Har man ett liv av att bara gå hemma å just bara spela data?

Så mycket trams man ser i den här tråden.
Gör vad du vill som gör dig lycklig och dåliga samvetet låter bara som det kommer från samhälles trycket att man ska vara normal och produktiv.

Inte så att man slipper jobba bara för att man har en diagnos utan det krävs en hel del mer.

Kunde jag (dvs om jag var ekonomiskt oberoende) så skulle jag göra samma sak (med skillnaden att jag har sambo så jag slipper åka någonstans för att träffa henne, hehe). Finns ingen anledning att ha dåligt samvete över det. Har man möjlighet att göra vad man trivs med utan ekonomiska bekymmer så är ju det optimala tillståndet uppnått.

Om du känner, att detta är "ett liv".

Dvs att du känner att du gör det du vill, då skall du vara nöjd med det. Så enkelt är det.

var får du pengar ifrån undrar jag om du inte jobbar?

TS har ju sjukersättning av en anledning, d.v.s. det är bedömt att återgång i arbete överhuvudtaget inte är aktuellt.

Till TS: Kolla upp med FK bara innan du eventuellt ger dig ut i något. Väldigt enkla sysselsättningsr kan ses som arbetsförmåga, och då kan din sjukersättning minskas.

Jag tror inte att detta är sant. Jag skulle åtminstone inte göra det.

Som många skrivit innan behöver du stimulans, både social och interaktiv. Det handlar snarare om att hitta en inkomstbringade sysselsättning som man trivs med. Det ligger i den mänskliga biologin att ständigt söka nya vägar - och att inte bli 100% nöjd. Det går helt enkelt inte, vilket också kan vara en viktig insikt i sig.

Jag tror ganska bestämt att du skulle klara av att gå hemma och göra ingenting i några veckor, kanske till och med månader - men sedan skulle du bli otroligt rastlös.

Se exempel:
Världens rikaste människor köper inte en ö och drar sig tillbaka - de engarerar sig i filantropi mm.
Framgångsrika musikstjärnor sitter inte hemma i palatset och ler - de skjuter heroin.
Näst högsta chefen på framgångsrika företaget vill ha chefens roll.
Chefen vill sitta i styrelsen.
Styrelsemedlemmen vill sitta i fler styrelser.
Alla vill tjäna mer pengar - trots att de har så att både de och familjen klarar sig i många hundra år.

Konsensus:
Du kommer inte att leva ett lyckligt liv om du bara sitter hemma i din lägenhet och spelar datorspel till du dör.

Hitta något som du trivs med och där du har möjlighet till personlig utveckling. Håll dig så frisk det går. Gör inte andra illa i onödan. Repeat.

Om vi säger såhär. Det finns inga universalla riktlinjer till hur man ska leva sitt liv, gör det du känner är meningsfullt. Om det är att sitta vid din dator hela dagarna så, so be it. Men som jag förstår det så är du ju hyfsat tveksamt inställd till att datorn faktiskt är det enda som du vill göra med din tid. Mitt råd till dig är då att ta dig en rejäl funderare om hur du kan fördriva din tid på annat sätt och testa det också.

Testa jobba deltid också, vikarie eller nåt. Och det i sin tur gör att ditt intresse (dator) faktiskt blir mer tillfredställande att göra eftersom du inte kan lägga all din vakna tid till att sitta vid datorn. Lite känslan av: "aa nice nu har jag tid att göra det jag vill".

Sen det moraliska i att jag faktiskt betalar ditt icke-bidragande till samhället när du sjäkv påstår att du faktiskt skulle kunna betala dig själv om du la manken till är ju en annan fråga som jag ställer mig lite annorlunda till.

@gamerfreak87: Jag tolkade det inte alls som speciellt elakt menat. Han tycker bara tvärtom.

Fast det där är ju inte relevant alls. Det låga bidrag han har idag motsvarar ju ungefär vad han skulle få i pension med diverse fattigpensionärstillägg. Dessutom kommer nog pensionsåldern att höjas eller avskaffas innan han fyllt ålderspensionär, det är ju trots allt 30-40 år dit.

