Elektronikbranschen ryter till mot Copyswede och företrädare för kulturskapare

Nu vet inte jag om detta redan har diskuterats, men Copyswede skriver nedanstående på sin hemsida.

"Av undersökningen framgår att 47 % av de tillfrågade som har tillgång till en dator privatkopierat ljudfiler eller rörlig bilder. I åldersgruppen under 29 år svarade 65 % av de tillfrågade att de kopierat ljudfiler eller rörlig bild till sin dator."

Jag kan absolut köpa att 47% av de tillfrågade har privatkopierat, alla vi här inne har privatkopierat någonting, det är jag tämligen säker på. Däremot, är det de enda vi gör med våra datorer? Min hårddisk i min dator innehåller inget privatkopierat i dagsläget men den har gjort det, enstaka tillfällen för länge sedan. Att de fått fram de siffrorna är ju, som Klas säger i dokumentären, beroende på hur frågan ställs. Hade de frågat "Har du något privatkopierat upphovsrättsskyddat materiel på din mobiltelefon eller dator idag?" så hade de siffrorna sett heeeeelt annorlunda ut.

Så nej, datorer, mobiltelefoner, usb-minnen osv är inte särskilt ägnade åt privatkopiering.

Tack för mig!

@Ampen: Tyvärr är ju lagen utformad så att även kopiering för privat (och eget) bruk räknas som privatkopiering och således spelar det ingen roll att det inte innebär ett inkomstbortfall. Sen stämmer inte det riktigt heller, om du vill lyssna på samma skiva hemma och i bilen utan att behöva flytta exemplaret så hade du ju behövt två ex om du inte kunde kopiera, nu räcker det med ett. Märk här att jag inte tycker detta är bra eller rättvist på något sätt, bara att det är så verkligheten ser ut.

Man äger ju inte musiken (/filmen/whatever) utan man har en begränsad användningslicens och då borde den licensen förstås gälla oavsett format i mina ögon. Har jag betalat för ett album så har jag betalt för rätten att lyssna på det och då borde det inte spela någon roll om jag lyssnar på det på kassett, skiva, eller från en nedladdad mp3-fil egentligen, jag har ju betalt för rätten att lyssna på denna musik ändå.

Jag är lite nyfiken på exakt vad, i praktiken, det är som privatkopieringsavgiften ger mig rätt att privatkopiera. Att läsa den mycket luddiga lagtexten säger mig inte så mycket, då den känns lika fri för olika tolkningar som bibeln. Vad är det egentligen vi betalar för, är det spel, film, böcker, svenska, utländska? Är det kanske bara tillåtet att privatkopiera "verk" från "kulturskapare" som är medlemmar under CopySwedes paraply?

Med tanke på att jag är relativt ointresserad av Svensk produktion inom dessa områden så blir det hela väldigt intressant för mig. Vilka är det som anser sig ha rätt till ersättning för saker jag inte konsumerar?

Du har rätt att privatkopiera allt upphovsrättsskyddat material förutom mjukvara och hela böcker egentligen. Men du har inte rätt att kringgå kopieringsskydd om de inte hindrar dig från att ta del av innehållet, så i praktiken så får du inte privatkopiera DVD-filmer exempelvis. Huruvida upphovsmannen får ersättning från Copyswede har inget med saken att göra.

Jag vet inte det, jag har av någon anledning fått för mig annorlunda. Dvs att rätten till privatkopiering även gör att det är inte olagligt att kringgå kopieringsskyddet i syfte att just kopiera för eget bruk. Sedan är det ju bra mycket svårare idag än förr, för VHS såldes ju kopierings-kit, som innehöll diverse kablar och lite annat för att koppla ihop två videoapparater, helt öppet.
Idag hittar man ju även små kit att köpa, med kablage, adaptrar och annat, för att kunna kopiera vinylskivor till sin dator med bra kvalitet. Skulle det inte gå att rippa en CD idag så ser jag inte hur det skulle vara några större problem att koppla CD-spelaren eller stereon till datorn och spela in ljudströmmen, lite meckigt för en del kanske. DVD har jag dock noll koll på men sett till hur mycket som finns att tillgå olagligt i filmväg på nätet finns det nog helt okej mjukvara för att kopiera en film på DVD också.

