Permalänk
Medlem

Jag har en fråga som kanske är lite knivig.

Måste en präst tro på gud? Om inte, varför ska just prästyrket vara förenat med en tro, när t ex en lärare inte nödvändigtvis behöver tro på det hen lär ut, så länge hen lär ut det korrekt och utan egna värderingar? Om man utför sitt jobb helt korrekt och inte låter avsaknaden av personlig tro påverka, är det då ett problem?
Dessutom kan man knappast bevisa vad en människa egentligen tror eller inte tror på, så egentligen handlar det väl bara om att utgå från att personen talar sanning om hen säger sig tro på gud.

En relaterad fråga: hur vanligt kan det vara att präster inte är troende? Jag är själv övertygad om att de finns. Man har säkert haft en tro inledningsvis, men sen förlorat den av olika anledningar, men vill ändå inte mista det jobb man har och den gemenskap man är en del i.

Permalänk
Medlem

Intressant diskussion Jag själv tog en rejäl tänkare när jag skulle gifta mig. Jag anser mig inte kristen eller religiös egentligen.
Jag tror däremot på människan. Jag tror på att om någonting är fel och behöver rättas till är det människan som får göra det.
Allt ont i världen har människan skulden till, likaså allt gott. Människan kan idag skapa liv, vi kan flyga till andra planeter, vi kan ändra hela jordens klimat.
Vi kan trösta andra, ge hopp, ge en hjälpande hand. Likaså kan vi straffa, döma och döda.

Å andra sidan är jag övertygad om att det finns fysiska lagar som styr i rymden. Allting händer inte av ren slump utan "måste" hända på grund av andra förutsättningar och påverkan.
T.ex att det uppstått liv på planeter med rätt förutsättningar, liksom på jorden, räknas numera som en regel bland forskare. Det enda som just jorden verkar ensam om är hoppet mellan encelligt till flercelligt liv som är ett enormt avancerat hopp. Vad vi vet.
Encelligt liv kan uppstå relativt enkelt.

Detta gör mig inte religiös och det är definitivt inte någon skäggig gubbe eller tant i himmelen som styr och ställer ;D men det finns fysiska lagar, regler och förutsättningar som gör att vi finns idag. Sen är det upp till människan att förvalta denna gåva.
Det går mer eller mindre bra såklart...men jag tror på människan, vi fixar det tillslut.

Så om jag tror på att det finns en kraft som skapat oss, skapat jorden och allt som händer i universum? Ja.
Om det finns en kraft som styr över människan? Nej. Vi får både ta på oss själva skulden och beröm.

Jag är medlem i svenska kyrkan. Kommer absolut inte lämna den. Så länge den har goda människor som gör gott för andra människor är jag med och stöttar.

Permalänk
Skrivet av fesoj:

Svar: Stalins folkmord har en sak gemensamt med berättelsen om floden, att mängder av människor dog, men det är allt. Gemensamt för t.ex. kommunistiska folkmord är att mängder av oskyldiga människor mördades, vilket ju är orättfärdigt apriori. Samma villkor gäller inte för berättelsen om floden. Den börjar ju med att beskriva hur precis varje människa blivigt vansinnigt orättfärdig, utom Noas familj. Den senaste filmen om Noa (den med Russel Crowe eller vad han heter, killen i gladiator) försöker att tolka händelseförloppet och är man väldigt bekymrad om flod-berättelsen kan man se den - väldigt mycket är fantasifulla ornament som inte finns med i Bibelns berättelse, men de moraliska bevekelsegrunderna för floden i första hand blir tydliga.
Om man ser det i dess mest principiella plan; jag har inget problem med att brottslingar blir straffade. Jag har heller inget problem med att "tillräckligt brottsliga" personer blir straffade till döden, däremot blir problemet att förstå vad som utger tillräckliga skäl för det och om man kan vara tillräckligt säker på att så skett. Givet att det är svårt för oss att nå så hög säkerhet, är dödsstraff i praktiken i samhället så problematiskt att det i nästan alla omständigheter bör förbjudes. Men i teorin, givet att skälen är tillräckligt säkra och starka, har jag för egen del inget problem med dödsstraff. Mitt svar på frågor om floden skulle gå ut på att beskriva floden som en form av straff, där varje människa (utom Noa) befinns tillräckligt brottslig för att förtjäna ett straff till döden. Att försöka försvara floden-scenariot går så ut på att visa hur det kan vara rimligt att anta att så många människor är så skyldiga. Och en kritik av floden-berättelsen skulle så, för mig, gå ut på att på något vis ifrågasätta omständigheten att så många människor kan befinnas så skyldiga, eller också på något vis försika visa att inget brott kan förtjäna ett straff till döden. Men hursomhelst - kommunistiska folkmord gav människor det högsta möjliga straffet på grunder som uppenbarligen är otillräckliga, och av dessa skäl skulle jag förklara hur det är möjligt att ge en typ av utvärdering av t.ex. kommunistiska folkmord och en annan typ av utvärdering av berättelsen av floden.

