Behöver jag en UPS?

Ja, då förstår jag än mindre vad du menar. För jo, "ta hand om blixt" är precis vad överspänningsskydd gör och gör det bra. Ingen har sagt något om direktträffar och förtjänsten som görs är givetvis relaterad till skadebilden. Det är liksom rätt okontroversiellt att försäkringsbolagens riskkalkyler är att lita på eftersom de kan använda okonventionella och icke-intuitiva metoder i stället för något som verkar "självklart"¹. Att länsförsäkringar (som inte kränger skyddsuttag till slutkund, men väl kan försäkra husskydden) i en bisats nämner att överspänningsskydden är otillräckliga (jämfört med husskydden dessutom) är alltså inte mycket värt, eftersom den kalkylen s.a.s. ägs av den som kränger sagda skydd och inte konkurrerande skydd.

Så, om man köper ett överspänningsskydd med ett visst ingående försäkringsvärde som gäller en viss period så kan man vara tämligen så säker på att risken för en skada sänks inom den givna perioden med minst det belopp som försäkringen håller. Annars hade det inte kunnat bli en vinst genom att kränga just dessa.

Så, precis som du säger så handlar det om att kränga en produkt med visst överskott. Det överskottet bygger på att de inte får punga ut med mer pengar än vad försäljningen går ut på. Visst, resonemanget faller samman hel om det handlar om helt omöjliga saker som man kan försäkra sig om, t.ex. dinosaurieskade-försäkning, harmagedon-försäkning eller liknande. Men så fort du har en verklig risk, måste du räkna med att försäkringsbolagen gjort en riktig kalkyl, till deras fördel. Försäkringsbolagen är väldigt, väldigt, väldigt intresserade faktiskt, av vad som fungerar. Deras ekonomi bygger helt på det och försäkringsbolag i allmänhet är bland de största arbetsplatserna för matematiker och statistiker utanför det akademiska. Dock, finns det kanske exempel på lite mer verklighetstrogna scenarier där försäkringsbolagen har svårare med kalkylen därför att den uppkomna skadan är väldigt svår att föreställa sig i ekonomiska termer. Återförsäkringar (alltså försäkringsbolagens försäkringar i andra försäkringsbolag) för t.ex. jordbävningar eller kärnkraftsolyckor är svåra och här kanske premien är bra mycket högre än vad risken egentligen är värd. Eller lägre, men det är inte sannolikt.

Och, rent faktiskt, så verkar ju skydden faktiskt fungera utmärkt mot just åskväder. Det är liksom mer sannolikt att blixten är på några kilometers avstånd än att den är inpå knuten, och det är just de sannolika scenarierna som är intressanta. Skydde, såvida de inte är överspecade, skyddar mot bra mycket mer än "skitig el". Att elen är skitig med enstaka strömspikar och bortfall brukar faktiskt apparaterna själva ta hand om rätt fint, med undantag för vissa känsliga eller dåligt konstruerade nätagg eller apparater med väldigt märklig effektfaktor. Riktiga åskskydd i hus tenderar också att lämna ifrån sig störningar som är mer än "skitig el" men mildare än rejäla urladdningar, varpå lokala överspänningsskydd är precis rätt.

Jag vet dessutom själv vad urladdningsrör, MOVs, PTC och liknande klarar då fler saker än överspänningsskydd använder dylikt för att skydda sig mot rimliga scenarier. Överspänningsskydd ger ett fullt rimligt skydd, faktiskt. Direktträff är det inte tu tal om, men det är ovanligt (och är man inom farozonen här har man helt andra problem än att skydda mobilen och laptopen). Får man bokstavligen blixten i vägguttaget, ja då är datorn ett mindre bekymmer och då har husets eller omnejdens elskydd havererat eller varit undermåligt.

Det är samma sak med UPSer. Det går alltid att konstruera scenarier likt direktträff där en UPS inte kan ge nödström, t.ex. ett avbrott längre än vad batterierna kan försörja eller en för snabb eller för långsam förändring för att reagera, eller vilket kanske är vanligare, att något annat påverkar effektfaktorn så illa att en UPS (speciellt en linjeinteraktiv) gör mer skada än nytta. Vissa UPSer kan dessutom ha problem vid väldigt korta eller intermittenta bortfall (vilket då beror på bugg eller dålig konstruktion. Det ska inte drabba en väldesignad UPS). Så, med mer osannolika scenarier eller worst case-scenarier kan man alltid hävda att en produkt inte gör någon nytta. Men det handlar om statistik, ingenting annat. För varje 100 kA-urladdning går det kanske 100 st 10 kA-urladdningar och 10 000 st 1 kA-urladdningar. Alla kan ha orsakats av blixten och ett simpelt, billigt överströmsskydd kommer alltså skydda mot den stora majoriteten.

