Elektronik och föräldrar (i varje fall mina)

O där fick jag morgonens skratt =D

Känner igen det där rätt bra, men det har blivit bättre med tiden. Till stor del då jag flyttade och de helt plötsligt var tvungna att börja testa lite själva istället för att sitta där helt apatiska för att sedan gråta en skvätt om att det inte funkar.

Morsan kan surfa utan större problem, är alltid inne på msn (hatar syrran för att hon visade morsan dit, får aldrig vara i fred nu), skriver massa saker i word osv. Farsans skills är inte lika höga, klarar enbart av att betala räkningar online och surfa lite på blocket. Det är för att jag har lärt honom det, andra sidor kan vara svåra, men det blir bättre efter hand. Men de få gångerna om året då jag visar mig hemma hos dem så trillar de tillbaka till helnubs igen. Saker som när man ska dubbelklicka, öppna cd-romläsaren, skriver i ett fält på en websida osv blir genast mycket svårt.

Dock så tror man ju gärna att man skulle föredra enkla lösningar på saker och ting när man inte har leetskills i teknik, men inte då. I föräldrahemmet är allt som är omständigt, kräver att man offrar 3 saker för att 1 ska funka, resulterar i tårar osv alltid något bra. Tex så var adsl-modemet länge placerat i så långt från första jacket man kan komma, skulle tvunget stå där. Efter lite skruvande så lyckades jag fixa att de åtminstånde man prata i telefonerna på övervåningen när modemet är på. Dock så drabbades alla av någon sorts tvångstankar som tvingade alla att enbart börja använda telfonerna på plan 1. Mitt arbete där var ju inte till någon vidare nytta med andra ord. Allt för att man ska kunna gnälla lite. Samma sak gäller för hur de har kopplat ihop tv/video/digitalbox. Jag har än i dag inte lyckats lista ut hur logiken i den installationen och hur man ska trycka på en knapp på en fjärkontroll, en på en annan osv för att kanske sedan få bild från boxen. För morsan är det dock helt logiskt, detta är nog det enda de förstår bättre än mig, men det är ju enbart för att det inte är gjort på rätt sätt.

Hehe, mycket rolig läsning och visst känner jag igen mig en hel del. Förviso är min mor också hopplös, men du verkar ha tagit priset.

Min mamma (55 år) jobbar med att designa program, och kan antagligen mer om mjukvara än de flesta på det här forumet. Det ni!

Min mor är likadan. Hon fick en gammal imac g3 av mig, hottade upp den med lite ram åt henne så att den skulle flyta bra för vanlig surfning. Lärde henne stänga av rätt, hur man surfar och allt annat basic. Nu har hon lyckats sabba datorn, ännda som synns på skärmen är ett blinkande frågetecken när datorn startas, får ta och lägga in OSX igen och se om hon lyckas bättre nästa gång. För er som inte vet, det är ganska svårt att ha sönder osx om man gämför med windows.

En annan gång fick jag hjälpa henne sätta i ett vanligt batteri, hon bankade och slog och skrek över att det inte gick. Visade sig att hon försökte pressa i det åt fel hål.

Jaja, är ju inte så lätt när man inte är uppväxt med saker och ting.

Det värsta är när de sitter och beklagar sig över hur svårt allting är att använda. I synnerhet blir jag sur när de klagar över mobiltelefoner.

En mobiltelefon idag är ett under av enkelhet. Jag vågar påstå att det inte finns en enda någorlunda avancerad apparat som är så enkel att använda som mobilen. Tillverkarnas mjukvaruavdelningar har suttit i årtionden och filat på gränssnitt som första bästa tolvåring ska klara av. Om man påstår att en mobiltelefon är svår att använda, då gör man sig själv till åtlöje i mina ögon.

Frågan är bara hur man ska få dem att begripa det.

Skönt att man har föräldrar som förstår sig på teknikens under.

Tryck på # upprepade gånger när du ska skriva ett meddelande så ser du att abc-texten i övre högra hörnet ändras.

Ofta är det ju som så att alla mindre kunnande inte ser vad som egentligen visas och att det ofta ligger någon sorts logik i det. De ser bara ett virrvarr med ikoner, då blir de rädda, trycker på allt, och så funkar inget. Att det i en vanlig meny i en telefon oftast finns, meddelanden, telefonbok, inställningar, kamera, spel/program och några mer ger ingen som helst hint om för vad man bör välja om man vill byta ringsignal för vissa. Hade de vågat tänka själva så hade det ju varit rätt uppenbart att man hade hittat det under inställningar, men det kommer ju inte en vanlig skäckslagen newbie göra.

