vart hittar jag denna omvandlare?

Tror inte en sådan plugg är godkänd i sverige. Men går ju att löda ihop själv.

Det följer med sådana där till vissa reseadaptrar.

Vad ska du ha den till? Tänk på att det du stoppar in i platta ändan ska klara 220 volt. Är det en 110volts apparat du ska plugga in så behöver du en transformator också.

Jo det borde väl gå bra.

/me tar på sig asbestkostymen

usäkta 220 volt???? är det inte 230 här i sverige öh??

Det är 220v på flera ställen än, men det skiftar ju ibland med ±5% (220-240)

Vissa aparater klarar inte 220 med ±5%, typ ~210v... min först TV gick sönder på grund av det (old pice of shit)

På flera ställen?
Ja visst, men inte i Sverige då det varit 230V sen 1988, sen att spänningen tillåts skifta ±10% spelar mindre roll, det är 230V!
Så gott som alla apparatera märkt med 220V klarar 230V.

Men det som är avgörande är väll att amerikanarna kör med 60hz i deras nät medans vi kör 50. Spänningen har ingen större betydelse.

Är nog inga problem. Tittade på lite laddare jag har inkopplade här, och dom som är märkta 100-240V, är även märkta med 50/60Hz.

hehe vet inte då kanske aparaten skulle gå sönder iof men det är ju för att motstånd och dylikt är ampassad för en lägre högsta spänning och därför antagligen brinner upp... men tvärtom skulle iaf inte skada aparaten, 220v 50hz aparat in i ett 110v 50hz. (USA: 110 volt ger peekvärde 156v alltså en spänningsskillnad på 310 volt medans vi har en spänningskillnad på ca 640 volt)

hehe aja detta hjälper väll inte trådskaparen så mycket, sorry.

Men som sagt det är ju inga problem med den där laddaren för det står ju klart och tydligt att den klarar av båda näten.

Det är inte avgörande för något annat än klockradios som från sin tidsreferens från nätet. Annars är det givetvis spänningen som spelar roll. Skillnaden mellan 50 och 60 Hz är liten och fel frekvens i detta fall leder till större förluster, men det är allt.

Nja, vi hade fortfarande 220 i uttaget 1996.

Okej, är du säker på att det inte spelar så stor roll mellan 50 och 60 hz?
Jag såg något program som handlade om en vattenkraftanläggning som skulle förbereda sig inför att hela england skulle slå på sina tekokare samtidigt typ. Då var det kritiskt att dom såg till att lagom mycket vatten strömade genom turbinerna för annars kunde frekvensen på nätet avvika och det skulle tydligen resultera i strömavbrott och dylikt. Detta vid bara knappt en hz skillnad.

Öhh? Äpplen och päron. Jag talar om att nätfrekvensen inte betyder mycket för apparaten hos slutkonsumenten, dvs "tekokaren" i detta fall. Skillnaden mellan 50 och 60 Hz är liten och manifesteras bara i verkningsgrad för apparater som inte är beroende av frekvensen som tidsangivelse (dvs nätanslutna klockor - dessa skulle gå 6/5 eller 5/6 av normal hastighet).

Den dokumentär som du såg handlade uppenbarligen om hur kraftverken gör för att producera lika mycket el som ska förbrukas, vilket är en delikat uppgift. Det är en helt annan sak som elkonsumenten inte berörs av. Jag vet inte vilken dokumentär det rör sig om, men jag kan väl föreställa mig vad det handlar om:

På morgonkvisten ska hela England koka sitt morgon-te. Detta sker runt sjusnåret. Från att elnätets belastning varit låg under natten när folk sover och den tunga industrin likaså, är förbrukningen låg. När tepannorna drar igång ökar förbrukningen drastiskt. Högre belastning på elnätet innebär att generatorerna i kraftverken går långsammare. Eftersom nätfrekvensen är beroende av varvtalet på generatorerna, sjunker nätfrekvensen. Detta är icke önskvärt. Nätfrekvensen används som sagt för tidsangivelse och regleras med atomur. För att frekvensen ska hålla sig inom godtagbara intervall måste man alltså öka elproduktionen. Då kopplar man in fler generatorer till elnätet.

