Hej igen,
Får ursäkta det något sena svaret, vi har varit i kontakt med konsumentvägledare samt hallå konsument för att få en så objektiv bild utav det som möjligt. Har även haft en och annan diskussion internt där vi inser att det är ett väldigt specifikt fall då vi av nästan alla gånger kan lösa det med att antingen reparera eller ersätta varan. I detta fallet så lyckades vi tyvärr inte med det.
Vi är inte ute efter att bråka om detta, utan vi uppskattar verkligen er feedback och att konsumenträtt diskuteras.
Samtidigt känner vi ändå att vi vill ge er ett mer utförligt svar utifrån hur diskussionen går. Vår rutin för nyttoavdrag (ej värdeminskning) är enligt en överhängande majoritet av konsumentvägledare ute i landet rimlig, men varje fall måste bedömas individuellt då varje fall är unikt och konsumenten kan ha skadeståndskrav på oss som också ska tas med i bedömningen. Men det avdraget för nytta vi beräknar enligt förra svaret utgör basen vi utgår ifrån. Några svar från olika konsumentvägledare om just nyttoavdrag:
”Om näringsidkaren inte avhjälper felet eller levererar en ny vara kan konsumenten kräva att få häva köpet. Att häva ett köp innebär att näringsidkaren betalar tillbaka pengarna som konsumenten har betalat, mot att konsumenten lämnar tillbaka varan. Konsumenten behöver inte acceptera ett tillgodokvitto. För att konsumenten inte ska ha rätt att häva köpet krävs det att näringsidkaren visar att felet är ringa, det vill säga av liten betydelse. Konsumenten har rätt att få ränta på beloppet som näringsidkaren återbetalar. I vissa fall har näringsidkaren rätt att få ersättning för den användning som konsumenten haft av varan, så kallat nyttoavdrag.https://www.konsumentverket.se/for-foretag/konsum... ska spegla den nyttan du har haft tex är livslängden 10 år och du har haft varan 2 år så bör ju ett skäligt avdrag var 20-30 %. En tvist om detta kan prövas i ARN www.arn.se”
”Att häva köpet innebär att konsumenten får pengarna tillbaka. Eftersom ursprungspriset gäller för en oanvänd vara har säljaren rätt att göra ett förslitningsavdrag eller nyttoavdrag. Ett sådant avdrag görs för att du faktiskt har haft nytta av varan i flera månader innan den gick sönder. Att dra av en del av priset för den tid du felfritt använt varan är därmed tillåtet. Hur stort detta avdrag blir beror på tiden varan var felfri och kunde användas utan begränsning.”
”Ja, det stämmer att företaget får göra ett nyttoavdrag om köpet hävs. Det är alltså inte säkert att du får tillbaka hela summan om du har haft nytta av din vara under dessa år. Företaget får enbart göra nyttoavdrag för den tid som du har haft nytta av varan, inte för tiden som den har varit på reparation.”
”Ja det stämmer, företaget har rätt att göra ett sk nyttoavdrag när du haft varan under en längre tid (ibland även under en kortare tid), för den användning som du haft av varan. En vara minskar alltid i värde och skulle man få tillbaka samma pengar man gav för varan som för 1.2 eller 3 år sedan skulle det innebära att man som konsument gör en ekonomisk vinst.”
Vi följer alltid ARN:s rekommendationer, och kommer det ett beslut som visar på en annan tolkning än den vi och många andra gjort så kommer vi rätta oss efter den. Det skulle vi även välkomna då det gör det enklare för oss att följa lagen, då det utan vägledande beslut blir tolkningar.
Med det sagt så kommer vi alltid att jobba för en lösning där bägge parter blir nöjda, och i de flesta fallen är det via avhjälpande av felet (reparation) eller omleverans (likvärdig vara). I exemplet med grafikkort så är det spelprestanda som är standard att gå efter när man kollar efter en likvärdig vara, men i vissa fall finns andra användningsområden och då får vi såklart gå utifrån den specifika kundens behov och användningsområde.
Hoppas ni är med på hur vi tänker och att vi verkligen inte är ute efter att skapa en osund relation till denna typ av problematik.
Trevlig helg igen