Stalin var en galen människa inget annat.
Medan syndafloden utfördes av den som du i princip arbetar för nämligen den allsmäktiga Gud.
Gud som redan vet att det här skulle hända o trotts det så skapar han den misslyckade jorden där han måste dränka allt levande.
Om Stalin var en galning så ser jag Gud som något betydligt ondare än så, för han visste ju om Stalin o hela bunten av andra massmördare utan att göra något. Vilket som jag ser är helt sjukt.
Tycker verkligen det här citatet av Tracie Harris är klockrent.

Permalänk
Skrivet av fesoj:

Om man ska vara den som är den, tror jag det är mera förnuftigt att driva tesen att ateismen som ståndpunkt varit mera destruktiv än teismen. Under sin enormt korta livslängd så har den explicita ateismen, på de få platser där den uppstått, framför allt under kommunistiska regimer, korrelerat med hittills oöverträffad ondska. Det har inte teismen.

Du förstår dig verkligen inte på ateism?
Om Stefan Löfven imorgon utropade Sverige till ett Asatroende land där alla andra gudar vore förbjudna. Skulle alla i Sverige då tro på Asagudarna självklart är svaret NEJ. Jag kan lova dig att det fanns många troende i Sovjet på den tiden religion skulle vara förbjudet. Sedan kan man faktiskt dra det så långt med en ledare som Stalin att han blev som en kultfigur bland vissa. Så religionen byttes ut mot en tro på Stalin så att Sovjet skulle varit ateistiskt glöm det.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Mr Dirkschneider:

Stalin var en galen människa inget annat.
Medan syndafloden utfördes av den som du i princip arbetar för nämligen den allsmäktiga Gud.
Gud som redan vet att det här skulle hända o trotts det så skapar han den misslyckade jorden där han måste dränka allt levande.
Om Stalin var en galning så ser jag Gud som något betydligt ondare än så, för han visste ju om Stalin o hela bunten av andra massmördare utan att göra något. Vilket som jag ser är helt sjukt.
Tycker verkligen det här citatet av Tracie Harris är klockrent.
https://external-preview.redd.it/Kw1qK9Kh7GFWlEl4uhochWXJSN3ehVEIBJs-rYxYWXI.jpg?auto=webp&s=10d54afa86d433df9ee7cd94917b4f0982edbd4d

Jag tror att du och Tracie Harris båda har missförstått mycket om inte allt som har med tro att göra och ser förresten inte på vilket sätt det här kan betraktas som en fråga till "vår präst på sweC" och faktiskt inte heller det inlägg du citerar (svarar på).

Permalänk
Medlem

Det är väldigt intressant att vi i grunden är ett kristet land men nu ett av världens mest sekulariserade länder. Om ateister och de som har andra livsåskådningar kunde låta kristna få tro på sin Gud utan att komma med påhopp... Jag menar det ska vara respekt åt bägge håll.

Permalänk
Medlem
Skrivet av cyklonen:

Jag har en fråga som kanske är lite knivig.

Måste en präst tro på gud? Om inte, varför ska just prästyrket vara förenat med en tro, när t ex en lärare inte nödvändigtvis behöver tro på det hen lär ut, så länge hen lär ut det korrekt och utan egna värderingar? Om man utför sitt jobb helt korrekt och inte låter avsaknaden av personlig tro påverka, är det då ett problem?
Dessutom kan man knappast bevisa vad en människa egentligen tror eller inte tror på, så egentligen handlar det väl bara om att utgå från att personen talar sanning om hen säger sig tro på gud.

En relaterad fråga: hur vanligt kan det vara att präster inte är troende? Jag är själv övertygad om att de finns. Man har säkert haft en tro inledningsvis, men sen förlorat den av olika anledningar, men vill ändå inte mista det jobb man har och den gemenskap man är en del i.