Men för att detta ska gå smärtfritt måste den generator som ska kopplas in ha exakt rätt varvtal och vara helt synkron med nätet. Annars kommer den arbeta i motfast och snarare bli en last (helt sonika kortslutning). För att få upp generatorn i rätt varvtal måste man alltså finreglera vattenflödet (i ett vattenkraftverk). När rätt varvtal uppnåtts och fasförskjutningen mellan nätet och den "nya" generatorn är noll, kopplas den in.

Det är alltså den finregleringen av nätfrekvensen som du missförstått och tror att den "drabbar" tekokaren. Det enda som kan "drabba" tekokaren är att generator kopplas in fel, så den drar el från nätet i stället för att tillföra (dvs den är inte i fas och/eller har fel frekvens). Då blir det strömavbrott.

Men, som sagt. De allra flesta apparater är rätt okänsliga för nätfrekvensen. Glödlampor och primärswitchade nätagg (t.ex. i en dator) är nästan helt oberoende av frekvensen. Apparater med järnkärnetrafos är lite mer känsliga, men tillräckligt okänsliga för att fungera med bara 10 Hz fel. De kan i värsta fall få lite lägre verkningsgrad och bli lite varmare, men det är allt. Känsligast är apparater som använder själva frekvensen till något nyttigt. Detta gäller i princip bara klockor (fel frekvens är inte farligt för klockor, men de kommer gå för fort eller för sakta).

Slutsats: En apparat gjord för 50 Hz fungerar troligtvis utmärkt med 60 Hz, och vice versa. Spänningen, däremot, är viktigare.

Jag såg också programet att efter en fotbolls match i england så slår alla på sina tekokare där.

Det var programet ``How Do They Do It´´ på Discovery.

Transformatorer är inte alls så okänsliga att de fungerar med 10Hz skillnad, allra helst inte de som är gjord för 60Hz som man sen kör på 50Hz. Enligt de tester jag gjort själv fungerar inte 60Hz transformatorer vid 50Hz utan att de blir för varma, och det blir bara värre ju större de är. Köra en 50Hz på 60Hz fungerar däremot bra.

Dock så används sällan glödlampor längre eftersom det kan behövas åtskilliga volt för att lampan ska börja glöda. I stället använder man en "vanlig" voltmeter, eller en fasmätare.

Läste du ens vad jag skrev? Mest känsligast, förutom klockor är som sagt apparater med järnkärnetrafo (eller elmotor, speciellt synkronmotor). Detta manifesteras som lägre verkningsgrad vilket ju gör trafon varamre. Läs om läs rätt!

Riktigt är att för hög frekvens är "snällare" mot trafon än för låg. Men det betyder inte att apparaten som sådan fungerar sämre. Tvärt om; högre frekvens leder till lägre ström. Det innebär förutom en svalare trafo också till att sekundärsidan kanske får för låg spänning. Apparaten drar helt enkelt mindre, får mindre ström.

Om man gör det omvända, är risken att apparaten ska få för lite ström något lägre, men å andra sidan blir det större förluster just i trafon. Såvida denna inte är gravt underdimensionerad spelar det inte mycket roll.

Jag har också, många gånger, studerat hur trafos på 60 Hz hanterar 50 och vice versa. Jag har inte sett någon dramatisk skillnad så att någon parameter faller ur vad som kan vara godkänt.

