Därför att det finns olika trafikavtal.
Billigaste formen är att isperna ställer varsin router hos varann och trycker trafik för allt vad burkarna håller. Detta kallas för direktpeering eller privatpeering.
Sedan finns det publik peering över sol-ix, netnod etc där netnod står för utrustningen och det enda du som isp behöver göra är att dra fram fiber till netnods centraler. Poängen här är att man över ett snöre kommer åt ett stort antal andra isper, du måste dock ha ett avtal med var och ett av dom andra isperna gällande om ni ska skyffla trafik mellan er obehindrat eller om ni ska ha någon form av volymkostnad.
Sedan har man transit - transit innebär att man använder en tredje isp för att få trafik mellan sig. Tex kan (nu säger jag inte att det är så men som exempel) trafik som bredbandsbolaget utbyter med telia gå över songs snören. I detta fall innebär det att bbb resp telia endast behöver ha avtal med song för att via dom komma åt en massa andra isper. Detta används tex för kommunikation över vattenpölarna. Här har sprintlink, level3, global crossing och även telia på ett hörn mfl investerat i utrustning och kablage under atlanten kors och tvärs. För att alla isper i europa ska slippa ha hundratals avtal med isper i usa och att behöva slänga ner egna extremt långa kablar så räcker det att resp isp har transitavtal med dom som sköter om atlantsnörena.
Eftersom transit inte ger någon egen vinning (mer än att trafiken belastar dina linor) så kostar transit naturligtvis mycket mer än tex peering.
Sedan så kan isper vara dryga mot varandra och bara ta volympriser även för peeringen, men här har dom flesta fattat (iaf av dom som själva har mycket trafik såsom telia, bbb, bostream mfl) att man biter sig själv i svansen om man jiddrar med volympriser för trafik som skall direkt mellan isperna utan peeringen sker då till självkostnadspris (hårdvara, fiber samt eventuellt lokalhyra (det senare kan lösas genom att utnyttja redan befintliga lokaler där man idag redan har utrustning för andra ändamål)).
Dvs främsta faktorn för hur dina trafikkostnader blir är hur stor du själv är som isp. Om du är liten isp så kommer tex telia förlora på om dom ger dig obehindrat 1 gbit trafik in till/från sitt nät. Men om du däremot är stor isp och redan idag skyfflar trafik till/från telia (fast över transit, tex över songs nät) så kan både telia och din isp kapa kostnader genom att upprätta direktpeering mellan er och endast ha kvar transiten över song för redundans (backupsyfte). Då kan ni pressa all trafik över direktpeeringen och det som blir över går över transiten och ni har minskat era rörliga kostnader avsevärt.
Sen finns det varianter på hur trafikmängdsavtalen ser ut, alltifrån statistikt (faktisk överförd mängd i ena eller andra hållet) till jämkning (ni har samma kostnad mot varandra men den som drar mer än den andra får pynta ut motsvarande belopp)...