Mellanformat i fickan med Fujifilms nya kamera

Mja, film har faktiskt blivit omsprunget av digitalt på dynamiskt omfång de senaste åren:
https://petapixel.com/film-vs-digital/#Dynamic_Range
"A release by Kodak showcased that most film has around 13 stops of dynamic range. Today’s modern digital cameras all average around 14 stops of dynamic range, with high-end units such as the Nikon D810 reaching almost 15 stops. Film continues to deliver incredible dynamic range, but today’s digital technology can easily match it."
Sen hanterar såklart film högdagrar bättre, men där hanterar digitalt istället lågdagrarna bättre så eh, går lite jämnt ut där.

Samma med upplösning sett till samma yta:
https://petapixel.com/film-vs-digital/#Resolution
"Just as different sensors produce different resolutions, different types of film will also produce different resolutions. Roger N. Clark’s analysis of standard 35mm film showcased that depending on the type of film used, the resolution fell between 4 and 16 million pixels. For example, Clark’s study noted that Fujifilm’s Provia 100 film produced a resolution of around 7MP while Fujifilm’s Velvia 50 produced a resolution of around 16 MP. Considering that entry-level cameras such as Nikon’s D3330 produce around 24MP, 35mm film doesn’t have much of an advantage in this scenario."

Dock finns det ju ingen digital sensor som ens kommer NÄRA ytan på en storformats-plåt så ser man det så vinner film absolut.

I övrigt håller jag dock med dig, magin i film är ju mer i hanteringen, i upplevelsen, i känslan!
Som vinyl vs CD. Det tekniskt sett bättre ljudet finns i CD men... det är ju så mycket mer i att få hantera en vinylskiva. En helt ritual i att få spela upp dem. Jag har närmast helt gått över till digitalt (kostnaden är inte riktigt värt det för mig) men saknar så känslan av att fota film; få dra fram filmmataren och spänna slutaren, det mer långsamma, inte få se resultatet direkt... som upplevelse kickar det skiten ur digitalt för mig.