig att kostnaderna ersätts av motparten vid vinst i rätten så ökar givetvis viljan att sätta sig på tvären, allra helst om man är övertygad om att man kommer vinna. Vad de är ute efter är snarare att mottagaren av de här breven ska uppleva att det är enklare att bara betala istället, är det då dessutom en lägre summa än vad du eventuellt åker på att betala i juridisk rådgivning för ett sådant mål räknar de nog med att villigheten ökar än mer. Riskera att betala 9500 (5000 + 4500) vid förlust eller ta den säkra vägen att bara betala 4500?

Det är ändå bra att det tas upp eftersom jag behöver repetera detta.
Hur det nu är, utgångspunkten är firmans krav på 4500. Om mottagaren bestrider det kravet kan firman då dra det vidare till domstol men kan för den sakens skull inte då dra till med vad som helst, utan driver de vidare sitt krav efter en bestridan så är det just kravet som de ställde från början, nämligen 4500.

Ponera att de om de nu skickat ett krav på 4500 till mig, jag bestrider det och de då tar det till stämning men i stämningsansökan ställer ett krav på 23000. Mina första invändning skulle då bli att det har funnits ett krav men att det var på 4500 och inte på 23000. Vad det i första hand är fråga om är nämligen en fastställelsetalan. Firman menar nämligen att jag är skyldig pengar, jag menar att så inte är fallet, så domstolen måste fastställa hur det ligger till, finns det en fordran eller inte? För att det ska kunna ske så måste de ha framställt ett krav som jag bestridit eftersom det då är en ovisshet som måste fastställas (RB 13:2). Så om de vill driva ett mål om ett högre skadestånd får de i så fall börja med att ta upp det högre skadeståndet med mig, jag får bestrida det och sedan kan de ta det vidare till domstol. Om skulden fastställs kan de sedan begära in pengarna från mig, vägrar jag kan de då åter gå till domstol och begära en fullgörelsetalan.

Nu, eftersom summan i det här fallet är 4500 så innebär det att det faller under förenklat tvistemål eftersom det understiger ett halvt prisbasbelopp, vilket är vad som kallas småmål. En lagfaren domare kan avgöra målet med ett enklare förfarande vilket sparar tid och pengar (RB 1:3 d). Det regleras sedan vidare i Rättegångsbalken vad för kostnader som ersätts (RB 18:8 a) vilket är en timme juridisk rådgivning samt resa etc. Rådgivningskostnaden per timme som hänvisas till i Rättshjälpslagen är något som regeringen fastställer med förordning, vilket är samma som för resekostnaderna (RB 18:8 a st.5), vilket är vad jag misstänker genom praxis blivit just 5000. Sett den summan ett par gånger men aldrig varit inblandad i FT-mål direkt, men någon insatt kan säkert bringa ytterligare klarhet här.

Hur som helst, för mig blir det logiskt eftersom en person som får ett kravbrev då kan höra av sig till en advokat och får klart för sig att hjälp går att få, men det kommer kosta 5000 spänn, dessutom då det är ett s.k. småmål får vardera parten stå sin kostnad själv, vilket innebär att om den här personen vinner slipper denne betala 4500 men får betala 5000 i advokatkostnader. Genom att betala "sparar" man då 500 och det är vad jag tror Njord är ute efter.

Det är också det som är min poäng med mitt tidigare resonemang, om nu mottagaren bestrider så kommer kostnaderna springa iväg bra mycket mer för Njord än för mottagaren. Hela deras upplägg bygger alltså på att mottagaren bara rakt av betalar eftersom det annars börjar ticka iväg väldigt många väldigt dyra timmar för dem.
Sedan om man bestrider direkt till Njord eller gör som professorn i upphovsrätt rekommenderade i artikeln som länkades att bara slänga men vara noga med att bestrida eventuellt inkassokrav kvittar egentligen i min mening.

Professorn gör dessutom klart vad jag menade tidigare också att det inte finns något som helst strikt ansvar för en internetuppkoppling. Bevisbördan är på den som anklagar.