Men jag kan hålla med om att det är lite luddigt på den fronten och många tycks ha olika uppfattning. Att man idag sedan kanske behöver gå in på någon skumrasksida på nätet och hämta hem en troligen virusbesudlad mjukvara för att kringgå ett kopieringsskydd idag är en annan sak egentligen. Man får ju inse verkligheten att världen är inte anpassad för varken en enskild individ eller ett enskilt land.

Hur som helst, jag kan ju absolut fått fel för mig men jag ser ju det som en självklarhet att om vi nu betalar för det här så bör det inte vara några problem för mig att kringgå eventuella skydd i syfte att göra mig just en privatkopia. Men om någon har koll på den biten får hen gärna klargöra hur det funkar.

Nej, som jag tolkar lagen (jag citerar den nedan) så har man inte rätt att kringgå kopieringsskydd ens för eget bruk, om det inte krävs för att kunna ta del av innehållet. Om det innefattar att kringgå ett kopieringsskydd för att exempelvis kunna spela upp en skiva i bilen som inte funkar där på grund av skyddet när den fungerar i stereon hemma vet jag inte, men sannolikt borde det vara ok (fast det förutsätter ju logik och rättvisa i reglerna och det är ju inte så vanligt inom detta område av lagen).

Kopieringskit för VHS som fanns förr kringgick inte eventuella kopieringsskydd på filmerna utan möjliggjorde bara kopiering av icke skyddat innehåll. Eller, egentligen så låg kopieringsskyddet utanför dessa kit och för att kringgå det så behövde man bara en gammal eller modifierad VHS-spelare som var så okänslig att Macrovision inte fungerade, men dessa kit gjorde varken till eller från i alla fall utan gjorde det bara enkelt att koppla samman två spelare.

Kopieringskit för vinyl har inget med detta att gör heller för vinyler är inte kopieringsskyddade. Men visst går det enkelt att kringgå ett kopieringsskydd på ljud i alla fall, kan man spela upp det så kan man spela in det liksom. Det gäller förstås för bild också, om man exempelvis filmar sin teve/skärm så gör ju kopieringsskydd ingen skillnad, men kvalitetsförlusten i en sådan lösning gör förstås att det inte är så stor idé. Och det finns massa bra program för att kopiera DVD:er och även BR och så, och programmen är väl inte olagliga utan bara om man använder dem för att kringgå skyddet som jag förstår det.

Det här är ju en del av varför kassettersättningen är så passerad liksom. Det mesta upphovsskyddade material vi konsumerar idag går inte att kopiera utan att kringgå kopieringsskyddet och då är det ju plötsligt olagligt och således ska det inte ge någon ersättning till upphovsmännen.

Så vad är det vi betalar för liksom, vad är det som vi privatkopierar? Spotify går inte att privatkopiera, i princip inga DVD:er heller och definitivt inte BR, inte heller Netflix eller liknande streamingtjänster. Skivor? Vem köper skivor idag liksom? Hipsters visserligen men de lyssnar ju inte på skivorna (utan har dem för utseendet, lyssnar sen via Spotify eller så) och privatkopierar dem definitivt inte. Inspelningsbara TV-boxar finns ju. Frågan är dock om det är en bra motivering för ersättningen då en sådan inspelning inte går att flytta eller dela utan bara är till för privat bruk. Lagmässigt ska det ge ersättning dock. Jag vet inte om eller hur inspelningsbara TV-boxar motiverar att jag eller du ska betala ersättning för våra USB-minnen eller hårddiskar till våra datorer dock.

