Newsgroups: telia.adsl
References: <b79Gd.127676$dP1.458362@newsc.telia.net> <g49iu0div0i07ve1mvak5m9crrv22e3jbj@4ax.com>
Subject: Re: Telefontrådens längd
Message-ID: <JotGd.127769$dP1.458887@newsc.telia.net>
NNTP-Posting-Date: Sun, 16 Jan 2005 13:48:41 CET
Innan jag förösker besvara denna frågan i lite mer detalj måste jag berätta
lite om min bakgrund.
Det mätsystem för abbonentledningar som används i det svenska telenätet
kallas FA (Fjärrmätning Abbonentledning) och utvecklades av firman Elektrisk
Bureau A/S (EB) i Oslo från början av 80-talet och framåt. EB sållde
utrustningen under namnet SLMS (Subscriber Line Measurement System, senare
Subscriber Line Management System). Systemet har förnyats i flera omgångar.
EB köptes i sin helhet av ABB som i sin tur sållde EB's televerksamhet
vidare till Ericsson så at Ericsson AS bildades i Norge.
Jag har jobbat ungefär 15 år av mitt yrkesliv med just detta systemet i
många länder. Jag var också ansvarlig projektledare för leveransen av FA
till Telia. Eftersom jag är norsk (bor i Sverige) och tidigare har blivit
utskälld på denna listan eftersom jag inte skriver korrekt svenska, så får
dom som vill lesa vidare försöka ha viss förståelse för mitt sätt att
skriva, medan dom som fortfarande inte kan tolerera norska inslag kan sluta
läsa här:
Eftersom många av svaren som hittills har skrivits i denna tråden bygger på
vad folk tror så tänkte jag bidraga med lite faktainformation.
Projektet hadde först en provperiod på nästan ett år, där tester gjordes i
alla typer telefonstationer som på den tiden var i användning inom Telia
(faktisk så skrevs kontraktet mellan EB och Televerket, medan leveransen
avslutades mellan Ericsson och Telia.). Under fältprovet gjordes tusentals
mätningar som sen användes för att ta fram beräkningsunderlaget för
distansberäkningar. Dom parameter som används i dag är dom samma som dom som
sattes under provperioden.
I varje svensk telefonstation finns en mätrobot som heter FAST. Den kan via
kommando från centrala system i Telia kopplas till alla förbindelser i
stationen (jag kan inte gå in på detaljerna hur detta görs eftersom systemet
fortfarande används). Mätroboten gör följande grunnläggande mätningar (det
finns fler functioner i den, men jag ser inte att jag behöver beskriva dom i
detta fallet):
AC-Volt a-ledare till jord b-ledare till jord mellan a och b-ledare
DC-Volt a-ledare till jord b-ledare till jord mellan a till b
ledare
Resistans a- ledare till jord b-ledare till jord mellan a och
b-ledare
Kapasitans a-ledare till jord b-ledare till jord mellan a och
b-ledare
Mätrobotens algoritmer räknar om resultaten så at dom visar "reella värden".
Om man tar en vanlig multimeter eller en megger och kopplar på i stationen
mellan a- och b-trådarna ock mäter resistansen mellan dom så vill det
resultatet som visas egentligen vara en parallelkoppling av olika värden.
Lite svårt at rita i et texbaserad system, men jag har försökt göra en
linjeekvivalent här under för att illustrera detta:
R a-j Ca-j
a-------------------------------------------------------------------------
R a-b Ca-b
b-------------------------------------------------------------------------
R b-j C b-j
Eftersom jord ju är samma elektriska punkt hela tiden så blir en
resistansmätning med et multimeter på R a-b resultatet av R a-b i parallell
med en seriekoppling av R a-j og R b-j.
Motsvarande parallel och seriekopplingar mäts om man försöker dom andra
värderna också.
De speciella med mätroboten som sitter i stationerna är altså att dom mäter
på et sätt som gör att man kan räkna bort paralellkopplingarna och därmed ha
dom "rena" värdena kvar.
Vad gäller AC och DC mätningarna så visar dom i regel fel. Om det finns höga
AC-spänningar så kan detta komma från fel i utrustningar eller felkopplingar
(i vissa fall avsiktliga fel där någon har kopplat ren AC till
telekontakten). DC spänningar visar i regel kontakt till annat par, och
används ofta som indikation på "vatten i kabel". Speciellt i stadsområden
där det fortfarande finns papper-bly-kabel (gärna trycksatta) kan man se
detta tydligt.
Vad gäller Resistansmätning så vill R a-b till största delen utgöras av
ingångsvärdena på den utrustning som finns ansluten hos abbonenten. (Om man
tar 3 stk. av dom gamla gråa telefonerna och sätter alla på högsta volym med
reglaget under så får man faktisk en ocillerande krets som inte kan mätas.
Bara för att illustrera hur utrustning påvärkar vissa eller alla mätvärden).
Resistanserna mot jord säger mest om hur bra isoleringen är i dom kablarna
man passerar.
Till sist kapasitansmätningar. Mellan a-b så har utrustningen den största
påvärkan, medan kapasitansvärdena till jord beskriver ledningens längd.
Och det är här som längberäkningen görs. Under leveransprojektet analyserade
vi masser av olika ledningar. Vi mätte på papper-bly-kablar av olika åldrar
och tvärsnitt, på plastkabel oc på kombinationer med olika kablar där delar
var under och delar var över jord. Det måste tilläggas här att mätvärdena på
en ledning aldrig kan förväntas vara identiska över tid. Ledningen påvärkas
av temperaturer och fuktighet så att mätvärdena alltid vill variera något.
Åldrande i kablarna kan man i detta sammanhang bortse från.