Det mycket enkla svaret på den här frågan är att: Ja, en präst MÅSTE tro på Gud. Annars fungerar det inte.
Anledningen till detta är trovärdighet - varför skall jag tro på vad prästen säger om Gud om inte ens prästen gör det?
En lärare berättar ju om objektiv kunskap medan vårt uppdrag berör själslivet och tron, varpå avsändaren (prästen) egen inställning till detta är otroligt viktig.

Sedan kan jag säga att jag inte tror att en präst klarar av sitt uppdrag särskilt länge utan sin tro. Det är, åtminstone för mig, det som motiverar och det som bär när jag inte orkar. Hade jag inte haft min tro hade jag inte klarat av att vara präst.
Med det sagt finns det säkerligen någon som tappat tron - men det brukar synas ganska fort. Därför skulle jag tro att det inte är särskilt många som inte är troende.

Detta är dock inte att förväxlas med att tvivla eller ifrågasätta sin tro, vilket är något som alla, präster inkluderade, gör ibland. Det är dock fullt naturligt och hälsosamt!

Permalänk
Medlem
Skrivet av Albanach:

Det mycket enkla svaret på den här frågan är att: Ja, en präst MÅSTE tro på Gud. Annars fungerar det inte.
Anledningen till detta är trovärdighet - varför skall jag tro på vad prästen säger om Gud om inte ens prästen gör det?
En lärare berättar ju om objektiv kunskap medan vårt uppdrag berör själslivet och tron, varpå avsändaren (prästen) egen inställning till detta är otroligt viktig.

Sedan kan jag säga att jag inte tror att en präst klarar av sitt uppdrag särskilt länge utan sin tro. Det är, åtminstone för mig, det som motiverar och det som bär när jag inte orkar. Hade jag inte haft min tro hade jag inte klarat av att vara präst.
Med det sagt finns det säkerligen någon som tappat tron - men det brukar synas ganska fort. Därför skulle jag tro att det inte är särskilt många som inte är troende.

Detta är dock inte att förväxlas med att tvivla eller ifrågasätta sin tro, vilket är något som alla, präster inkluderade, gör ibland. Det är dock fullt naturligt och hälsosamt!

Det var en präst i Danmark för ett antal år sen som var öppen med att han inte var troende (minns inte längre om han gått in i det som troende, eller om han hela tiden varit icketroende). När han gick ut med det blev det ett väldigt liv.

Jag är nog själv av den åsikten att man ska kunna vara präst lika mycket som lärare, undersköterska, lastbilsförare eller jurist, utan att ha en tro. Det är ett yrke bland alla andra. Utför man det korrekt så förstår inte jag vad problemet är. Om det inte går att skilja på en troende och en icketroende präst i deras yrkesutövning, vad gör det då?

Permalänk
Medlem
Skrivet av cyklonen:

Det var en präst i Danmark för ett antal år sen som var öppen med att han inte var troende (minns inte längre om han gått in i det som troende, eller om han hela tiden varit icketroende). När han gick ut med det blev det ett väldigt liv.

Jag är nog själv av den åsikten att man ska kunna vara präst lika mycket som lärare, undersköterska, lastbilsförare eller jurist, utan att ha en tro. Det är ett yrke bland alla andra. Utför man det korrekt så förstår inte jag vad problemet är. Om det inte går att skilja på en troende och en icketroende präst i deras yrkesutövning, vad gör det då?

Minns också någon sådan artikel och det var väldigt bra att det blev ett väldigt liv - för det borde det. Nu kan jag inte tala för danska kyrkan men hade detta skett inom svenska kyrkan, hade prästen ställts inför ett domkapitel och med väldigt stor sannolikhet avkragats omgående. Vilket hade varit helt korrekt. Att hyckla som präst och predika tro på Gud utan att själv ha, är skadligt för dig själv, din församling och för kyrkan.

Jag håller dessutom inte med dig - att vara präst är inte ett vanligt yrke, det är något annorlunda. Man "jobbar" inte som präst, utan man "är" präst och det är inte heller någon rättighet att få vara präst, utan det är något som bara vissa är kallade till att vara. Och det till stor del eftersom det kräver så mycket av en och är något som skall uppfylla hela ditt liv och inte något man är mellan kl. 08.00-17.00. Vilket, om man bara behandlar det som ett vanligt jobb, skulle kunna vara fallet.
Och det handlar, som sagt, om trovärdighet. På samma sätt som det skulle vara mycket konstigt att bli rekommenderad en behandling av läkare som senare på kvällen säger att han inte tror på det, utan tycker det är påhitt, skulle det vara falskt om en präst sa en sak dagtid och gjorde annorlunda när jobbdagen är slut.
(Såklart händer det även nu, vi präster är också människor, men vi strävar efter att bli bättre och att låta tro och liv bli ett.)