Nu hittade jag inte lagcitering, men gissar då att du tänker på URL 52b-d §§, och antar att det specifikt är just 52d du tänker på.
Vad som är återkommande i alla de här fallen är i alla fall att det avser anordningar etc unt so weiter som ska förhindra att verken sprids till allmänheten, det är vad som återkommer, tillgängliggörande för allmänheten, och att det är vad spärrarna är till för.
Och så är det andra stycket i URL 52d § som ordagrant lyder:
"Första stycket [som alltså förbjuder att kringgå spärrar] gäller inte när någon som har lovligen tillgång till ett exemplar av uppphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket."

Uppsåtet är alltså avgörande. Om ditt uppsåt är att se eller lyssna på verket är du grön. Om du går förbi spärren för egen del för att kunna lyssna eller se på verket på andra enheter du har är du grön.
Att ta bort spärren bara på pin kiv, utan att det är för att se eller lyssna på verket blir däremot olagligt, lustigt nog. Ingen blir nog dömd för det, däremot blir du antagligen dömd om spärren plockas bort och det finns uppsåt att sprida verket vidare till allmänheten.

Just min poäng. CopySwede driver enbart en mängd tomma argument. De flesta skapare har någon form av skydd på sina digitala medier, eller ett EULA som tydligt säger att kopiering av deras produkter är olaglig. Så vad är det CopySwede säger sig ta betalt för? Att folk gör det iallafall, och att alla deras medlemmar får en del av en ersättning?
Tänker köpa The Division när det släpps...och då är det OK att jag kopierar upp den till tjejen, lilltjejen, brorsan och farsan...samt mina närmaste kompisar. Det har ju CopySwede redan tagit betalt för. På mobilen dessutom..alla vet ju att mobiler är särskilt framtagna för att flytta privatkopierade filer mellan familj och vänner.

Vidare bör ju också nämnas att ifall inspelning av program via tjänster som TiVo skall räknas som privatkopiering så är det väl rimligare att lägga kostnaden på kabel-tv bolagen istället folks mobiltelefoner?

Det är bluff och bedrägeri alltihop helt enkelt.

Yes precis, glömde citera lagen. Skyller på brutal förkylning.
Jo, fast jag vet inte om det är riktigt så enkelt. Har man verkligen rätt att kräva att kunna se sitt innehåll på vilken enhet som helst liksom? Köper man säg filmer på DVD men vill spela upp dom på sin Laserdisc-spelare (lite långsökt förstås, men principen är ju det intressanta). Har man då rätt att kringgå kopieringsskyddet och mastra sina egna laserdiscar med filmerna? Kanske, men sannolikt inte. Samma princip kan ju vara applicerbar på datorer också. Jag vill kunna se på mina dvd-filmer på min dator som inte har en dvd-läsare kanske inte är tillräckligt. Varför köpte du dvd:er då om du inte kan spela upp dem eller inte har en DVD-spelare liksom. Lagtexten lär ha tillkommit på grund av exempelvis skyddade album på CD som inte går att spela upp på en dator om man inte har Windows eller OSX och installeras skivbolagets programvara (som kanske är ett förtäckt root-kit, som det var i fallet Sony Music). Då är det ju självklart, man har köpt en CD men kan inte spela upp den i sin CD-spelare på grund av DRM, då får man knäcka DRM. Men typ: "Jag kan inte spela upp min köpta DVD på min VCD-spelare..." Jag är inte så säker på att det håller som argument, juridiskt alltså. Lagtexten tyder ju på det, men det måste väl finnas begränsningar liksom. IANAL dock så jag vet förstås inte.

