AOC lanserar snabba budgetskärmar för spel

1440p 27" 320hz för 3250 SEK är väl svinbra? Om det är en bra panel

När en modern UHD/4K-skärm kör FHD/1080p i dubbla panelfrekvensen är det inte uppskalning via algoritmer och det man normalt tänker på med "uppskalning" eftersom det vore alldeles omöjligt.

Vad det handlar om är det som i en del sammanhang kallas Dual Line Gate där man hårdvarumässigt adresserar paneltransistorerna i två pixelrader samtidigt i just dubbla panelfrekvensen. En finess som funnits hos TV-apparater ett längre tag, särskilt TCL/CSOT:s paneler. Men funktionen har varit lite väl sen att ta sig in på bildskärmsmarknaden där den egentligen hör hemma. Så trevligt att se ett trendbrott.

Adaptiv synk via Displayport är enkelt: det fungerar med alla moderna grafikkort från senaste åtta åren eller så. Tekniken är en VESA-standard och "G-Sync" respektive "Freesync" är främst revirpinkande varumärken. I alla fall den kortsiktiga förklaringen. Den långa förklaringen är att förra decenniet var en soppa och smaken av den soppan lever kvar så att denna fråga återkommer om och om igen.

Adaptiv synk via HDMI är lite mer komplext för det finns två varianter, HDMI VRR som är HDMI:s egen version, standard på TV-apparater och fungerar med sådant som PS5 och lite mer moderna grafikkort, likt RTX20xx/GTX16xx och nyare. Det finns också AMD Freesync HDMI som enbart fungerar med AMD-GPU:er och inte med Nvidia-GPU:er eller för den delen PS5. Det är inte alltid uppenbart vilken variant som används på skärmarna. De kan ha båda varianterna eller enbart ena varianten.

Tycker man att 1080p ser ut som skit på 32 tum så är det lika mycket skit på 27 tum eller 37 också. Det är enbart några centimeters avstånd i skillnad för att pixlarna ska täcka samma del av synfältet. Den känslomässiga responsen av "skit" är relativ den jämförelse man gör, vilket ofta är den egna skärmen.

Jag satt många år under 00- och 10-talet med 1080p på 110 tum på ≈3 meter. Det var makalöst för det fann ingen annan referenspunkt med högre upplösning på den tiden. Idag när jag kan köra 4K på samma 110 tum är det tydligt att 1080p är relativt pixligt mot 4K. Därför inte är lika angenämt att titta på. Men skit är nog inte ordet jag skulle använda.

Om inte kristallerna vore snabba nog i sin vridning skulle bilden mest bli en smetig sörja av grått. Lite grann som det var med de första LCD-skärmarna på 90-talet så fort grafiken rörde på sig, likt att scrolla text. Ni som minns, ni minns.

Majoriteten LCD-paneler har stig- och fall-tider med transienter/övergångsfaser som någonstans överstiger frametime. Så vid 320 Hz är det 3,125 millisekunder. Detta kan man mäta och flera avancerade testare gör detta i form av tabeller. I princip alla LCD-skärmar har stig- och falltider där de svåraste transienterna likt 0<->1 sällan hinner genomföras inom frametime. Andra transienter likt att gå från 0,25<->0,75 kan mycket väl ske inom frametime eftersom kristallen då inte behöver vridas lika mycket.

Detta kan man också observera på ett för hjärnan mycket mer tillgänglig metod med exempelvis www.testufo.com – det blir alltid någon form av eftersläp eftersom övergångsfasen inte hinner fullbordas inom frametime på en LCD.

TL;DR: svaret på frågan är hur man definierar frågan till att börja med. Vad menar man exakt med "snabb nog"? För slutkonsumenten, köparen, är det en personlig fråga om hur mycket eller hur lite eftersläp man tolererar. Har man en strikt regel om att 0<->1 måste hinna kompletteras med marginal inom frametime behöver man en teknik som har extremt korta stig- och falltider och därmed inte använder ett trögt fysiskt medium likt flytande kristaller. Det som finns idag är OLED.

Då kommer man in på det andra perspektivet med hur seendet och hjärnan fungerar där eftersläp kan uppfattas även om inget faktiskt eftersläp existerar, likt hur det faktiskt är och kan upplevas med OLED. Då kommer lösningarna in på metoder som att modulera belysningen för att seendet ska undvika uppfatta eftersläp och liknande. Den långsiktiga lösningen är dock att nå så hög panelfrekvens som möjligt med ett renderat innehåll som följer panelfrekvensen. Det mesta pekar där på att vid 1000 FPS på 1000 Hz når vi ett stadium där alla fenomen relaterat till seendet är borta.