Grafiken kanske har fått sig en skjuts (även fast jag tycker att det knappt märks)
Miljöerna är väl kanske mer varierande men också tråkigare i min mening..
De flera fractions som finns är ointresantare och jag brydde mig inte hur de uppfattade mig egentligen.
NCR var väl trovärdiga men resten då? Ceasar legion hur trovärdiga var dom för att inte tala om The King gang Elvis impersonators?? troligt att de skulle uppstå i en postapokalyptisk värld för att inte tala om hela vegas grejen med de Strip som att folk skulle bry sig om Casinon i en sån värld..
Då tycker jag att springa runt i ett raserat washington med tunnelbanestationerna och allting var mera intressant. Brotherhood of Steel var också spännande att ha och göra med i 3an medans de knappt finns med i NV (har iaf ingen betydande roll)..Sen var hela mainquesten oerhört svag i NV och slutet på spelet ett riktigt antiklimax jmf med Fallout 3 som var pampigare..
Companion Wheel kanske var et tillskott i NV men det gjorde även hela companionship sämre enlig min mening. I Fallout 3 så lackade companions ur och börja skjuta tebax på dig om du råkade träffa dem för mycket, de kunde också dö, medans de i NV bara blir unconscious och aldrig sura så att de skjuter tebax.
Visst jag körde inte hardcore mode där kan de säkert dö, men ändå...
Hehe. Grejen med Elvis-impersonators känns väldigt mycket Fallout (om man ser till dom tidigare spelen) ^^
Likaså finns det ju en hel del casinospelande i åtminstone tvåan (minns inte hur det var i ettan).
Du har inte spelat dom två första, va?