Vsync vs FPS-lock

Det här har jag undrat över en hel del på sistone:

I stort sett alla spel har en Vsync-setting som man kan stänga av, men Vsync är ju lite av ett dubbeleggat svärd, har lika många nackdelar som fördelar, om inte fler.

Så, varför använder man inte en enkel FPS-lock vid en gräns du själv väljer? Detta kan man ofta göra i .ini filer och liknande, men varför inte implementera det i in-game menyerna?

Tearing förekommer inte vad jag vet så länge inte FPSen går över din skärms uppdateringshastighet.

Mycket vettigt med att begränsa fps:en iaf till vad skärmen klarar av att visa. Du får lägre gpu-load = mindre värme, mindre ljud, mindre strömförbruklning osv.

Jag har inte testat själv, men jag har en teori om Vsync:en i många spel är en fps limiter... Det var nytt för mig när Jonas och Emil berättade att riktig Vsync låser till en viss fps och sedan halverar denna om gpun inte skulle orka hålla nivån.

Jag använder tex D3doverrider som skall "force Vsync" i spel, men har testat med både fraps och msi afterburner och den hoppar aldrig från 60 till 30 till 15 fps... utan den ligger och pendlar från max 60 fps och neråt om det blir tungt. Som om den vore en fps limiter.

Tearing förekommer inte vad jag vet så länge inte FPSen går över din skärms uppdateringshastighet.

Detta är Adaptive vsync som nvidia nu kommit upp med, inte vanlig vsync

Detta är Adaptive vsync som nvidia nu kommit upp med, inte vanlig vsync

Nej det är vanlig vsync som går från 120 -> 60 -> 30 -> 15, adaptive vsync låser till tex 60 och om gpun inte orkar hålla 60 fps så stänger den av vsyncen så man slipper drops till 30.

Vsyncs enda syfte är att synca grafikkortets frekvens med skärmens frekvens för att bli av med tearing. Det finns en mängd olika sätt att utföra detta på med olika för och nackdelar.

Från början körde datorer utan någon framebuffer till skärmen vilket gjorde att man i spel kunde se objekt ritas upp efterhand. Senare gick man över till dubbelbuffring så att skärmen bara ritar bilder som är helt färdigritade av grafikkortet. Problemet med det är att grafikkortet byter buffer så fort den har ritat klart. Om skärmen är mitt under en uppritning när bytet sker så skapas tearing, oavsett om du har högre eller lägre fps.

För att bli av med detta används vertical sync, vilket hindrar grafikkortet att byta buffer medan skärmen håller på att rita upp sin bild. Problemet med detta är att grafikkortet bara har två bufferts, vilket gör att om skärmen håller på att rita från den ena kan grafikkortet bara skriva till den andra, när den är full måste grafikkortet vänta på att skärmen ska bli klar med sin buffer. Detta gör att om grafikkortet inte är tillräckligt snabbt kommer fps:n sjunka till ett jämt delbart tal av skärmens Hz (1/2, 1/3, 1/4 etc. Vilket ger 30, 20, 15 etc på en 60Hz skärm).

För att motverka denna effekt används trippelbuffring. Detta gör att skärmen kan rita från en buffert, en buffert ligger i kö för att bli ritad från så fort skärmen är klar och grafikkortet kan skriva till en tredje buffert. Vilket gör att man kan ha vilken fps som helst så länge den är under eller samma som skärmens Hz.

Dock så finns det två varianter av trippelbuffring. För att underlätta kallar vi den ena DirectX och den andra OpenGL då standard trippelbuffring är olika för de.
DirectX (och D3DOverrider) kör med att bufferten fylls upp och efter det vilar grafikkortet tills en buffert blir ledig att skrivas till. Vilket leder till att bilden på skärmen alltid är gammal, detta känns segt och ibland ospelbart i vissa snabba spel. Men är oftast bättre att spela med 55~ fps och trippelbuffring än 30 med dubbel.

OpenGL kör istället med att grafikkortet konstant skriver över den äldsta bufferten och skärmen byter till den senast färdigritade. Med denna metod blir man av med tearing, kan ha varierande fps samt behåller i stort sett samma respons som att köra utan vsync. Nackdelen om någon är att grafikkortet konstant jobbar för fullt, precis som att köra utan vsync.

Adaptiv vsync vet jag inte så mycket om men antar att den slänger på vanlig dubbelbuffring vsync när man kommer upp i skärmens Hz och stänger av den när man går under, vilket leder till tearing när datorn inte klarar, men man har åtminstone bibehållen respons.

FPS-lock gör inget mer än att hindrar grafikkortet från att jobba.

Tearing förekommer när FPSen inte passar inte med skärmens uppdateringsfrekvens.

Kan beror på flera olika saker, antar att du använder in-game vsync och inte D3DOverrider.
De flesta spel idag använder trippelbuffring och även om de inte gör det så är fps antalet frames över en hel sekund vilket gör att om datorn till exempel klarar att rendera varannan bild under 16,7ms och varannan över kommer det bli 45 fps.
Men detta är rätt ovanligt mer än under kortare perioder. Har ingen lista över vilka spel som har och inte har trippelbuffring, men vet att Crysis inte har det.
Testa dra på in-game vsync och dra upp grafiken högt så att datorn aldrig klarar att pressa ut 60 så ska det lägga sig stabilt på 30.

Det måste vara så det ligger till i så fall, att 99% av dagens spel använder sig av Triple Buffering. Jag blir bara lite fundersam över alla guider osv angående Vsync att det alltid ska poänteras att ens FPS halveras. Detta gällde ju i så fall tidigt 2000-tal eller sent 90-tal. För jag har aldrig sett det in action, aldrig.

Varför denna hype kring nvidias nya Adaptive Vsync då? Ifall 99% av alla spel endå inte drabbas av den så kallade "fps-halveringen".

Sen vill jag påstå en sak till, som inte har med saken att göra, men man kan ALDRIG eliminera tearings utan Vsync, det går inte, även med FPS limiiter. Har någon ens lyckats med detta? Folk som skriver att dom låsar sina FPS på 60, och stänger av Vsyncen, brukar hävda att dom har ett smooth gameplay utan inputlag. Jag tror dessa inte tittar riktigt noga, t ex går sidleds längs en vägg i spelet och spanar på kanterna.

Det är dessa folk som kollar sina filmer på datorn genom datorskärmen och inte märker hackandet som uppstår för filmerna går i 24hz och datorskärmarna går i 60Hz...