Du får nog ha i åtanke att länsförsäkringar tänker i termer av liv (människor och djur) och brand, där små överspänningar eller överströmmar inte är grundproblemet, utan just mer våldsamma händelser. Kontexten är dock vare sig liv eller brand utan "skydda min laptop" när det kommer till billiga överspänningsskydd för slutkonsumenter. Äpplen och päron alltså.

Observera dock en sak: försäkringen i sig är inte så intressant. Den kan användas för att syna en bluff, men i sak är det skyddet som räknas och det är onekligen så att urladdningsrör, gnistgap, säkringar, MOVs och PTC (det senare inte så vanligt i överspänningsskydd utan mer i apparater med stor startström) är skyddskomponenter som faktisk skyddar en hel del mot saker som apparaten själv hade dödats av för länge sedan. Så det är rent krasst bara att resonera kring hur vanliga överspänningar över gränsvärdena är jämfört med under. Jag påstår att för varje snäpp skyddet förbättras så kommer risken att minska exponentiellt eftersom högre och högre överspänningar avtar logaritmiskt. Det är i sak helt orelaterat till försäkringsvärdet utan handlar om rätt enkel ingenjörskonst. Ett skydd mot decennierekord i vattenstånd kommer till användning mycket oftare än ett skydd mot tusenårsrekordet. Rekord i naturfenomen slås rent allmänt diminutivt och asymptotiskt. Varje nytt rekord blir mer sällsynt och bräcker det gamla med mindre marginal. Det gäller vattenstånd, blixtnedslag, stormar, jordbävningar och allt annat. Förnuftet i skyddet ligger alltså i relation till priset. Ett överspänningsskydd för runt hundralappen är alltså en fullt rimlig investering och man kan dessutom räkna bort halva värdet eftersom det ofta rör sig om ett grenuttag man ändå behövde. Ett lite dyrare grenuttag som skyddar mot majoriteten av överspänningshändelser som skulle ha sönder ens dator, med andra ord.

1) Ett orelaterat exempel: flygresor är försäkrade (av flygbolag) med antal resor som huvudvariabel, inte passagerarkilometer. Försäkringsbolag är givetvis inte intresserade av att flyg är "säkrare" än bil förhållande till ressträcka, utan det som är relevant är absoluta dödstal per flygrörelse. Att ett flygplan är säkrare på 1000 km än en bil på 1000 km är föga relevant då resor om 1000 km är mer mer typiska för flyg än för bil. Alltså måste bilresor beräknas i relation till en typisk bilresa (som är under 40 km vill jag minnas) och flygresor till typiska sådana. Således: flyg är ca 3 ggr farligare än bil, och försäkringen är därefter. "Flyg är mycket säkrare än bil" är alltså i relation till transporterade kilometer och inte relevant för försäkringar. Liknande gäller de som försäkrar överspänningsskydd. Här, enligt en utredning jag ej hittar nu, är den typiska köparen av överspänningsskydd den som fått apparater förstörda tidigare och där det förväntas hända igen. Alltså finns det noll och intet att vinna på att skydden är överförsäkrade. Allmän tumregel säger trots allt, att om man vill veta något om verklig risk så är det försäkringsbelopp och premier hos försäkringsbolag man ska titta på. Deras intresse är att premien är så hög som möjligt och försäkringsvärdet så lågt som möjligt, så lögn och överdrift kan bara gå åt ett håll. Om skyddet är för bra i relation till risken till kundens favör, då har bolaget räknat fel. Därav kan man säga att överspänningsskyddet faktiskt minst skyddar mot den ekonomiska skada som det är sagt efter att alla variabler är inräknade (t.ex. folks vilja/ork att faktiskt försöka aktivera eller få ut försäkringar, folks vilja att få ut försäkringar när inget hänt [dvs två motverkande effekter] eller folks riskbeteende).

Jag säljer livremmar som under de närmaste 25 åren garanterat skrämmer bort alla vilda lejon. Skulle ett lejon trots det skada bäraren, ersätts vissa skador, under vissa förutsättningar. Försäkringsbolagen jobbar på exakt samma sätt. De skiter fullständigt i hur stor ursprungsrisken för en skada är, och vilken nytta skyddet gör. Det enda de bryr sig om, är att tjäna pengar. Så, med mindre än att man har tillgång till ett underlag som visar på exakt vilken skillnad de här lösa överspänningsskydden gör, så är försäkringsbolagen, och deras åtaganden, inte en garanti för någon som helst effekt överhuvudtaget. Försäkringsbolaget kan precis lika gärna försäkra en av Biltemas vanliga förlängningssladdar, deras del av försäljningspriset ska möjligen vara högre, men de ställer fortfarande upp exakt samma kalkyl. Inkomster kontra förväntade utgifter, och jobbar utifrån det.