Fast jag säger inget om skadeståndet. Yrkandet här är 4500, så det är vad det kommer handla om. 5000 som jag nämner är vad jag vill minnas är som tas ut i sådana här småmål.

Skickades från m.sweclockers.com

Det är ju det, civilrätt, vilket betyder att de max kan få ut 5000i ersättning eller något sådant om jag minns rätt, när det gäller småmål står du dessutom dina egna kostnader. Så om de nu drar det till domstol kommer deras egna kostnader överstiga 5000 men de får bara rätt att begära 5000 för arbete, utlägg m.mi och med att processen drivs i Sverige, men kostnaderna för att driva processen kommer överstiga det med ganska mycket, bara att räkna på timlön för en jurist som arbetar med det, reser till och från domstol, sitter i domstol osv.
Det lönar sig inte för dem med andra ord och därför är det bara att bestrida rakt av.

Skickades från m.sweclockers.com

Du tänker helt rätt, "strikt ansvar" som det kallas regleras specifikt för de fall som gäller, t.ex. när det gäller hundar:
https://lagen.nu/2007:1150#P19S1

Att det skulle vara någon form av strikt ansvar för en internetuppkoppling har jag då inte sett lagstöd på än i alla fall.

Några har varit inne på det men skillnaden är upphovsrätt och patent. Båda är tidsbegränsade även om patent har mycket kortare tidsgräns. Poängen med båda är samma dock nämligen att ge upphovsmannen/kvinnan möjlighet till ensamrätt till sin upptäckt, skillnaden med uppfinningar och liknande är att det också finns ett samhällsintresse i en fri marknad och därav upphör patent efter en viss tid. För upphovsrättsskyddade verk så är det du och efterlevande som får dra nytta av det (i stort).

Fast det här väcker frågor ändå. Först och främst, sedan när har företag rätt att dela ut böter? De har rätt att driva anspråk skadestånd utifrån förluster de kan bevisa, inget annat. Vill de ha böter får de göra en polisanmälan om brott.

Sedan den andra frågan då, om vi ponerar att vi "betalar". Betyder det då att vi nu går fria från kommande krav? Och vem kommer avgöra det? Kan vi om någon annan hör av sig längre fram hänvisa till Njord och säga att den nuvarande som pockar på får ställa en regressfordran mot Njord och dem de företräder då vi redan betalt?

Popcorn time fungerar ändå som en streamad tjänst om jag förstår det rätt (har aldrig använt det), så oavsett om programmet använder torrent, så så länge filmen inte sparas permanent på hårddisken så kommer torrenten bara utgöra en sådan integrerad och väsentlig del i en teknisk process som undantas från intrång i upphovsrätten (URL 11 a §). Förutsätter som sagt att filmen då inte sparas eftersom det i så fall inte är en temporär fil.

Sedan vet jag att det finns ett fall i EU-domstolen som många hävdar innebär att det nu är olagligt att kolla på piratstreams, men det är en väldig skev bild av domen som jag ser det. Vad det handlade om var ett företag som sålde maskiner som alltså levererade piratströmning, och vad domstolen kom fram till var att eftersom personerna som köpte dessa maskiner/boxar betalade för något som tydligt sade att det handlade om piratat innehåll så kunde de hålla skadeståndsansvariga. Skadestånd kan bara väckas i en vända dock, så om det är så att du har en säljare och 10 köpare och den försäljningen orsakat 10000 i skada så kan du antingen klämma säljaren på 10000 eller så kan du leta upp och klämma 10 individuella köpare på 1000 var. Enklare med säljaren då (även om jag kan tänka mig att det går att få utslag på solidariskt betalningsansvar här). Hur som helst så för att det ska komma skadeståndsansvar i fråga när det gäller stream så måste det vara brott mot upphovsrättslagen, vilket innebär att du måste sprida det till allmänheten, vilket alltså inte sker när du kollar på en stream (se ovan om tillfällig kopia som en del i en integrerad process).