Permalänk
Medlem
Skrivet av Albanach:

Minns också någon sådan artikel och det var väldigt bra att det blev ett väldigt liv - för det borde det. Nu kan jag inte tala för danska kyrkan men hade detta skett inom svenska kyrkan, hade prästen ställts inför ett domkapitel och med väldigt stor sannolikhet avkragats omgående. Vilket hade varit helt korrekt. Att hyckla som präst och predika tro på Gud utan att själv ha, är skadligt för dig själv, din församling och för kyrkan.

Jag håller dessutom inte med dig - att vara präst är inte ett vanligt yrke, det är något annorlunda. Man "jobbar" inte som präst, utan man "är" präst och det är inte heller någon rättighet att få vara präst, utan det är något som bara vissa är kallade till att vara. Och det till stor del eftersom det kräver så mycket av en och är något som skall uppfylla hela ditt liv och inte något man är mellan kl. 08.00-17.00. Vilket, om man bara behandlar det som ett vanligt jobb, skulle kunna vara fallet.
Och det handlar, som sagt, om trovärdighet. På samma sätt som det skulle vara mycket konstigt att bli rekommenderad en behandling av läkare som senare på kvällen säger att han inte tror på det, utan tycker det är påhitt, skulle det vara falskt om en präst sa en sak dagtid och gjorde annorlunda när jobbdagen är slut.
(Såklart händer det även nu, vi präster är också människor, men vi strävar efter att bli bättre och att låta tro och liv bli ett.)

Jag hade en samhällskunskapslärare som var väldigt bra. Oerhört balanserad och neutral i allt han undervisade om.
Några år efter att jag lämnat den skolan fick jag veta att han var fundamentalistiskt kristen och extremt värdekonservativ. Jag ser det som en god parallell till att vara präst utan att ha en tro. Man predikar nåt man inte själv tror på, och gör det väldigt bra. Jag ser inte felet i det.

Har man lön och anställning som präst så är det ett yrke. Sen kan man förstås också se det som att man är det privat också, ungefär som att en passionerad musiker kan ha en anställning i orkester, men ändå med stort nöje spela på fritiden.

Nå, jag förstår att du ser det annorlunda, och jag frågade ju faktiskt hur du såg på saken. Det är "din" tråd, och jag har fått svar så jag ska inte älta detta mer.

Permalänk
Skrivet av serafim:

Jag tror att du och Tracie Harris båda har missförstått mycket om inte allt som har med tro att göra och ser förresten inte på vilket sätt det här kan betraktas som en fråga till "vår präst på sweC" och faktiskt inte heller det inlägg du citerar (svarar på).

Jag kan missförstå mycket men att TH skulle göra det i den frågan inte troligt.
Vad är det vi skulle ha missförstått?
Nu var det ju den andra prästen jag citerade.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Mr Dirkschneider:

Jag kan missförstå mycket men att TH skulle göra det i den frågan inte troligt.
Vad är det vi skulle ha missförstått?
Nu var det ju den andra prästen jag citerade.

Jag är inte präst, knappast ens aktivt troende kristen, men så mycket har jag förstått av Bibeln att jag kan dra slutsatsen att varken du eller hon har förstått särskilt mycket.

Hon pratar om vad hon skulle göra OM hon hamnade i en mycket specifik situation. Hon har alltså aldrig varit i den situationen och tycker ändå att hon skulle agera annorlunda än vad Gud skulle göra utan att hon tror på en Gud. Dessutom lägger hon ord i munnen på denna, i hennes tankevärld hypotetiska, Gud. Hon har ingen aning om i hur många situationer denna Gud (som hon inte tror finns) har agerat, ändå kan hon tvärsäkert göra uttalanden om en situation där Gud enligt henne konsekvent gör fel.

Har hon ens läst Bibeln? Eller har du? Där finns otaliga exempel på hur människor förbryter sig mot Guds bud och mot sina medmänniskor och det är uppenbart att Gud inte direkt ingriper mot alla våra fel, brister och förbrytelser men ändå kräver hon (och tydligen du också) att Gud, för att bevisa sin existens, ska göra det, annars tror hon inte på att det finns en Gud.