Jag misstänker att du missuppfattat mig. Försäkringsbolaget skiter fullständigt i om produkten fungerar, eller hur bra den gör det. Det enda de bryr sig om är att ha siffror som visar dem hur mycket de kan förväntas bli tvingade att betala ut till kunder som kräver utfall på sin försäkring. De skulle alltså glatt försäkra produkter som inte gör någon som helst skillnad, mot att deras del av intäkterna täcker utgifterna. Faktum är att man säljer försäkringar som man vet ökar antalet skador, helt utan att man säljer någon produkt till, i alla elektronik-kedjor. Inkomsterna från försäkringarna överstiger utgifterna från de naturliga "skadorna", plus de avsiktligt förstörda enheterna, så att man fortfarande har en lönsam produkt, trots att man inte ens säljer en produkt.

Jag har till dags dato aldrig ens hört talas om att en blixt som slår ned i en elstolpe ett par kilometer, än mindre någon mil bort, väljer att gå via elkabeln till någons utrustning. Det är mindre vanligt som fenomen än en "direktträff".

Visst, men då måste man använda ett fungerande skydd. Ett scenario där en oskyddad ledning leder åska flera mil för att distribuera sin effekt över ett nätverk så att man kommer ner i siffror som gör att 36000v räcker, är helt enkelt inte realistiskt. Då kan man verkligen snacka om fel i elnätet.

Vi har inte olika åsikt här. Det som skiljer är däremot källan till överspänningen som förväntas ha sönder utrustningen. Jag är av åsikten att åska helt enkelt väljer en annan väg om den inte har bättre ledningsförhållanden än att överspänningsskyddet klarar smällen. Och i det läget hade Biltemas grenuttag gjort exakt samma jobb.

Fast det är ju det jag säger. Det bevisar inte på något sätt att överspänningsskyddet gör något överhuvudtaget, allra minst mot åska. Det enda det bevisar är att försäkringsbolaget har räknat ut var brytpunkten för vinst är, och lagt sig över den. Exakt som med försäkringar för elektronik i vilken butik som helst. Det är rent av så lönsamt att butikskedjorna rent av har egna koncernbolag som säljer försäkringarna, trots att man vet att antalet skador går upp, inte ner, som en effekt av försäkringen. Med andra ord, försäkringsbolaget bryr sig inte om fall produkten gör vad den lovar, utan bara om de kan göra vinst på den.

Nu, får det vara en livrem som skrämmer bort vilda lejon? Försäkringen täcker hela norra Europa under de närmaste 25 åren, och ersätter skador upp till 10 basbelopp. Den täcker inte situationer där man avsiktligt utsatt sig för vilda lejon, och den täcker endast vilda lejon, inte zoo, cirkus, tam-lejon, osv. Livremmen är för övrigt billig. Ta vilken du vill i din garderob, och sätt in 50 kr på mitt konto, och skicka en bild på vald livrem. För att ytterligare sockra dealen, så är försäkringen överföringsbar, hur många gånger som helst. Försäkringen gäller dock enbart en livrem i taget, och försäkringen täcker enbart bäraren. Försäkringsbeloppet betalas ut till bäraren. (Och endast till bäraren. Inte till försäkringsinnehavaren, anhöriga, eller dylikt.)
Jag antar att du ser vart jag vill komma...
B!

Fast nu börjar du larva dig lite tycker jag. Som sagt, det finns störtlöjliga försäkringar mot inbillade risker, men harmagedon-försäkring eller dinosaurieskade-försäkring liksom din livrem kan inte jämföras med högst verifierbara fenomen vars incidens kan beräknas. Det är ingen påstått magi i överspänningsskydd utan de fungerar precis som det är tänkt. Ditt resonemang verkar implicera att även vanliga säkringar eller jordfelsbrytare är icke-funktionabla och att om man inte dimensionerar mot worst case-scenarier så ska man inte dimensionera alls. Således faller ditt exempel rätt platt, eftersom jag just redan tagit upp exempel på när försäkringsstatistiken inte kan appliceras eller när den är pålitlig. Men transienter är ett verkligt fenomen vars frekvens kan kontrolleras och skydden består av komponenter som fungerar.

När det kommer till försäkringar så är de tämligen så "evidensbaserade" och falsifierbara. Det står var och en fritt att kontrollera siffror och försäkringsbolag tillhör typiskt de institutioner, organisationer och företag som investerar mest i att evidensbasera risk och dessutom faktiskt presentera denna. Det är nämligen väldigt bra för business och om man överdriver riskerna, måste man även överdriva skydden så det hela blir hyggligt självreglerande över tid. Försäkringsstatistik, olycksstatistik, o.dyl, är något man vänder sig till försäkringsbolagen för rent allmänt. Forskningen har stor impact och dras med gott renommé, anses pålitlig.

