Hårddiskar kan vara mer strömsnåla än SSD:er

An lite cool grej är ju att SSD igentligen är äldre än både winchester-diskar (hdd) och magnetostorage så som floppies och band.

Jag kanske inte tillförde nått till ämnet, men jag tycker det är fascinerande.

Enligt Wikipedia är det följande år som gäller: SSD 1978, floppy 1971 och winchester 1973.

Grejen är att vi "vet" hur lång tid som avses: tiden för att läsa eller skriva en given samling data. Att vi inte har en konkret siffra innebär inte att vi inte konceptuellt kan resonera på det sättet.

Du verkar egentligen hålla med mig och @medbor. Vi menar just att det är missvisande att beskriva hårddiskar som "mer effektiva" eller liknande med resonemanget i artikeln som motivering:

Vid vila drar SSD:n 5 watt medan hårddisken ligger på 5,7 watt, 14 procent mer. Men så fort disken är i bruk drar SSD:n mer än hårddisken. Vid aktiv läsning är skillnaden 37 procent och vid aktiv skrivning drar SSD:n hela 68 procent mer ström.

Mätt i watt per TB lagring i arbetsuppgifter som huvudsakligen innebär mycket läsning (80 procent läsning, 10 procent skrivning och 10 procent vila) drar SSD:n 19 procent mer än hårddisken, medan siffran vid huvudsakligen skriv-fokuserat bruk är 94 procent.

Om SSD:n tillbringar 90 % av tiden med att läsa eller skriva skyfflar den potentiellt flera gigabyte data per sekund. Det lär ju krävas x antal hårddiskar för att fylla samma funktion, och som jag förstår stycket ovan räcker det att x = 2 för att hårddiskarnas energiförbrukning (i watt eller kilowattimmar per år eller hur man än väljer att ange den) ska vara större än SSD:ns.

Och vi bör vara minst lika kritiska mot lömskt missvisande uttalanden som mot otvetydigt felaktiga diton.

Enligt förståsigpåarna så hade Z4 av konrad zuse från 1941 en rudimentär ssd av mycket ringa storlek för snabbare initiering medans större lagring bedrevs via pappersoutput i fom av hålkort alternativt av en mercedestillverkad skrrivmaskin.

Enligt wikipeidia hade den 64 ord x 32 bit mekaniskt minne, så tycker det verkar rätt långt från en ssd:

https://en.wikipedia.org/wiki/Z4_(computer)#cite_note-Zuse_1993-8

Specifications
    Frequency: (about) 40 Hz
    Average calculation speed: 400 ms for an addition, 3 seconds for a multiplication. Approximately 1000 floating point arithmetic operations on average an hour.
    Programming: holes in 35 mm film stock, punched on a programming machine
    Input: Decimal floating point numbers, punch tape
    Output: Decimal floating point numbers, punch tape or Mercedes typewriter
    Word length: 32 bits floating point
    Elements: (about) 2,500 relays, 21 step-wise relays
    Memory: Mechanical memory from the Z1 and Z2[8] (64 words, 32 bit)[27]
    Power consumption: (about) 4 kW

intressant, men 1978 är i alla fall fel, redan i 1976 lanserades dataram's "bulk core" för pdp-system för allmänna marknaden, så uppfinningen bör vata en hel del äldre än så.

Bulk core är inte SSD. https://en.wikipedia.org/wiki/Solid-state_drive

Minns att jag fick reklam för en DATARAM "disk" en gång för länge sen. Bestod av en stor mängd RAM, en 650MB hårddisk samt en UPS så den hann dumpa över innehållet i RAM till HDD:n ifall strömmen gick.

Så ja, "persistant storage" var det ju, men då med roterande media.

Priset var ju inte ens att fundera över då med tanke på att 1MB RAM på en pdp11 räckte till typ ett dussin samtidiga användare på den tiden.

Visste att tekniken var gammal men inte SÅ gammal

Så kan det vara, men då blir frågan vad som sliter mest på diskarna. Och dag 7 kanske det blir flera uppstarter beroende på hur man gör backupen. (Vet inte själv, men upplever att mina hdds senaste ~20 åren iaf inte mått dåligt av att gå 24/7/365)

Men diskarna jag har är i en filserver som är mer eller mindre konstant använd. Inte nu dygnet runt, men flera ggr per dag och flera diskar.

du har även "bubble memory" somplatsar inom definitionen som wikipedia har för ssd som uppfanns på 60talet av Andrew Bobek

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Bubble_memory

Det är vibrationer + inte används som är farligt då läs/skrivhuvudena står på samma ställe hela tiden men måste kompensera för vibrationerna vilket till slut ger skador på lagret. Kullager gillar att rotera, står de still så underhålls inte oljefilmen runt kulorna så det blir då metall mot metall.

Sen kan man ju sätta timeouten till något vettigt så det inte blir så många uppstarter den dagen man kör backup. DVS om man nu kan varva ned diskarna då inte alla NAS-diskar tillåter det.

Nej eftersom det inte är en IC krets gjord av halvledarmaterial.

Ni kan inte se denna artikel ur ett perspektiv från en hemmanvändare. Detta är ju vad jag förstår sett ur synvinkeln att en HDD som går kostant har dragit mindre ström än en SSD som går konstant. Om betalningsmodellen bara reglerar typ av lagring (HDD eller SSD) så blir beräkningen korrekt då energiförbrukningen är en kostnad som måste vägas in. Mängden data som skyfflas är ingen kostnad. Närmaste variabeln är väl livslängd på disken där jag bara kan gissa att det är ganska jämt skägg varför energiförbrukningen blir en större avgörande faktor.

Kan absolut tänka mig att SSDer har minskat i energieffektivitet med tanke på att det verkar vara ett problem att PCI-E 5.0 M.2 moduler brinner upp 😁 Har inte hört att det någonsin varit ett problem med mekaniska HDDer.

Vad exakt vill du säga med det?

Till antalet watt får man lägga hastigheterna på diskarna.
En hårddisk behöver mer tid för att göra samma sak som en snabb SSD.
Så om SSD drar mer ström per tidsenhet så kan den dra mindre ström per utfört arbete.
Så personligen tror jag att det finns ett tankefel i grunduppgifterna.