De har ofta koll på VAR de ska klicka/trycka på, inte på VAD. Märkte det ofta på min förra arbetsplats (montering av personsökare, överfallslarm, trådlösa telefoner etc). Fanns många äldre damer och herrar i monteringsgrupperna som visste att för att göra sak X så tryckte man på ikon nr 3 i översta raden. De hade ingen koll på hur den egentligen såg ut eller vad programet som de startade hette. La du en annan ikon där så kunde du ge dig fan på att de lyckades klicka på den istället. Försöka lära sig en viss funktionalitet i något program gick inte alls, så sitter man hellre och väntar på att tant Z, som är den enda i gruppen som vet hur man gör< ska komma tillbaka fån lunchen och befria de väntande invaliderna. Testar man själv så kommer ju fabrikens tak rasa ner och krossa alla, det tillhör ju allmänbildningen att veta det. Hade program som har funnits på monteringsdatorer i 10 år som enbart en person kunde sköta, enbart för att de andra inte vågade testa själva. Självklart hade de blivit visade hur det funkar 100 ggr, men då står de bara helt livrädda och påstår att de har lärt sig hur man ska göra, när de egentligen inte fattar ett skit. Helt enkelt för att de inte vågar kolla.

Oj, nu känns det ju nästan som man har ovanligt bra föräldrar

Mamma kör min gamla 2 GHz Celeron Northwood och surfar, mailar, skriver och kan även fixa andra små progam om det behövs. Pappa har en liknande burk, och har med den blivit riktigt duktig på Photoshop, "t o m" bättre än mig i en del avseenden

Nu i dagarna gav de mig dessutom helt fria händer att fixa ny TV, de bara sa ett maxpris, och så fick jag fixa resten, och lyckades även få med en HTPC i beräkningarna (bor ju hemma, så det är ju jag som får använda den)

Mina föräldrar är inte fullt så illa:), pappa jobbar med datorer, han ritar husritningar, så han kan datorer, inte modda dem o stuff, men han kan använda dem. Och mamma likaså, hon använder msn och betalar räkningar på internet mm. Till och med min _mormor_ använder msn, otroligt? Men dock när det handlar om mer avancerade saker vänder de sig alla till mig:P.

Och appropå vad som är felet med folk är det just det som sagts tidigare, de har inte tillräckligt med kunskap om teknik för att veta att om man provar klicka på en sak så sprängs inte hela huset, det är förmodligen bara att klicka på det lilla röda krysset så stängs programmet av.
Det de saknar är alltså modet att prova och _logik_.. för är det inte ganska logiskt att knappen som det står "play" på med stora bokstäver spelar upp filmen lr vad det nu handlar om? (om man nu kan engelska:P)

Haha, ja jävlar..
Jo, en hel del frågor får man ju stå ut med. Men med tanke på att jag terroriserat farsan med frågor och problem rörande bilar i alla år så ska man väl inte klaga....

Skulle vilja se alla här laga en stek eller göra kåldolmar. Kanske inte så lätt.

Mina föräldrar är iaf ganska bra, de surfar och kan skicka mms/sms med mobilen. Sen att allt går lite saktare får man räkna med.

Var med om något liknande för rätt många år sen nu. Jag och min dåvarande flickvän skulle åka med hennes farsa till Göteborg, han skulle på nån kurs och hade nån slags firmabil. Vi åkte rätt tidigt hemifrån så efter att ha stoppat honom från att köra totalt fel ungefär halvvägs, det är väldigt tydligt skyltat vilken väg man ska kör, så somnade vi båda två i baksätet.

Vi väcktes senare av att radion helst plötsligt var på HÖÖÖG trumhinnespräckande volym, och hennes farsa ojandes nåt om "Vad händer?". Yrvaken som jag var knäppte jag snabbt loss mig kastade mig fram och sänkte helt enkelt volymen.

Problemet var tydligen att volymkontrollerna var två "komplicerade" pilknappar, en knapp med en pil uppåt, och en knapp med en pil neråt, han tryckte bara på uppåtknappen hela tiden, ju högre volymen blev desto mer tryckte han på samma knapp!

Själv har man ju lyckats få en far som är beroende utav teknik. Kamror, datorer, ljud, video, har ingen betydelse, han älskar allt lika mycket. Han löser dessutom allt själv, men jag börjar gå om honom när det kommer till dator-delen

Min mamma är väl godkänd, ger jag henne instruktioner för något lär hon det sig i regel efter första gången.

Kanske bara jag som är en duktigt pedagog