Men, lik förbaskat, försäkringen är bara en bisak. Vad som faktiskt är relevant för tråden är huruvida överspänningsskydd fungerar eller inte. Och det är tveklöst så att de fungerar precis som de ska (även om en produkt som helhet givetvis kan vara överspecad). Att ifrågasätta gnistgap, urladdningsrör, säkringar, MOVs, PTCs, etc är ungefär lika meningsfullt som att ifrågasätta transistorer, motstånd och dioder. Att säga att skydden inte fungerar är alltså rent objektivt fel. De flesta skydd har dessutom indikatorer som visar om dessa löst ut eller ej. Funktionen förstås med fysik och i vissa fall kemi och är "hard science".

Det är vidare rätt oväsentligt hur en åskskapad överspänning tar sig till ditt vägguttag, det väsentliga är att om du vill hävda att större händelser är vanligare än mindre, tvärt emot alla lagbundenheter och matematiska samband som gäller dylika naturfenomen, så får du visa det. Dvs, du har bevisbördan, inte jag. Vad för störning skulle dessutom vara immun mot passiva och aktiva skydd i hus och elnät, för att dumpa all sin energi till ett vägguttag? Detta tror du alltså är vanligare än mindre överspänningar? Förlåt, men det är ingenting som någon hört förut, så du måste kunna visa det om vi ska tro dig.

Om direktträffar är så vanliga, varför hör vi inte om de skador som kan förväntas av en blixt som dumpar all sin energi i enskilda rum/vägguttag/apparater? Du förstår väl själv, att allt ett skydd kan göra är att ta emot energin och det låter sig relativt enkelt räknas ut vilken massa som behövs givet ett material, för att säkert absorbera given energi? Skulle direktträffar av detta slag vara allmängods så skulle våra hus se helt annorlunda ut. Husskydd fungerar för övrigt enligt precis samma principer, plus principer rörande åskledning, dvs svaga punkter som fallerar på ett förutsägbart sätt. Denna princip är vanlig i alla möjliga sammanhang och kan handla om allt ifrån förutsägbara proppar i avlopp, krockzoner (samma tänk), urladdningsrör, säkringar och en hel rad andra medvetna försvagningar eller fällor för energier, krafter eller liknande fenomen. Offeranoder är en annan, närliggande princip. Finns även i biologiska system där exempelvis öron och skelettdelar kan ha förmågan att gå sönder på ställen där läkning är som enklast. Somliga träd har försvagningar i grenar så att stormar o.dyl ska få dessa att gå av på gynnsammaste stället givet förlust av turgortryck, läckor i floemet eller liknande.

Och, alla dessa besläktade fenomen är dimensionerade av ingenjörer eller av evolutionen eller av andra vetenskapsmän enligt principen att mindre skadeeffekter är vanligare än svårare och att svårare och svårare effekter är exponentiellt avtagande. Det vore, om inte annat, väldigt väldig egendomligt om åska-elnätsfenomen vore annorlunda. Så annorlunda att överspänningsskydd i princip är verkningslöst. Det skulle dessutom tala emot min egna, personliga erfarenhet av hus i stad och hus i landsbygd, må vara att jag inte vill använda anekdoter över räddade apparater (och verifierbart offrade överspänningsskydd) som bevisföring.

@mrqaffe: Bra där! Det är fenomenalt svårt att förutsäga hur energin i en blixt propagerar efter nedslaget, så man kan bara hänvisa till observerbara lagbundenheter som just detta att när kraften i naturfenomen ökar, går frekvensen ner, exponentiellt. Det är s.a.s. ett matematiskt förhållande som är oberoende av vilka naturlagar som styr själva fenomenet. Och det gäller inte bara naturfenomen utan även rekord i sport tycks slava under denna lagbundenhet. Intuitivt är det egentligen rätt självklart. Det är relaterat till fenomenet regression toward the mean och är så centralt till den milda grad att man behöver hyggligt med argumentation och teoribildning (eller bra data) för att hävda att det inte skulle gälla fenomen X. Där X i vårt fall då kanske är åsknedslag. Edit: Tyvärr kan jag inte för mitt liv komma på om detta subfält inom matematisk statistik gällande rekord och rekordslående har ett namn och vad det skulle vara. Det vanligaste exemplet som folk känner till torde ändå vara 100-årsöversvämningar (med 1% ett givet år) versus 10-årsöversvämningar (med 10% risk ett givet år) och där 100-årsöversvämningar givetvis är allvarligare än 10-års, osv. Vågor följer också detta, även om dynamiken är svårare: större vågor vid hårt väder är sällsyntare än mindre, osv. Och blixten följer detta också. Så, det krävs något speciellt för att hävda att blixtens skadeeffekter på hus/elnät/whatever inte skulle följa detta.