Hon har bara påstått att hon skulle göra något i en speciell situation, nämligen om hon skulle stå inför en som just våldtar ett barn. Lysande! Det är ju ett säkert sätt att uttala sig eftersom hon troligen aldrig hamnar i den situationen. Varför gör hon det då? För att det är enklare att prata skit istället för att agera. Visa civilkurage där hon kan, i situationer där hon säkert hamnar, det vore något annat. Ingripa mot orättvisor och dåligheter där hon kan istället för att klaga på en Gud hon inte tror på.

Tro handlar inte om att avkräva Gud ett visst specifikt agerande. Tro handlar om en övertygelse om att det finns en för oss osynlig exsistens som vi har att tacka för mycket och att leva i enlighet med den övertygelsen. Det är enligt mitt sätt att se saken lika fel av troende att kräva att andra ska leva som de, oavsett vilken tro de har. Lev själv efter den lära du tror på och lämna åt andra att leva sitt liv och, om möjligt, lev så att andra inspireras att leva likadant.

Dessutom kommer jag inte svara på mer i den här sidodiskussionen, den hör inte hemma i tråden och det är inte min tråd. Jag tycker bara att det är beklagligt att vissa personer (inte bara du) kidnappar tråden för andra syften än de den skapats för.

Permalänk
Skrivet av serafim:

Jag är inte präst, knappast ens aktivt troende kristen, men så mycket har jag förstått av Bibeln att jag kan dra slutsatsen att varken du eller hon har förstått särskilt mycket.

Hon pratar om vad hon skulle göra OM hon hamnade i en mycket specifik situation. Hon har alltså aldrig varit i den situationen och tycker ändå att hon skulle agera annorlunda än vad Gud skulle göra utan att hon tror på en Gud. Dessutom lägger hon ord i munnen på denna, i hennes tankevärld hypotetiska, Gud. Hon har ingen aning om i hur många situationer denna Gud (som hon inte tror finns) har agerat, ändå kan hon tvärsäkert göra uttalanden om en situation där Gud enligt henne konsekvent gör fel.

Har hon ens läst Bibeln? Eller har du? Där finns otaliga exempel på hur människor förbryter sig mot Guds bud och mot sina medmänniskor och det är uppenbart att Gud inte direkt ingriper mot alla våra fel, brister och förbrytelser men ändå kräver hon (och tydligen du också) att Gud, för att bevisa sin existens, ska göra det, annars tror hon inte på att det finns en Gud.

Hon har bara påstått att hon skulle göra något i en speciell situation, nämligen om hon skulle stå inför en som just våldtar ett barn. Lysande! Det är ju ett säkert sätt att uttala sig eftersom hon troligen aldrig hamnar i den situationen. Varför gör hon det då? För att det är enklare att prata skit istället för att agera. Visa civilkurage där hon kan, i situationer där hon säkert hamnar, det vore något annat. Ingripa mot orättvisor och dåligheter där hon kan istället för att klaga på en Gud hon inte tror på.

Tro handlar inte om att avkräva Gud ett visst specifikt agerande. Tro handlar om en övertygelse om att det finns en för oss osynlig exsistens som vi har att tacka för mycket och att leva i enlighet med den övertygelsen. Det är enligt mitt sätt att se saken lika fel av troende att kräva att andra ska leva som de, oavsett vilken tro de har. Lev själv efter den lära du tror på och lämna åt andra att leva sitt liv och, om möjligt, lev så att andra inspireras att leva likadant.

Dessutom kommer jag inte svara på mer i den här sidodiskussionen, den hör inte hemma i tråden och det är inte min tråd. Jag tycker bara att det är beklagligt att vissa personer (inte bara du) kidnappar tråden för andra syften än de den skapats för.

TH citat jämför hur hon skulle agera mot hur den kristna guden bevisligen agerat i otroligt många fall bara i Sverige. Att hon lägger ord i guds mun visst, men vi får väl hoppas på han i alla fall funderar på att straffa förövaren. Men såklart ber förövaren om förlåtelse så hamnar ju hen i himlen med gud.
Om hon varit i situationen eller inte är helt ointressant. Jag hoppas verkligen att alla människor om dom skulle ha möjlighet att stoppa en våldtäkt gör det. O att du angriper henne mer än ger dig på hennes jämförelse år otroligt intressant.
Japp jag svarade på en annan som påstod sig vara präst som svarade på andra frågor om det är att kidnappa tråden så ok.