Yes precis, glömde citera lagen. Skyller på brutal förkylning.
Jo, fast jag vet inte om det är riktigt så enkelt. Har man verkligen rätt att kräva att kunna se sitt innehåll på vilken enhet som helst liksom? Köper man säg filmer på DVD men vill spela upp dom på sin Laserdisc-spelare (lite långsökt förstås, men principen är ju det intressanta). Har man då rätt att kringgå kopieringsskyddet och mastra sina egna laserdiscar med filmerna? Kanske, men sannolikt inte. Samma princip kan ju vara applicerbar på datorer också. Jag vill kunna se på mina dvd-filmer på min dator som inte har en dvd-läsare kanske inte är tillräckligt. Varför köpte du dvd:er då om du inte kan spela upp dem eller inte har en DVD-spelare liksom. Lagtexten lär ha tillkommit på grund av exempelvis skyddade album på CD som inte går att spela upp på en dator om man inte har Windows eller OSX och installeras skivbolagets programvara (som kanske är ett förtäckt root-kit, som det var i fallet Sony Music). Då är det ju självklart, man har köpt en CD men kan inte spela upp den i sin CD-spelare på grund av DRM, då får man knäcka DRM. Men typ: "Jag kan inte spela upp min köpta DVD på min VCD-spelare..." Jag är inte så säker på att det håller som argument, juridiskt alltså. Lagtexten tyder ju på det, men det måste väl finnas begränsningar liksom. IANAL dock så jag vet förstås inte.
Yes. Fast mjukvara täcks inte av privatkopiering och de får ingen ersättning därifrån, så inte spel alltså. Tivo är ju ett roligt exempel annars. Vill man ha en TV-box från Comhem med kortplats för mer än grundutbudet så måste man köpa Tivo hur ointresserad man än är av inspelningsfunktionaliteten, eller så var det för ett tag sedan i alla fall (sedan jag gav upp traditionell TV och också Comhem så har jag inte hållit så bra koll). Så då kan man inte undvika att bidra till Copyswedes intäkter. Men samtidigt är ju det ett ganska klart exempel på när ersättning ska utgå, Tivo är verkligen en enhet särskilt ägnad åt privatkopiering då det är dess särskiljande funktion. Lite som TV-licensen, utbudet av stora skärmar utan TV-mottagare är så litet att många känner sig tvungna att köpa en TV även om de är totalt ointresserade av TV-funktionaliteten och även om de inte kan utnyttja den på grund av exempelvis endast IP-TV i huset där de bor eller så (som här), och då får man betala TV-licens.

Glömde av att svara igår men Ampens inlägg täckte väl typ vad jag ville få fram, tummen upp för det!

Ditt exempel med DVD till andra format är ju inte mer annorlunda än hur det var med vinyl och kassettband - kanske jag inte vill släpa med mig en bunt DVD-filmer på tåget men jag lägger hellre över de filmer jag har till min laptop eller surfplatta så jag kan se dem när jag är på resande fot. För att göra detta behöver jag dock gå runt kopieringsskyddet och det bör inte vara några problem då det är för eget bruk - enligt rådande regelverk eller som Ampen uttryckte det: Uppsåtet är avgörande.
Kan också tänka mig att en polisiär utredning, där dator, loggar, nätaktivitet och en del annat gås igenom, borde kunna ge ett ganska bra indikation till vilket uppsåt en person skulle ha i ett sådant här fall.

Nu tror jag dock att i verkligheten så är det ytterst få som faktiskt gör enligt ovan, utan de piratkopierar istället i ett sådant scenario då det helt enkelt är enklare (och kanske framförallt billigare) alternativt är de idag kund hos Netflix eller annan liknande tjänst.

DVD-spelare är ju dessutom idag utdaterad teknik som försvinner i allt större utsträckning hemma hos folk till fördel för mediaspelare likt Apple TV och annat. Kan ju egentligen därmed tänka mig att ett växande intresse bland folk att kopiera över sina DVD-samlingar till en mediaserver på hemdatorn borde växa. Typiska Svenssonlösningen här blir väl dock att vända sig till piratkopieringen återigen då det rätt och slätt är enklare för dem både tids- och kunskapsmässigt.

