Får en dömd mördare bli läkare?

Jag är pragmatisk av mig. Om det visar sig bättre (ur definitionen på bättre vilket måste definieras, men det är en annan tråd) med att förbjuda vissa brottstyper att inneha vissa yrken så är jag för det. MEN(!), det måste vara tydligt (dvs ingå i straffet, inte vara en bieffekt), det måste vara reglerat av nån myndighet och yrkesgrupperna själva får INTE bestämma vilka typer av tidigare straffade de inte vill ha bland de sina. Dessutom får inte den allmänna rädslan för vad som kanske kan hända om en viss typ av brottsling har ett visst yrke vara en del av beslutet. Endast fakta om faktiska förhöjda risker ska vara med och bestämma. Man kan, som jag sa innan, inte låta folks fördomar bestämma över andra människors rättigheter. Då är man tillbaka i apartheid.

Sen tyckte jag länken som djonn gav var bra läsning.

Hela det svenska rättsystemet med polis och fängelse går åt att fånga in återfallsförbrytarna. Polisen vet oftast vilka som begått brotten och skulle dessa vara inspärrade kunde man sänka brottsstatistiken med tiotalsprocent direkt.

*** EDIT ***

"Var tredje återfaller inom tre år. Andelen lagförda som återfaller i brott varierar mycket lite från år till år. En femtedel (19–20 procent) av de personer som lagfördes för brott åren 1995–1998 åter-föll i brott inom ett år från ingångslagföringen. Efter tre år hade andelen ökat till cirka en tredjedel (34–35procent). Detta innebär att hälften av återfallen inträffade redan under det första året. En stor del av återfallen sker således relativt snart efter den första lagföringen"

"Motsvarande andel bland personer som lagförts vid som mest två tidigare tillfällen, var nästan 50 procent. Av personer som tidigare lagförts för brott vid minst tio tillfällen under de senaste fem åren, --->återföll 96 procent<---, det vill säga nästan samtliga." - BRÅ 2004

Tips, t.ex. är 10 inbrott inom 5 år knappast mycket för en inbrottstjuv.

Vilket inte per automatik innebär att han passerar dem igen.

Är väll ett perfekt sätt att "betal igen" priset för sitt brott. Han tog ett liv och nu kan han rädda flera andra.

vad ska vi göra med alla dömda då? Skjuta dem? För de får ju uppenbarligen inte bidra till samhället efter att de sonat sitt brott?

Hur hade du tänkt att den lagen skulle formuleras? Hur vet du att det inte handlat om självförsvar här? Man kan ändå åka dit för dråp.

Har de tjänat av sitt straff så ser jag inga problem med det. De har sonat för sina brott och har precis samma rätt att bli läkare som alla andra. Detsamma gäller sex-brottslingar.

Om de sen är lämpade för detta är en annan fråga som måste avgöras från person till person. Det är inte alla ostraffade som är lämpade att bli läkare heller. Vårt system fungerar ju som så att gör man fel blir mans traffad, när man väl fått sitt straff är det över och that's it. Vad man sen tycker om straffen i detta land är en annan sak, men det förändrar inte att när man fått sitt straff så är man straffad och det ska räcka med det.

... eller hamnat en situation som andra inte har.

Sån här kanske?

Länk

Jovisst, men riskerar han inte att bli åtalad/dömd för dråp eller vållande till annans död?

Min poäng är lite samma som rättsväsendets. Hellre fria än fälla. Att generellt säga nej till vissa yrken för vissa brottstyper riskerar "osyldiga" offer (som blir mer återfallsbenäget då det inte känner sig välkommet) och jag är inte säker på att det ger ett bättre samhälle.

Absolut inte! Det är att spela på folks kollektiva rädsla för saker de inte vet nått om och deras generaliserade (och troligen felaktiga) bild av brottslingar.

Man är mkt restriktiv när det handlar om tillstånd att kontrollera brott- samt misstankeregistret just för att det inte ska skapa ett samhälle där folk som avtjänat sitt straff får lida för det.

Det måste ha ett direkt samband som påverkar yrkesutövningen. Det blir svårt att motivera att läkaryrket och brottslig bakgrund skulle ha det.

Det finns en hel del mer bakom detta än vår journalistkår vill avslöja. Den mördade var en syndikalist som gjorde allt han kunde för att förstöra sina meningsmotståndares liv. B.l.a. så fick han den aktuella "läkarstudenten" utesluten ur facket.

Lite krasst kan man säga att han fick smaka på sin egen medicin. Jag försvarar inte på något sätt själva mordet men gör man sitt bästa för att förstöra andras liv så finns det en klar risk för att någon tillslut får nog och ger igen, på ett eller annat sätt.

Tillkommer det faktum att läkarstudenten var och eventuellt fortfarande är öppen med sin politiska övertygelse som råkar vara nazism. Må vara hur det vill med hans lämplighet som läkare men ett är säkert, en morddömd vänsterpartist/socialdemokrat skulle aldrig hängas ut i media på det sätt som nu gjorts. Detta handlar om att den vänstervridna journalistkåren ser en möjlighet att förstöra för någon som inte delar deras åsikter.

Rent juridiskt så var domen ett skämt. Rätten hittade på en ny praxis som inte existerade innan. Det var inte ens bevisat att "läkarstudenten" var mördaren, tvärtom, allt tyder på att det var hans "medbrottsling" som gjorde det. Nu hittade rätten på begreppet "i samråd" för att kunna döma de båda. Detta var och är en skamfläck, lagen skall vara samma för alla. Man skall inte kunna hitta på nya regler bara för att det råkar vara folk av "avvikande" politisk åsikt det handlar om. Hade han varit aktiv i socialdemokraterna så hade "läkarstudenten" aldrig blivit fälld för mord.

Det är ju inget nytt. Man har ju länge använt sig av medhjälp till mord om man inte kunnat bevisa om den ena eller den andre begått mordet men kan bevisa att båda var inblandade i det hela.

Nja, inte helt 100% korrekt, nu är vi inne på en förändring i "medgärningsmannaskap" som kan ses formas fram i samband med malexander, syndikalistmordet, diskoteksbranden o.s.v. (även ett par tidigare fall iof). Det skulle behöva skrivas ner i lagtext, något som inte gjorts.

Man måste kunna visa att alla inblandade uppfyller de rekvisit som krävs för en fällande dom för att det skall vara någorlunda rättssäkert. Om det är så i de tre ovannämnda fallen kan diskuteras (i synnerhet diskoteksbranden).

I syndikalistfallet gör rätten inte klart vilken slags medgärningsmannaskap det skulle röra sig om och detta är en grov miss.

Alternativet blir ju att släppa dem fria. Trots att man i situationerna vet att båda varit med men inte vem som gjorde det så att säga. Gäller i princip i alla exemplen.

Med andra ord så är det inte just att han blir eller inte blir läkare som är kruxet, utan mot att han inte borde vara fri än Och det kan jag ju hålla med om. Inga problem med att han blir läkare, men det borde inte kunna ske förren om tidigast 10 år. Begår man ett mord "i början" av 2000-talet så skulle jag säga att han inte bör vara ute före det att det aktuella årtiondet börjar på 2.