En del i övrigt identiska trafos tillverkas i 50- och 60-Hz-varianter, men lång i från alla. Faktiskt är skillnaden så lite att separat uvecklingskostnad inte kan motiveras. En trafo hanterar typisk mellan 48 och 68 Hz eller liknande. Så de flesta mindre "60-Hz"-trafos är inte på något sätt gjorda för just 60 Hz och fallerar vid 50. Snarare är den något högre strömåtgången vid 50 Hz helt inom designparametrarna. Faktiskt så brukar "dumma" nätaggregat som bara har en järnkärnetrafo gå lite varmare i Sverige än t.ex. USA, trots att de är identiska (måhända olika lindningar för olika spänningar, men glöm inte att 230 volt finns i USA också - för kraftigare maskiner). Många apparater som har en switch mellan 110/220 (115/230) VAC har helt enkelt en trafo med två primäruttag. Frekvensen nämns över huvud taget inte annat än som intervall (typiskt just 50-60 Hz). Så roll spelar det, men väldigt liten sådan.

Edit: Observara att min kontext hela tiden avser små apparater som drar runt 100 watt eller mindre. Klart att om vi förflyttar fokus till trafos som ska hantera hundratals watt eller kW, då börjar det spela stor roll och förlusterna kan inte längre försummas. Resonemanget kan också appliceras på elmotorer som går på växelström.

Men återigen, spänningen är det viktiga i de alla flesta fall, inte frekvensen. En dubbelt för hög spänning (230 i stället för 115 VAC) leder till ohyggliga förluster. Om apparaten ö.h.t. fungerar beror på hur sekundärsidan ser ut med spänningsregulering. Fixar nätagget linjär likström så fungerar den säker en stund - tills något blir överhettat. Trafon kommer utveckla runt 4 ggr mer värme än normalt och livslängden förkortas avsevärt. Risk för brand föreligger också. Fel frekvens, inom små intervall, leder till samma principiella problematik, men på en mycket mindre skala. Jag skulle inte tveka på att köra en "60 Hz"-trafo på 50 Hz om spänningen är rätt och strömåtgången är liten (några watt eller så), men skulle givetvis övervaka trafon de första timmarna eller så.

Primärswitchade nätagg har ofta betydligt större toleranser och brukar ju klara av ett stort spann, t.ex. mellan 90 och 240 volt, utan problem (för större apparater används fortfarande en omkopplingsswitch som antingen serie- eller parallellkopplar de primära laddningskondensatorerna).

Jepp, helt riktigt.

Läste du ens vad det var jag svarade på och vad du själv skrev?

Du skriver att de är "tillräckligt okänsliga" och jag skriver att de inte är tillräckligt okänsliga, kanske inte alla men de jag testat är det, och de blir mer än bara "lite varma", de blir "för varma".
Så vad är det jag ska läsa om?

De jag testat är 60Hz transformatorer som körts med rätt spänning men fel frekvens, de flesta är över 100VA.

Nu när du skriver att transformatorerna du menar är tämligen klena (under 100W) så är ju som jag också skrev inte "problemet" lika stort, utan de märks mer på kraftigare.

Jepp, jag läste och förstod, givetvis, vad du skrev. Jag förklarade också att du har fel och att den eventuell effekt du beskriver hamnar långt ovanför trådens ämne vad beträffar effekt. Trådskaparen ska givetvis inte koppla in en hissmotor eller 1 kVA-trafo, utan det handlar om den eviga frågan om att koppla in saker i världens olika stickproppar.

Vad som gäller för 100 VA och uppåt är således ointressant. Fortfarande vid så "låga" styrkor som 100 VA så handlar en konstruktion som blir "för" varm vid 50 Hz om en underdimensionering om den bara fungerar normalt vid 60 Hz. För skillnaden är inte så stor att det har funktionskritisk betydelse för låga effekuttag. Återigen, många järnkärnetrafos tillverkas bara för en frekvens optimal kring 50 eller 60 Hz, men säljs lika gärna som 50 Hz- som 60 Hz-trafos. Vi talar alltså om hushållsapparatur, inga jäkla ställverk.

Det handlar om att intinutivt begipa sig på trådens topic; även det som inte sägs explicit. Ingenstans står något om järnkärnetrafos för effekter på mer än 100 VA, vilka är tämligen ovanliga i hushåll.