Ja, alltså eftersom det är uppsåt som avgör, och i det här fallet då uppsåt att sprida det vidare till allmänheten, så blir rundning av kopieringsskydd för eget bruk lagligt e contrario, dvs genom motsats. Så det vävs ihop med syftet i upphovsrättslagen, förbud mot att sprida till allmänheten. Så länge inget uppsåt för sådant finns är det fritt fram att knäcka, så länge du gör det för att spela upp något aom du själv lagligen innehar.

Skickades från m.sweclockers.com

Absolut. Och eftersom man inte äger innehållet på en DVD utan bara en licens för att titta på det så borde "piratkopiering" av detta vara tillåtet i mina ögon, fast problemet med piratkopiering är ju inte nedladdningen så mycket som uppladdningen som vanligtvis krävs för att kunna ladda ner något idag (med torrents). Hade mediaföretagen velat så hade de ju kunnat lösa detta ganska enkelt, exempelvis en kod, QR-kod kanske, på (insidan av) DVD-fodralet eller på skivan som går till en nedladdningssida eller varför inte till en tjänst där man kan skapa ett konto och knyta ens DVD:er dit och på så vis få tillgång till det innehåll man betalat för på alla tillgängliga plattformar/format.

Men bekvämlighet är inte ett godtagbart skäl att kringgå kopieringsskydd så att du inte vill släpa med dig din DVD samling på semestern är inte tillräckligt för att du ska ha rätt att rippa dem och lägga över dem på din laptop. Om din laptop inte har en DVD-läsare däremot så borde det vara ok men inte om du råkar ha en DVD-spelare i sommarstugan som du ska tillbringa din semester i för då är det inte nödvändigt för att kunna ta del av innehållet. Och oskyddade DVD:er är förstås också ok, men det finns inte så många sådana vad jag förstår.

Sen är förstås denna diskussion helt teoretisk då ingen har "åkt fast" för formatskiftning av innehåll de betalat för oavsett kopieringsskydd eller så och verktygen för att göra detta är inte olagliga i Sverige, annars hade lagen varit ett mycket större problem.
Fast upphovsrättslagen handlar inte bara om spridning till allmänheten utan också om upphovsmannens ensamrätt till exemplarsframställning.

Man har rätt att kringgå kopieringsskydd för att kunna ta del av innehållet men inte för att kunna ta del av innehållet på det sätt man vill liksom.

Sen är förstås denna diskussion helt teoretisk då ingen har "åkt fast" för formatskiftning av innehåll de betalat för oavsett kopieringsskydd eller så och verktygen för att göra detta är inte olagliga i Sverige, annars hade lagen varit ett mycket större problem.
Fast upphovsrättslagen handlar inte bara om spridning till allmänheten utan också om upphovsmannens ensamrätt till exemplarsframställning.

Man har rätt att kringgå kopieringsskydd för att kunna ta del av innehållet men inte för att kunna ta del av innehållet på det sätt man vill liksom.

Absolut. Och eftersom man inte äger innehållet på en DVD utan bara en licens för att titta på det så borde "piratkopiering" av detta vara tillåtet i mina ögon, fast problemet med piratkopiering är ju inte nedladdningen så mycket som uppladdningen som vanligtvis krävs för att kunna ladda ner något idag (med torrents). Hade mediaföretagen velat så hade de ju kunnat lösa detta ganska enkelt, exempelvis en kod, QR-kod kanske, på (insidan av) DVD-fodralet eller på skivan som går till en nedladdningssida eller varför inte till en tjänst där man kan skapa ett konto och knyta ens DVD:er dit och på så vis få tillgång till det innehåll man betalat för på alla tillgängliga plattformar/format.