Det köper jag fullständigt. Och att överspänningsskydd gör nytta mot bland annat spikar genererade av större laster som slås till och från, eller transienter köper jag det med. Jag vänder mig mot att man hävdar att de skulle fungera mot just "åska", vilket de dels inte kan, och dels inte behöver.

Jag känner att det här kanske inte är speciellt relevant, eftersom deras faktiska funktion inte blivit ifrågasatt.

Ledsen, men den bollen kan du precis lika gärna stå för själv. Du började med att hävda att det var vanligare med spänning från långväga nedslag i spänningsnätet. Eftersom jag mer än väl inser att sådana siffror inte går att producera, bad jag dig inte ens om dem, men vill du ställa krav på siffror, så börja där. MrQuaffe's inlägg om induktionsgenererad spänning för att blixten slagit ner i närheten, rimligtvis i stolpen / tornet är betydligt troligare, än att åska ska välja att färdas miltals i kabel i stället för att bara fortsätta rätt ner i marken och helt ignorera elkabeln, vid ett nedslag i ödemarken. Miltals med elkabel = X Ohm. Plasma ner i backen, en betydligt kortare sträcka, (För att vara mer precis mellan 5, och 25 meter, ungefär?) vad tror du, mer eller mindre Ohm? Där har du anledningen till varför åska inte kommer in i huset vid blixtnedslag i ledning "långt borta", blixten har ingen som helst anledning att färdas den vägen. (Om det var oklart, håller jag alltså det för betydligt troligare att blixten går i backen än längs matarledning.)

Vanliga? Knappast. Däremot enligt min uppfattning betydligt mindre sällsynta än alternativet.

Du återvänder gärna till att jag tydligen påstår att överspänningsskydd skulle vara verkningslösa. Vilket nu inte är vad jag har sagt. Bara att det de säljs som skydd mot, "åska", inte är vad de faktiskt skyddar mot. De gör säkert ett strålande jobb, men förutsättningarna för att behöva skydda mot 36000v finns helt enkelt inte. Blixten, är helt enkelt inte vad de är dimensionerade för, och det med all rätt, eftersom det inte är den som är problemet man faktiskt behöver skydda sig mot.

Jag ska försöka skriva det riktigt långsamt. Blixtens skadeeffekter hade säkert följt det, om den faktiskt hade tagit sig in i huset på det viset.

?

Finns det någonting i det jag säger som får dig att tveka på att jag inte redan skulle känna till allt detta? Förutom detta med att energin i en blixt skulle tillgodose mänsklighetens behov. Det stämmer inte, utan är många, många, många storleksordningar för lite. Du kanske tänker i banor om planetens hela energibudget i vädersystemet. Ungefär 2000 åskväder pågår på jorden vid ett och samma tillfälle och ett åskväder kan ju ha tiotals, hundratals eller tusentals blixtar.

Vidare, en blixt väljer inte nödvändigtvis den kortaste vägen och att el i allmänhet väljer vägen med lägsta motstånd är fel. Ström fördelas på alla möjliga vägar i omvänd proportion till motståndet. Blixtar däremot är mer än el i en ledare, utan det är ett joniseringsfenomen som är ganska saftigt att bita i. Man kan förenklat säga att blixten normalt har en "framförhållning" om några tiotals meter, så var i en given vy en blixt kommer slå ner kan alltså beräknas i sannolikhetstermer. Var en faktiskt blixt slår ner är dock inte känt på förhand.

Det är -=Mr_B=- som tjatar om direktträffar som om det vore en grej, inte jag. Jag har tvärt om hävdat just detta att blixten knappast dumpar all sin energi på ett ställe inne i ett hus (då skulle våra hus och våra åskskydd se diametralt annorlunda ut). Nej, blixten och dess skadeverkningar följer givetvis det matematiska samband som gäller för alla naturfenomen av detta slag samt en hel del icke-naturliga fenomen. Oavsett om vi talar om åska, jordbävningar, översvämningar, meteorer, etc. Och det tycks inte spelar någon roll hur indirekt påverkan är (dvs det är irrelevant hur vår infrastruktur hjälper eller hindrar en blixt att propagera i elnät eller liknande).

Fast detta handlar inte om åsikter. Det är tämligen objektivt. Överspänningsskydd skyddar mot åska, så som åskans skadeverkningar brukar se ut, så som skadorna sannolikt ter sig. Efter ett åskväder i en region kan du ha tusentals trasiga nätanslutna enheter på grund av transienter som (rätt ointressant hur) har propagerat från blixtnedslag till vägguttag. Inga direktträffar. Inga våldsamma energier som absorberas av lokala åskskydd i hus. De som har överspänningsskydd har mycket bättre förutsättningar att rädda sina apparater.

