Spotify lanserar lossless-ljud - men drömläget kräver kabel

Sinuskurvan blir ju inte kantig eftersom dac:en fyller i mellan punkterna. Vid uppspelning finns ingen anledning att ha högre än ex 20khz (40k pga nyquist) och anledningen till 44.1 var väl just lite headroom för filtren i dac:en samt hur mycket som skulle få plats åå en cd.

Vid produktion/inspelning har det som du säger en mycket större betydelse, eftersom olinjära processer tenderar att skapa aliasing

24 bitar har också mest nytta vid inspelning pga brusgolvet i pre-amps och mikrofoner. I praktiken har väl mycket moder musik en dynamik som motsvarar 6 bitar i bästa fall. Finns ju en anledning till att 16/44 hålllt så länge som det gjort. Tycker man kan höta dither på reverbsvansar på äldre cd, men numer har öven den biten blivit så bra att man inte hör npgot.

Alltså jag vet att det finns folk som hör komprimeringsartefakter bättre än mig. Men då gäller det äldre format som MP3 där det finns folk som vid 320kbps faktiskt kan höra viss skillnad på vissa sk killer tracks om dom koncentrerar sig, det har jag sett bevis på det, 320kbps OGG Vorbis däremot som är ett modernare och objektivt bättre format än MP3 har jag inte sett nånting på och då har jag har läst runt på ljudforum i decennier vid det här laget.
Det är möjligt att det kanske finns folk som kan höra faktiskt skillnad på det mot lossless i blindtest och det hade jag väldigt gärna sett bevis på, men att var och varannan snubbe på Sweclockers säger att dom lätt hör skillnad när dom lyssnar öppet finns tyvärr inte. Jag vet att ni upplever en skillnad när ni lyssnar, att ni verkligen tycker er höra det ni hör, men chansen att det beror på just den faktiska tekniska skillnaden mellan lossy och lossless är tämligen låg då det finns så mycket annat som påverkar, som t ex fel ljudnivåer, annan master och bias. Bevisbördan ligger på er och era anekdoter räcker tyvärr inte där

Bandbredd och diskutrymme. Varför slösa på det när det inte finns någon ljudlig anledning att göra det? Varför ska vi religiöst hypa upp oss för nånting som inte finns?
Och var ska vi gå sen då när "vanlig" 24/44.1kHz inte längre duger? 24/192? 32/768? 192dB dynamiskt omfång upp till 384000Hz, ska vi ha bokstavligt talat ihjäl oss själva och alla fladdermöss med ultrasonics innan vi är nöjd? Hur mycket overkill är tillräckligt overkill?

Precis, öppet, du såg att det var en stor och flashig DAC som stog där, du kanske visste priset på, den hörde hans hype, biasen fanns garanterat där på ett eller annat plan. Dessutom kanske han spelade högre också vilket gör sin skillnad.

Grejen med DACs är att det inte är rocket science att bygga dom. Dom var bra redan på 80-talet och dom är ännu bättre nu. Vi människor är betydligt sämre på att höra dist än vad vi tror, och det finns extremt få DACs som har någon dist att tala om öht. Jitter är nåt audiofiler är rädda för, men den har sedan länge varit nere på extremt låga och inte hörbara nivåer och crosstalk finns inte heller nåt problem med. Det enda som finns kvar är frekvensgngen, och då närmare bestämt filtret, och det finns det en del som kan påverka översta toppen av frekvensgången på ett hörbart sätt, men det tenderar att vara lite "finare" sådana där dom är valbara och då göra en gnutta skillnad i diskanten, om nu är tillräckligt ung att ens höra det. Men att hitta en DAC som inte gör det är inte svårt, jag har flera såna här hemma och dom har jag inte gett speciellt många kronor för och vill jag ändå ha en påverkan av frekvensgången så har jag DSP att tillgå. För övrigt så anses ju DACen i Apples prylar vara väldigt bra sedan rätt många år tillbaks, så att Chorden skulle vara hörbart bättre är jag skeptisk till. Men langa lite mätdata om du har nåt så har vi istället nånting objektiv att diskutera istället för dom där anekdoterna.

Ja ASR läser jag dagligen på. Försök ha den här diskussionen där istället och majoriteten kommer hålla med mig

Belägg...? Hur kan det inte finnas belägg för blindtest vad gäller ljud? Vad skulle kunna vara bättre i att hitta vad som gör skillnad och vad som inte gör det?

Och därför spelar man in i 24 bitar, mixar i 24 bitar, mastrar i 24 bitar, och sedan konverterar man mastern till 16 bitar med dither.
En inspelning med mer än 96 dB dynamiskt omfång låter inte som något man skulle vilja höra.

Jag vågar påstå att mer än 16-bit 44.1 KHz är placebo.

För övrigt kan Spotify äta en gammal sko.

Den enda någorlunda vettiga tjänsten (som betalar artisterna skälig ersättning) i dagsläget är väl Qobuz.

köper inte billig skit
https://www.hifiexperience.se/produkter/kablar/ovrigakablar/u...

Nej det var inte vad jag skrev, ett blindtest handlar inte om ifall "du" klarar det eller ej, det handlar om det går att särskilja en skillnad eller ej, dvs det är en sak/komponent som testas inte du som person.

Så du har testat ett dubbelblindat test, vad var det som du testade med det? Att bara säga att du har gjort ett och att du klarade 10/10 säger ingenting, förutom att du fått den konstiga iden att det var du som testades.

Majoriteten av människor kan inte höra frekvenser över 15kHz men under ideala förhållanden (dvs med massiv ljuddämpning och ljudisolering, och då menar jag massiv) så har man lyckats identifiera upp till 28kHz hos vissa individer, dock enbart som att "jo jag tror att det hörs något litet litet ljud någonstans" (och förmågan att höra höga frekvenser minskar från ca 8 års ålder). Så 22.05kHz som maxgräns fungerar därmed extremt väl om man vill spela upp musik, även om musiken skulle innehålla toner på 28kHz så skulle de totalt drunkna i lägre frekvenser även under ideala förhållanden, dvs minsta ljud < 20kHz överröstar din 28kHz ton då hörsel inte är linjär (max ligger runt 2kHz-5kHz och minskar rejält under och över detta). Detta vet vi inte enbart utifrån extensiva tester utan också utifrån hur fysiologin ser ut.

Nej det gör det inte, dynamik handlar om skillnaden mellan högsta och lägsta ljud som kan presenteras samtidigt och med 16-bitar så kan du alltså spela upp ljud som skiljer sig 96dB på samma gång vilket vida överstiger mänsklig förmåga, det motsvarar att höra någon som tyst viskar under en rockkonsert.