Veckans fråga: Vilken är den bästa versionen av Windows?

Tja då har vi olika definition på stabil helt enkelt. Risken för att jag ska förlora data är minst hittills på W10 för det kraschar inte och startar inte om utan förvarning, inte så som jag använder det i alla fall. Men jag har heller inga enheter (med konsumentversion av Windows) som måste vara igång hela tiden. Får jag en notifikation om att uppdateringar är redo att installera eller vad de nu säger, så installerar jag dom när jag är färdig med datorn för dagen eller stunden. Det tar liksom ingen extra tid att klicka på "Uppdatera och stäng av" istället för Strömsparläge eller Stäng av.

På jobbet är det värre dock, men det har ju att göra med kompetens (eller kanske prioriteringar) hos de som driftar vår IT snarare än dumheter i Windows. Vi ligger typ två år eller arton månader efter hela tiden, men när de väl bestämmer sig för att trycka ut uppdateringar är det plötsligt extremt bråttom och de måste installeras samma dag. På samma sätt anser de att det är smart att köra viruskoll varje dag klockan tio, för det är ju ingen som jobbar klockan tio på förmiddagen liksom, och dessutom återställer de mina undantag från viruskollen (kodmappar främst) innan dess varje dag så kollen tar minst 40% av CPU i flera timmar.

Windows 10 upplever jag som en Windows 7 på någon intressant drog - helt inkonsekvent om man inte lyckas byta ut startmenyn till OpenShell eller liknande. Och att de börjar överge kontrollpanelen för "Settings" där man inte kan hantera datorn utan att först leta 17 timmar efter inställningen gör inte saken bättre.

Jag ser den nya strukturen med inställningar som betydligt smetigare och rörigare än den gamla kontrollpanelen med mycket mindre möjlighet att hitta det jag vill ställa in. Sökfunktionen hjälper inte om det inte går att lista ut vad man skall söka efter. Om något så är den nya strukturen med inställningar inte något steg framåt utan fyra steg bakåt.

"If it ain't broken, don't fix it".

Personligen är jag mest bara konfunderad över varför det är en så fragmenterad upplevelse.
För mig känns det som om Microsoft är osäkra på om de vill "porta" den gamla kontrollpanelen eller skapa ett lager av förenkling "ovanpå" den gamla kontrollpanelen.

Vissa saker finns bara i kontrollpanelen, andra finns bara i inställningar. Många finns i båda.
Men det finns inget konsekvent tänk.

Om det bara vore att inställningar var en väldigt förenklad version av kontrollpanelen så som den var initialt så hade jag kunnat köpa det.
Men många nya mer "avancerade" funktioner är enbart placerade i inställningar (HDR-toggeln, GPU-schemaläggning etc) medan många av de äldre "avancerade" funktionerna bara finns i kontrollpanelen (köra TRIM, mer djuplodande systeminställningar etc).

Det blir förvirrat och det är svårt att förstå hur de tänker. Det finns mer logiska och bättre lösningar:
Behåll det så att Inställningar är en förenklad subset av kontrollpanelen.
Porta alla kontrollpanelens funktioner till inställningar och dumpa kontrollpanelen.
Porta de få nya inställningarna som är unika för Inställningar tillbaka till kontrollpanelen och dumpa inställningar.
Se till att det är feature parity och behåll båda.

Istället känns det som de valde alternativ fem: lek plockepinn med inställningarna och bara skapa oreda.

@martinot: Kontrollpanelen inte startmenyn

Personligen är jag mest bara konfunderad över varför det är en så fragmenterad upplevelse.
För mig känns det som om Microsoft är osäkra på om de vill "porta" den gamla kontrollpanelen eller skapa ett lager av förenkling "ovanpå" den gamla kontrollpanelen.

Vissa saker finns bara i kontrollpanelen, andra finns bara i inställningar. Många finns i båda.
Men det finns inget konsekvent tänk.

Om det bara vore att inställningar var en väldigt förenklad version av kontrollpanelen så som den var initialt så hade jag kunnat köpa det.
Men många nya mer "avancerade" funktioner är enbart placerade i inställningar (HDR-toggeln, GPU-schemaläggning etc) medan många av de äldre "avancerade" funktionerna bara finns i kontrollpanelen (köra TRIM, mer djuplodande systeminställningar etc).

Det blir förvirrat och det är svårt att förstå hur de tänker. Det finns mer logiska och bättre lösningar:
Behåll det så att Inställningar är en förenklad subset av kontrollpanelen.
Porta alla kontrollpanelens funktioner till inställningar och dumpa kontrollpanelen.
Porta de få nya inställningarna som är unika för Inställningar tillbaka till kontrollpanelen och dumpa inställningar.
Se till att det är feature parity och behåll båda.

Istället känns det som de valde alternativ fem: lek plockepinn med inställningarna och bara skapa oreda.

Problemet är att man aldrig hittar vilken underkategori som det man vill ha tag på finns i, kan bli ett jädrans hoppande. Jag bytte alltid till "small icons" i kontrollpanelen i Windows 7 för att kunna hitta.

Fungerar bara om man lyckas lista ut vad det heter i aktuell windowsversion. De har dille på att döpa om saker och ting för att det skall bli "bättre", men resultatet är att det blir mer förvirrande.