Så, de kan och de behöver, skydda. Speciellt sommarstugor och äldre byggnader där inledsskydd inte finns eller inte är tillämpliga (åskledare, t.ex, ger bara skydd mot nerslag, inte mot transienter).

Fast det är väl precis vad du gör? Den faktiska funktionen skyddar mot den faktiska förekomsten av vanliga högenergihändelser, dvs ju mindre skydd, desto färre ovanliga händelser är du skyddad mot. Det finns ingen "minsta insats" här, ett enskild gnistgap kommer skydda mycket mer än inget sådant. För varje skydd du bygger på, desto mindre får du i retur, desto mindre skillnad blir det i statistiken. Åska kan (och kommer att) generera energiska fenomen vars förekomst är omvänt proportionell mot intensiteten i fenomenet. Så är det bara. Jag skulle nästan hävda att den förkrossande majoriteten av spikar orsakade av åska inte behöver något skydd ö.h.t. Det är mer sannolikt att åska orsakar en transient om 1 joule än en om 10 joule, som är mer sannolik än 100 joule, osv. Någonstans finns en gräns där vanliga apparater inte pallar mer, men ett överspänningsskydd av billigaste tänkbara fulmärke har inte ens kommit halvvägs i sin förmåga.

Elektricitet efter ett blixtnedslag (då energin är överförd till konventionell elektrisk effekt och inte det mer breda fysikaliska fenomenet "blixt") eller elektricitet överhuvudtaget, väljer inte ett smack och följer ohm lag, åtminstone generaliserad till AC-fenomen. Det går alltså utmärkt för energin att propagera på lite alla möjliga sätt.

Jag vet inte vilken poäng du försöker göra, försöker du påskina att det är mer sannolikt att blixten väljer att slå ner i backen vid ditt hus, än någon annanstans där blixten orginerade? Hur ska jag begripa vad du skriver. Du talar vidare som om det vore ett samlat energiknippe som kan välja någon specifik väg och tror att ohmskt motstånd på något sätt skulle påverka själva vägen? Nej. Ett nedslag orsakar en rad effekter som givetvis avtar med avståndet och gör det rätt så kraftigt. Vattenrör, elledningar eller geologiska egenheter kan få en del av energin att propagera längre sträckor, men det centrala är ändå att du har en väldigt kraftig dämpning. Blixten kan orsaka sekundära fenomen via induktion (effekter kan fås både genom B- och E-fältet) vilket kan få helt andra saker i ställverk att producera högst verkliga transienter.

Hur detta går till är komplett irrelevant. Hur det fungerar är komplett irrelevant. Det du måste visa är att katastrofala effekter mot ett hus är vanligare än mindre effekter. Att händelser som överstiger vad överspänningsskydd är dimensionerade för kan ske vid vägguttaget i högre utsträckning än mindre dramatiska effekter. Denna kontrafaktiska hållning kräver någon form av bevisbörda faktiskt.

Edit: Det jag hävdar, däremot, fordrar egentligen ingen bevisbörda. Självklart blir åska vanligare ju längre bort den är, det är liksom förutsättningen för en punkt vs en ökande yta, så länge man befinner sig inom jordens krökning, dvs. Självklart orsakar åska störningar, från brus till farliga högenergiska överspänningar. Alldeles självklart finns det en relation mellan avstånd (geografiskt eller systemmässigt, dvs vilka system och fenomen, naturliga och artificiella, som finns mellan dig och åskan) och skadeverkningar. Det är helt oberoende av vilket sätt vi väljer för att förklara effekten, om den propagerar i elnät, mark, luftburen radiostörning, B-fält, kemiska eller fysikaliska effekter, osv, osv. Störningen från ett åskväder i Tjotahejti är mild, skadar inte apparater och kanske bara kan knytas till vissa fenomen (radiovågor, förslagsvis). Ju närmare man kommer, desto starkare blir effekterna och raden av fenomen som kan propagera störningen blir större. Är åskan nära har vi akustiska fenomen, optiska, en tryckvåg, högst mätbart E-fält, stora B-fält, därmed induktiva effekter, strömspikar, vi kan ha brand och kemiska fenomen, osv, osv. Alldeles uppenbart är att möjligheterna för skadliga effekter på ett hus elnät ökar med närhet, och frekvensen minskar eftersom långväga åskväder är vanligare än nära, osv. Därtill har åskväder själva en intensitet som givetvis också avtar med frekvens. Summa summarum är att det finns ett stort spann, vanligt förekommande spann, av störningar som skadar apparater utan skydd, men som ett billigt skydd faktiskt skyddar mot. Detta spann är av lätt insedda statistiska skäl större, än det spann som finns mellan dessa enkla skydd och skydd av grövre kaliber. Från noll (eller snarare godtyckligt låg) störning till vaporisering av hus, finns alltså ett spann där frekvensen av händelser sjunker exponentiellt med intensiteten. För varje uppgradering av skyddet, krävs större och större insats för att dubblera det statistiskt. Vi har alltså en sannolikhetsfördelning och det säger sig självt att området som skyddas av enstaka MOVs är mångt större än det område som kräver riktigt ordentliga grejer.