Det där beror ju till stor del på att det väldigt drivna människor som driver företag och blir rika på det, självklart är det svårt att ändra livsstil, så de fortsätter att vara drivna och aktiva.

Inaktiva och passiva människor har inga som helst problem att titta på tv, spela spel eller fika ett helt liv.

Det är så klart inte vitt eller svart. Jag säger bara att det inte är värt att maska sig genom livet, eftersom man alltid kommer dras med en gnagande känsla av att man kunde göra mer. Vilket man kan - även om man råkar ha en diagnos. Trådstartaren verkar ju faktiskt vilja göra mer saker - det verkar som han, trots diagnos, bara behöver en spark i baken. Jag försöker härmed förmedla den. Spark.

Alla fungerar olika. Lika många kommer förstå dig medan andra ett annat sätt att se på saken. Det finns inga rätt och fel heller. Vi är olika.

Har du en kvart över kan du göra ett Myers-Briggs personlighetstest och kanske lära dig något om dig själv och hur du fungerar. Det svåra är bara att vara brutalt ärlig när man svarar https://www.16personalities.com/

Om han fortsätter vara sjuk, så blir han sjukpensionär. Troligen innan han är 50

// LZ

Det är han ju redan. Fast numera heter det sjukersättning.

Det är det han är.
https://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukersattning

Du känner aldrig att du vill bidra till samhället och hjälpa till? Visst är det kul att game:a men kanske är dags att ge lite tillbaka till samhället du livnärar dig på? Behöver inte vara 40h/veckan arbete men någon syssla vid sidan av som ger kontrast till vardagen hemma. Kanske engagera dig i någon hjälporganisation eller på något annat sätt bidra. Alla är olika men jag känner mig iaf bättre som människa när man uppskattas för det man gör.

Man kan fråga sig vad som "är ett liv" men man lever de livet man kan. Jag tittar mest på Netflix med min fru eller spelar spel. Skulle jättegärna resa världen runt med henne men vi har inte den ekonomin. Att spela är ett relativt billigt sätt att fördriva tiden. Man kan få spel för 50kr på rea eller köra free to play spel. Jag är iaf betydligt mer nöjd sedan hon flyttade in mot när jag gjorde samma saker fast själv.

Min fd kollega förlorade jobb och tjej och barn för att han blev så inne i WoW. Jag trodde spelberoende bara var något som medierna hittade på innan jag träffade honom. Han brydde sig inte om något annat och det förstörde hans liv. Han förlorade sitt livs kärlek och får nöja sig med att träffa sin son var tredje helg. Han var tvungen att sälja datorn och avsluta internet för att kunna få igång sitt liv. Om det är så att du inte kan jobba för du spelar så mycket så är det ett problem. Jag sumpade bort mina år på universitetet genom att spela istället för att plugga och nu får man nöja sig med skitjobb men jag skulle aldrig skita i att gå till jobbet för att spela. Om du upptäckt att du inte är nöjd med livet som det är så försök göra något åt det. Jag var 24 år innan jag fick jobb, var 26 år innan jag fick flickvän och nu är jag gift. Det är aldrig för sent. Du nämnde att du har flickvän så du verkar ju inte vara helt beroende av datorn. Gå ut och promenera med henne. Jag har aldrig gillat att bara gå men när man har någon vid sin sida är det betydligt roligare. Försök prata med kommunen om att få jobb igen och att du inte kommer sumpa chansen igen och se till att gå till arbetet.

Sluta helt med spel. Det leder inte till någonting och du ser själv hur det förstör för dig.

Sätt dig med penna och papper (utan mobil/skärmar bredvid) och lista vad som är värdefullt i livet, vad du vill göra, och vad du kan göra för att komma dit. Det hjälper att skriva ned sådant.

Bryt sedan ned stegen tills de känns tillräckligt lätta för att göra - t.ex. "skaffa vänner" kan brytas ned till "skriv till någon på facebook", "kolla vad någon skall göra i helgen", "ta kontakt med någon du inte pratat med på länge" osv. Baby steps.

Det finns massa guider till femårs-planer online, och även om det kan kännas flummigt så fungerar det faktiskt.