Men bekvämlighet är inte ett godtagbart skäl att kringgå kopieringsskydd så att du inte vill släpa med dig din DVD samling på semestern är inte tillräckligt för att du ska ha rätt att rippa dem och lägga över dem på din laptop. Om din laptop inte har en DVD-läsare däremot så borde det vara ok men inte om du råkar ha en DVD-spelare i sommarstugan som du ska tillbringa din semester i för då är det inte nödvändigt för att kunna ta del av innehållet. Och oskyddade DVD:er är förstås också ok, men det finns inte så många sådana vad jag förstår.

Sen är förstås denna diskussion helt teoretisk då ingen har "åkt fast" för formatskiftning av innehåll de betalat för oavsett kopieringsskydd eller så och verktygen för att göra detta är inte olagliga i Sverige, annars hade lagen varit ett mycket större problem.

Vissa filmer har man just fått tillgång till en digital kopia, men är tidsbegränsad. Är ett blad som följer med filmen.

Men är ju inte mer än nödlösning, speciellt när det är tidsbegränsat.

Först och främst är ämnet kassettersättningen, och sedan som du säger i slutet, ingen har åkt fast för formatskiftning. Även när det gäller ensamrätten för exemplarframställning så har det samma syfte, nämligen att upphovsmannen har rätt att få betalt för sitt arbete.
Men som lagen är utformad kring eget bruk så menar jag att det är lagligt att ta del av innehållet på det sätt man vill, eftersom ingen domstol kan döma dig så länge uppsåtet bara är att lyssna/se på något du själv lagligen införskaffat. Att göra semantik av det blir bara att på något sätt göra det moraliskt förkastligt, "du borde inte, för lagen skulle egentligen..", vilket för mig i alla fall inte är sant.
Lagen är som sagt till för att se till att upphovsrättsinnehavare får betalt, så själva kopieringen eller kringgående av kopieringsskydd i sig är ingen förkastlig handling.

Tvåa på bollen men nämner det ändå; Med vissa filmer man köper idag får man med en kod man kan knappa in på nätet för att ladda ner filmen helt lagligt. Lyckades slarva bort koden den gången jag upptäckte det här så har inte kunnat pröva själv.

Vinyl till kassett var ju dock inte mycket annat än just bekvämlighet i vissa fall egentligen, var ju trots allt inte så lyckat med vinylspelare i bilen. Hur som helst, visst har vi det så att upphovsrättsinnehavaren själv ska få bestämma om exemplarframställningen men i och med att det blev omöjliggjort pga av tekniken fick vi ju en lag om just privatkopiering som ordnade upp det hela och här skiljer det sig inte åt så mycket idag mot förr - teknik och medier för att kopiera verk och kopiera dem till har bara ändrat form idag mot förr, principen är dock den samma. -Varför det då heller inte bör eller rent logiskt kan innebära några problem för mig att kringgå eventuella kopieringsskydd för att utnyttja min lagliga rätt till privatkopiering.

Att dock ladda ner en film man redan äger tror jag dock inte går att kunna yrka på sin rätt till privatkopiering däremot. Har kanske lite svårt att formulera mig här men jag anser att det är en viss skillnad - det jobbiga tillvägagångssättet är rätt den enkla vägen är fel.
Exempelvis om jag har "Conan the Barbarian" på DVD så hur man än vrider och vänder på det så blir det ju rent praktiskt heller inte en kopia av just det exemplaret jag har i hyllan om jag skulle ladda ner filmen på nätet. Men ja, det är väl lite grann delvis sådant här som bidrar till att både vanligt folk och upphovsinnehavarna har svårt att förstå skillnaden på privat- och piratkopiering, då det är ganska luddigt.

Snart är den kanske inte så teoretisk då jag i och med diskussionen börjat fundera på att just kopiera över filmerna i hyllan till datorn då jag inte har någon annan DVD-läsare än den i datorn ändå. Får väl bara se om jag får tid och ork över att fippla med det där. Borde kanske dra iväg ett mail till Copyswede först och höra mig för om det är okej, för säkerhets skull.