Till sist kom vi fram till en uppsätning värden som gav "tillräcklig"
noggrannhet i mätningarna. Det var aldrig meningen att dessa beräknade
längdvärdena skulle användas för att skicka ut någon med en spade (om det
hittades fel), men för att i största möjliga mån identifiera om fel kunne
finnas i kabel eller i kopplingspunkt, och i vilka kabelsektioner (evt.
drop-wire och intern installation) som felen kunne tänkas ligga. I som
fallen där det finns direkt kortslut mellan ledarna eller att det ligger på
någon spänningskälla går det inte att göra resistans eller
kapasitansmätningar.
Att längdmätningarna nu senare har kommit till användning som en form utav
kvalifikation av hurvida man kan framföra en viss tjänst över ledningen var
inte med som en del av specifikationerna för framtagning av systemet.
Det finns en möjlighet att låta ett databassystem hålla reda på mer
"personliga" parametrar för varje kundledning, ingen sån databas gjorts i
Telia (finns hos andra operatörer lite här och var i världen). Fördelen med
att sätta parametrarna för varje ledning är at noggrannheten ökar något, men
dom vil inte kompensera för dom ändringar som beror på yttre faktorer som
temperatursvängningar och ändring i fukt (luft eller jord). Längdresultaten
är derför baserade på snittvärden för kapasitans per kilometer som togs fram
under leveransprojektet.
FAST i Sverige innehåller inte reflektometerutrustning där man kan titta på
löptider för reflekterade pulser. Reflektometer har så här långt varit dyra
och används därför av felrettare och kablepersonal när man väl har isolerat
kabelsektioner där det har hittats fel för att närmare bestämma läge för
felen ute i marken. Jag känner inte till att det finns
reflektometerutrustning som kan fjärrstyras installerade i telestationer.
Efterhand som nya tjänster har tillkommit har mätutrustningen moderniserats
för att anpassa sig till dessa. ISDN handteras på samma sätt som PSTN. Vag
gäller ADSL (som ju denna gruppen handlar om) så har det införts en utmaning
för mätsidan eftersom det sitter filterutrustning i stationerna för att
routa om högfrekvensdelen av kommunikationen til DSLAMar som kan tillhöra
ett antal olika operatörer. Av kostnadsskäl går det inte att bryta bort
filtreringen när man mäter (altså med automatik, man måsta då skicka någon
till stationen för att lyfta på trådarna eller sätta dit en brytsticka). Som
de sades i ett av inläggen tidigare så påvärkas då mätningarna av filtren.
Beroende på filtren så kan resultaten bli reelt olika. I en del fall går det
inte riktigt att mäta. För några fall kan detta ha bidragit till att
mätningarna visar "konstigt långa" resultat, men inte nödvändigvis.
Det finns ingen regel som säger att ledningen till ett hushåll följer samma
trase som grannens, och det finns heller ingen regel som säger att
grannarnas ledningar termineras i samma station eller KC (KC är altså en
abbonentkoncentrator typ RSS från Ericsson eller liknande). Många gånger har
man kablat en abbonent vidare från första stationen eller KC'n till en annan
station som ligger längre bort. Det beror på vilka tjänster som finns
tilgängliga i dom olika stationerna, och om det finns lediga
anslutningspunkter. Eftersom det ofta finns sk. ujämningsnät mellan
stationer på samma nivå, så blir det i regel billigare att routa om en
ledning till en annan station än att bygga ut den som ligger närmast. I alla
fall går det i regel snabbare i tid att göra så.
Det finns heller ingen regel som säger att den DSLAM som du försöker att nå
finns installerad i den närmaste stationen, eller att den som ligger närmast
har lediga portar.
Om du kontaktar kuntjänst så kan dom göra mätningar för att kolla om du kan
få ADSL, men dom gör i regel (tror nästan jag kan skriva aldrig) en
jämnförelse med linjekartor etc. för att se om du kanske skulle kunna få din
ledning omroutad till en station som finns närmare, eller om ledingen kan
routas om till en kortare trase.
Ett av inläggen frågade om en "längddatabas". Det finns en sådan vad jag
vet, men jag är mycket osäker på hur updaterad den är. I et felläge har en
historisk längdmätning inget värde, och för att längddatabasen ska vara
uppdaterad måste det då göras referensmätning av alla berörda kundledningar
för alla jobb som görs i nätet.
Telia fär svara på om dom gör det. Oavsett så har alla medarbetare på
kundservice möjlighet att beställa en mätning. Sen blir det en fråga om
medarbetarnas upplärning och kunnskaper om det lokala nätet hur dom
uppgifterna som mäts utnyttjas.
Om någon nu tycker att jag har varit lite återhållsam med uppgifter så beror
det på att jag som veteran inom detta fortfarande får frågor kring systemet
både i Sverige och i andra länder. Jag kan därför inte säga något om vilka
framtidsplaner som kan finnas kring detta området.
Generelt går det att säga att med införandet av digitala tjänster så behövs
det troligen ett "mätnivå" till, där det görs mer kontinuerlig övervakning
av bitströmskvaliten. Om man så detekterar att antalet bitfel blir för högt
så kan man kanske använda fysiska ledningsmätningar från FAST för att
analysera dom ledningar som är drabbade.
Om jag menar att dagens linjemätning är tillräcklig som verktyg för att säga
Ja/Nej till vissa tjänster?
Tja, enligt mitt syn så pressar man specifikationerna för vad FAST skulle
göra rätt så hårdt, och jag tror att det finns potensial för att fler kan få
ADSL (läs: Telia kan sälja mer) om man ökade informationsunderlaget hos dom
som pratar med kunderna (altså på kundtjänst). Jag är övertygad om att Telia
också är medvetna om detta.