Sen det du skriver om tro förstår jag inte alls, om du pratar om den kristna guden.

Permalänk
Medlem

Jag påminner än en gång om att den här tråden INTE är till för religiösa eller teologiska diskussioner.
Vill ni fortsätta detta, skapa er egen tråd eller håll det via PM.

Den här tråden är tänkt för de som är nyfikna på vad en präst gör eller enklare frågor om kyrkan,
kristen tro eller om man behöver tips/hjälp inför ett samtal med en präst eller inför ett möte med kyrkan.

Permalänk
Medlem

När jag bodde i Frankrike omkom en kompis, amerikan, homosexuell, religiös, katolik. Han förvägrades en kristen begravning i Paris, där han bodde, med hänvisning till att han var öppet homosexuell och jag blev tillfrågad av andra kompisar om jag kunde göra något åt saken. Jag befann mig i södra Frankrike på en liten ort utanför Carpentras (en bit utanför Avignon), och frågade prästen i en närliggande församling om vad man kunde göra och fick till svar att inget kunde göras. En äldre dam hörde vårt samtal och föreslog att jag skulle ordna med en sekulär begravning och sedan bege mig till Méthamis (en liten ort en bit bort) och be prästen där, som ansågs vara öppen och progressiv, hålla en själamässa. Så blev det, jag åkte till Méthamis och prästen där och jag höll en själamässa, han skötte naturligtvis det som prästen skall göra, jag välsignades av honom för att, trots att jag inte var katolik, skulle sköta läsningarna och en liten flicka spelade på orgeln. Det var mycket stämningsfullt och jag fick stort tack av kompisens släktingar (som följde exemplet och höll själamässa i USA när de väl fick reda på hur det löste sig) och av våra kompisar i Paris. Latinet var lite trixigt men det fungerade bra.

Jag hade aldrig hört talas om en själamässa. Det förekommer aldrig i den ortodoxa kyrkan och vad jag vet har jag aldrig stött på det i svenska kyrkan. Finns det överhuvudtaget i den svenska kyrkan och när, i så fall, håller man själamässa?

EDIT: Förtydligande

Tog bort onödiga detaljer
Permalänk
Medlem
Skrivet av serafim:

När jag bodde i Frankrike omkom en kompis, amerikan, färgad (svart som natten), jazzpianist, homosexuell, religiös, katolik. Han förvägrades en kristen begravning i Paris, där han bodde, med hänvisning till att han var öppet homosexuell och jag blev tillfrågad av andra kompisar om jag kunde göra något åt saken. Jag befann mig i södra Frankrike på en liten ort utanför Carpentras (en bit utanför Avignon), och frågade prästen i en närliggande församling om vad man kunde göra och fick till svar att inget kunde göras. En äldre dam hörde vårt samtal och föreslog att jag skulle ordna med en sekulär begravning och sedan bege mig till Méthamis (en liten ort en bit bort) och be prästen där, som ansågs vara öppen och progressiv, hålla en själamässa. Så blev det, jag åkte till Méthamis och prästen där och jag höll en själamässa, han skötte naturligtvis det som prästen skall göra, jag välsignades av honom för att, trots att jag inte var katolik, skulle sköta läsningarna och en liten flicka spelade på orgeln. Det var mycket stämningsfullt och jag fick stort tack av kompisens släktingar (som följde exemplet och höll själamässa i USA när de väl fick reda på hur det löste sig) och av våra kompisar i Paris. Latinet var lite trixigt men det fungerade bra.

Jag hade aldrig hört talas om en själamässa. Det förekommer aldrig i den ortodoxa kyrkan och vad jag vet har jag aldrig stött på det i svenska kyrkan. Finns det överhuvudtaget i den svenska kyrkan och när, i så fall, håller man själamässa?

EDIT: Förtydligande

Vilket märkligt inlägg. Varför ansåg du det vara nödvändigt att så tydligt anmärka på hur svart denna "kompis" till dig var, eller att han var en amerikansk jazzpianist för den delen? Har ju absolut 0 att göra med resten av historien, eller missar jag något??

Permalänk
Medlem
Skrivet av luc89:

Vilket märkligt inlägg. Varför ansåg du det vara nödvändigt att så tydligt anmärka på hur svart denna "kompis" till dig var, eller att han var en amerikansk jazzpianist för den delen? Har ju absolut 0 att göra med resten av historien, eller missar jag något??

Sant, tog bort det. Kom från ett av hans skämt om sig själv och har inget att göra med resten.