Dystymi eller kronisk depression.
Har nog haft det hela livet men det har blivit värre ju äldre jag blivit.
Den stora dippen blev när exet lämnade för runt 8 år sedan. Sen dess har jag inte haft ett äkta skratt eller någon livslust. Allt känns bara meningslöst. Har inte haft en dag som jag varit glad. Är det en bra dag så ligger jag på 0 och allt är bara meh.
Ingen medicin har hjälpt och senast provade jag med rtms-behandling som heller inte gjorde någon skillnad och efter det sa vuxenpsyk upp min inskrivning där då jag fungerar för bra i vardagen. Vill jag ha ytterligare hjälp så är det tillbaka till vårdcentralen igen som gäller.