Du hävdar alltså att större transienter är vanligare än mindre? Vad är vanligast? Civilisationsförstörande transienter vanligare än brus? Jösses, det måste du väl ändå förstå, att intensiteten på dylika fenomen avtar med frekvensen? Världen, ja universum, skulle fungera på helt andra sätt om så inte vore fallet. Liv hade sannolikt inte kunnat utvecklas alls.

Jo. 10000 MV? 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 gigavolt? Sak samma, ointressant¹. Det är energin som är väsentlig, inte spänningen. Du kan shunta vilken spänning som helst utan speciella krav på en komponent och ironiskt nog skulle en blott överspänning ur fas utan strömdrivningsförmåga (dvs durationen är så kort att nästan allting fungerar som filter) kunna shuntas av ett vanligt nätagg utan problem. Överspänningsskydd, oavsett om vi talar om riktiga grejer för fast installation eller billiga grenuttag, är byggda för att kunna shunta en viss ström vid en överspänning, en given tid och därmed absorbera en viss energi. Är energin i sig låg, kan shunten fungera godtyckligt länge, men högre energier verkar förstörande. Du måste resonera i termer om tid, energi och RMS, enbart spänning duger inte.

Ja men dåså? Då är vi totalt överens? Få saker skyddar mot en direktträff, mot "blixten". Däremot kan man med ganska enkla medel skydda sig mot majoriteten av åskans effekter. Dvs blixtnedslag som inte magiskt väljer ett vägguttag som enda väg. Ju bättre skydd, ju mer sällsynta och högenergetiska fenomen klarar man av, precis som med alla andra jämförbara naturfenomen och artificiella fenomen. Slutsatsen blir, kan bara bli, att ett överspänningsskydd skyddar mot åska. Precis som att god hälsa skyddar mot sjukdom, trots att en "bra" virus minsann kan drabba någon vid god hälsa lika dödligt som en utan. Det handlar helt enkelt om risk, sannolikhet och den avtagande relationen mellan frekvens och intensitet.

Hur menar du att blixtens eventuella skadeeffekter tar sig in i ett hus? Taxi? Du är obegriplig. Jag tror inte du menar att det är allt eller inget, att antingen slår blixten ner och förintar ett hus eller så blir allt i huset helt orört. Men jag vet inte vad du faktiskt menar. Menar du att det skulle vara något ovanligt med att apparater och endast apparater går sönder vid åskväder, men att allt annat överlever (inga bränder, inga dödsoffer, etc)? Och att dessa apparater har bättre chanser om de försiggås av en annan apparat, specifikt designad för att shunta energier och offra sig?

Tvärt om. Det måste du ju veta själv, liksom nästan alla andra av ren personlig erfarenhet att dödsoffer och bränder är sällsynt, men alla har vi varit med om ett nätagg som blåst åt fanders, lampor som blixtrar till, etc, vid ett åskväder. Saker som inte händer vid klart väder?

Vad är det du egentligen argumenterar mot? För? Större, fasta skydd fungerar dessutom enligt precis samma principer (förutom specifikt åskledare) och skyddar därför mot svårare oväder. Mången hus saknar dylikt, utom möjligen just åskledare då, som är en lite annan sak.

Överspänningsskydd, fasta och dyra eller små och billiga fungerar exakt som det är tänkt och åtminstone ute på landsbygden är dylika störningar påfallande ofta genererade av just åska (blixtens väg är som sagt i det närmaste helt irrelevant, detta är ett statistisk fenomen i grunden, ingenting annat). Ju kraftigare skydd, desto mer infrekventa högenergihändelser är man skyddad mot. Majoriteten av alla "typiska" åskväder är av fullt begripliga skäl lägre i sin intensitet än rejäla ditton.

1) Jag överdriver. Vid riktigt, riktigt höga spänningar behöver vi tillgripa andra teoretiska ramverk och vi kan helt enkelt inte ha en godtyckligt hög spänning utan att vi får implicita effekter på partikeltäthet, strömmar, energi, etc, och idén om vad som är ledare och inte blir helt dimmig. En del storheter, som spänning och temperatur, får nya egenskaper vid extrempunkterna och gäller s.a.s. inte strikt samma fenomen som vid "normala" temperaturer/spänningar/etc.