Jag måste upprepa mig igen alltså: Absolut känsligast är klockor som använder nätfrekvensen som referens. Dessa kommer inte fungera alls i den mening att de inte håller tid. De kommer dock troligen inte ta skada. Primärswitchade nätagg är ofta, på pappret, okänsliga och resistiva laster är idealt helt okänsliga. Mest känsligt, förutom klockor, är synkronmotorer och järnkärnetrafos. För låga effekter manifesteras dock den lilla skillnaden enkom i ökade förluster och högre arbetstemperatur. Man kan lika gärna säga "normal" förlust, eftersom trafon gott och väl kan vara tillverkad för 50 Hz fast den sitter i en 60 Hz-apparat (och utveklar lite mindre värme då).

Själv har jag en 2,2 kVA-variac (220 VAC @ 60 Hz-USA standard) specad till 1,8 kVA när den körs på 50 Hz. Så missförstå mig rätt: ingenstans påstår jag något så dumt som att järnkärnetrafos är helt oberoende av frekvensen eller att dess prestanda inte påverkas av skillnaden mellan 50 och 60 Hz. Jag säger faktiskt, implicit, att järnkärnetrafos är näst känsligast av all utrustning. Det är fortfarande inte liktydigt med att de inte klarar av skillnaden om 10 Hz, eller att spänningsskillnader är att föredra, vilket det inte är, framför moderata frekvensskillnader (nu kan man ju argumentera för vad som är viktigast: en skillnad i 5/6 av frekvens eller 5/6 i spänning. Men vi behöver inte bemöda oss med att räkna på detta, eftersom det handlar om 115 versus 230 volt - vi struntar i avvikande spänningar och frekvenser som i delar av Brasilien eller liknande).

Jag känner inte alls igen mig i beskrivningen. Högre frekvens ger större förluster i matningsledare. Höga frekvenser är lämpliga i switchagg och t.ex. lufttrafos, men i en vanlig ledning innebär det en förlust. Jag tror du blandat ihop siffror i typplåten för en apparat; troligen står frekvensbandet och matningsparametrar på samma skylt för t.ex. en radio. Eller så är ett "militärt switchagg" du sett. Ingen vid sina sinnesfulla bruk skulle dock överföra elenergi över avstånd i en ledning med en frekvens på "flera kHz". Möjligt är att någon med kunskap om just militära flygfält kan förklara en sådan frekvens, men min tanke är att du helt enkelt sett fel/blandat ihop siffror. Kommunikationsledningar, även i koppar, kan förvisso ha bärvågor på både kHz och MHz, men då handlar det som sagt om kommunikation, alltså signalöverföring, snarare än kraftöverföring. När det gäller signalöverföring (telenät, speciellt ISDN, kan ha spänningar på 110/115 volt, vilket kan misstolkas som matarspänning) är inte verkningsgraden i energiöverföring av största vikt; viktigare är saker som bandbredd och signalintegritet. Där kan spänningar om några hundra volt med frekvenser på fler kHz eller MHz förekomma. Är du säker på att du inte misstagit en kommunikationslina för en kraftförsörjningsdito?

Edit: språkfel på grund av hög promillehalt...

Edit2: På din beskrivning låter det ändå som du har gjort en faktiskt observation. Kanske finns det en annan förklaring också. Militära grejer kan ibland avvika från civila dito till den milda grad att de förefaller vara utanför "sunt civilt ingenjörsförnuft". Det kan finnas krav ställda på utrustningen som jag aldrig skulle tänka på, men jag bedömer matning i några kHz som tänkbar, om ändå orimlig. Flera MHz skulle jag utesluta på basis av vad jag vet om ellära, men kHz? Who knows? Switchagg med separerade delar? Någon hänsyn till elektroniska attacker? EMP? (Jag tycker dock spontant att alla mina lekmannamässiga militära antagande talar emot höga frekvenser och för låga frekvenser, som jag finner mer "robusta". [för EMP och miljömässiga störningar])