Jag tycker inte det är moraliskt förkastligt på något sätt, jag bara tror att lagen inte riktigt är så tillåtande som ni tror.

Man måste skilja på privatkopiering och formatskiftning respektive att kringgå ett kopieringsskydd. Man har rätt att privatkopiera det mesta upphovsskyddade material man har laglig rätt att nyttja undantaget vissa typer av innehåll, men man har inte laglig rätt att kringgå ett kopieringsskydd om det inte krävs för att man ska kunna ta del av innehållet. Sen är det förstås ganska diffust exakt när detta krävs eller vad som räknas som att ta del av innehållet. Om du inte kan se på en DVD för du inte har någon enhet som kan läsa DVD:er så borde du förstås kunna kringgå kopieringsskyddet för att kunna se på den, men samtidigt är det ju ganska svårt att kopiera en DVD utan en DVD-läsare liksom.

Det skrämmande är vilket luftslott CopySwede lyckats bygga runt dessa punkter. Tar jag upp en blu-ray ur hyllan så känner jag nästan hur en filmskapare går i ekonomisk konkurs då jag sliter på omslaget med min beröring. Idag förlorar inkomst mediatillverkare på PRIVATkopiering, inte privatkopiering.

Jag tycker att lagen (§52 d, lag 2005:359) är ganska tydlig i den bemärkelsen:
Så du får kringgå ett kopieringsskydd för att se eller lyssna på ett verk om det krävs för att kunna göra det men inte för att kopiera det om inte det krävs för att kunna ta del av det.

Om det räcker för ett åtal vet inte jag men det finns inget krav på att syftet med kringgåendet ska vara att göra det tillgängligt för allmänheten för att lagen ska gälla, så det är olagligt att kopiera kopieringsskyddat material om det inte krävs för att kunna ta del av det även om du exempelvis bara vill ha en kopia av en skiva till bilen. Det lagen tar upp om tillgängliggörande för allmänheten har bara att göra med syftet med spärren eller den tekniska åtgärden för att den ska falla under denna lag, inte med syftet för kringgåendet för att det ska vara ett brott mot denna lag. Det har inget med moral att göra utan endast med juridik för min del.

Jag förstår inte riktigt vad du menar, uppfattas det mesta som det är eller borde vara olagligt? Det mesta som har att göra med att kringgå kopieringsskydd är olagligt inklusive att sälja, importera eller framställa lösningar för att kunna göra detta. Men privatkopiering är i de flesta fall inte det. Om det borde vara det eller i vilken form det borde vara det kan man diskutera. Hade man exempelvis gjort om lagen så att det inte var tillåtet att dela med sig av privatkopierat material alls utan att det bara var tillåtet att privatkopiera för eget bruk så hade vi sannolikt sluppit copyswede och avgifter på produkter särskilt ägnade åt privatkopiering då motivationen inte hade funnits kvar för dessa avgifter. Samtidigt tycker ju jag, och väldigt många andra, att motivationen för dessa avgifter redan idag har försvunnit så det känns onödigt att inskränka rätten till privatkopiering bara för att detta bolag inte ska kunna ta ut otidsenliga, omotiverade och onödiga avgifter.

Det enda tekniska kravet för att kunna privatkopiera är ju att man lovligen har tillgång till verket som privatkopieras, har man inte det så kan man inte privatkopiera verket, punkt. Således borde upphovsmannens betalning utgå från det tillfälle när någon får lovlig tillgång till dess verk, alltså vid köptillfället exempelvis, eller när en TV-kanal förhandlar med exempelvis en filmdistributör om att få visa deras film (vilket också är ett köptillfälle förstås). Den prissättande parten, upphovsmannen, är medveten om att privatkopiering är tillåten och då är det upp till henom att sätta sitt pris på den nivån som hen anser att hen får tillräcklig ersättning för den eventuella privatkopiering som kan ske.