Äe men vänta nu.
Vi har aldrig innan haft medvetna frizoner för kriminell verksamhet där polisen inte kan bedriva brottsutredningar.
Så var det inte för 100 år sedan, så var det inte heller för 50 år sedan eller för 20 år sedan heller. Det tillståndet är allt annat än normalt.
Vid brottsutredningar har polisiär verksamhet också haft verktygen för att kunna vända på alla stenar.
Situationen som nu uppstått med e2e-kryptering är ur samhällsutveckling något ganska nytt. Eller iaf att det finns lättillgängligt på bred front.
Det här innebär att det uppstått en ganska stor arena som ett tag varit just en kriminell frizon där brott inte riktigt kan utredas. Och det har alltså aldrig varit eftersträvansvärt eller något självklart att ha det så.
Så att polisen ska kunna bedriva brottsutredningar med verkryg som är anpassade för den tid vi lever i - det är ju såklart inte en u-landsriktning. Snarare är det en anpassning till tiden vi lever i.
Fast vad är det för brottslighet som nu har en frizon som inte hade det förr? Allt vi diskuterar är privat kommunikation och personlig lagring av information, vilket alltid har funnits. Förr kunde du skicka brev utan att någon läste dem (i kod om du var extra nervös), med foton eller filmer om man ville, och du kunde ha ett dokumentskåp hemma som ingen annan hade tillträde till exempelvis. Att kommunikationen och informationslagringen sker digitalt gör inte det mer kriminellt att använda sig av den, eller mindre integritetskränkande att tvinga till sig den.