Saker som händer upprepade gånger, dagligen, menar du? Och det är väl lite det här som är vad jag har försökt säga hela tiden. "åsk"-skydd gör inte ett kungens skit mot faktiskt åska, eftersom de inte är dimensionerade för det. De behöver inte vara dimensionerade för det. Vi har redan ventilavledare i matarstationer, anslutningspunkter osv. Vi får inte "åska" i eluttaget, så skydd mot det är helt onödigt. Ungefär som livremmen du tydligen inte ville köpa. Vad skydden är dimensionerade för, och där de fungerar, är fortfarande överspänning, men inte i närheten av vad man skulle fått om "åska" var inblandad. Men jag tänker inte hålla på att tjafsa vidare. Du får rätt, jag går och gör något annat, och så kan du fortsätta skydda dina eluttag mot åskan. Själv skulle jag överväga att använda dem mot just det vardagliga blinkandet som lamporna håller på med, framförallt morgon och kväll, eftersom där fungerar de säkert. Men du är helt i din rätt att använda dem av vilken anledning du vill.
B!

Men vill du sluta upprepa dumheter som redan vederlagts? Såvida du inte gör någon sorts ingen sann skotte-argument om definitionen av "åska" och "åskskydd" så är det helt klart att ju mer du investerar i skyddet, desto mindre får du tillbaka i form av faktiska händelser som inte det förra skyddet klarade av.

Så, vad menar du ens med "dimensionerade för åska"? Du förnekar ju att det handlar om direktträffar i vägguttag, och det gör du ju rätt i eftersom det inte är en grej. Men du verkar ändå mena det implicit och verkar vilja hävda att det finns "riktig" åska och alla störningar därunder kan inte hävdas vara åskrelaterade, och därmed krävs en minsta nivå av skydd, för att få kallas för "åskskydd".

Det hela är ett enda argumentationsfel och ett tankefel när du inte inser att det handlar om en matematisk lagbundenhet, inte ett specifikt scenario om vad åska kan tänkas göra och inte göra.

"Åska" är inte någon speciell typ av el, det råkar bara vara ett fenomen som faktiskt kan introducera kraftiga elektriska effekter. Så, att något inte är "dimensionerat för åska" blir en red herring, ty med den logiken finns ingenting någonsin någonstans som är "dimensionerad för åska". Så, vi kan lika gärna skippa den dumma semantiken och inse att något som ger någon form av skydd mot transienter faktiskt är "dimensionerat" för åska, helt enkelt eftersom åska är ett transientinducerande fenomen.

Just därför är produkter specade i termer av energier, strömmar och spänningar som ska kunna absorberas, shuntas eller filtreras. Det är inte en binär egenskap att vara åskskydd eller inte och faktum kvarstår att med mycket enkla medel kan du skydda dig mot lejonparten av alla åskstörningar. Ju kraftigare skydd, desto bättre skyddad är man mot mer och mer sällsynta händelser. Men åska är inte sällsynta händelser över lag (som sagt, tusentals åskväder rasar på jorden i detta nu) och det är givetvis så att små icke-väsentliga störningar är vanligare än apparatdödande störningar, som i sin tur är vanligare än husbrandsskapande störningar som i sin tur är vanligare än...

Du kan ju inte flytta målstolparna och säga att en "äkta skotte" (äkta åskskydd) måste vara dimensionerat för att hindra brand, död, direktträffar och sällsynt energirika blixtar. Det finns ingen "lägsta överspänning" som krävs för att överspänningen ska sägas vara orsakad av åska. Du sitter bara och hittar på kriterier utan data, utan resonemang och utan argument.

Billiga, snorbilliga, enkla, fulåskskydd är visst "dimensionerade" för åska, så länge de lever upp till specifikationen (och alltså faktiskt har de komponenter som annonseras) och de kommer ensamt klara av den förkrossande majoriteten av alla åskstörningar som är tillräckliga för att kunna skada en vanlig apparat.

Så, överspänningsskydd är, oavsett typ, ett åskskydd. Skyddet kan vara mer eller mindre robust och robustheten speglar sig, i långa loppet, endast genom incidensen av förstöra apparater. Enkelt uttrycks: Givet inget skydd kanske du får räkna med att varje åskväder i omnejden kan förstöra en eller flera apparater och du kan alltså få minst en apparat förstörd per säsong. Med ett litet skydd, kanske dina apparater i genomsnitt håller i några år, eftersom ett åskväder av plats och magnitud som s.a.s. övermanna skyddet inträffar med detta intervall. Med ett bättre skydd kanske man är skyddad i snitt i 10 år. Ännu större skydd, 20 år, osv, osv, godtyckligt större skydd. Dock, det handlar hela tiden om mindre och mindre ökning av skyddet givet insatsen. Så, i termer av "skydd per krona" så är ett enklare skydd ofelbart och av matematisk nödvändighet en bättre investering än nästa skyddsnivå, osv.

Så här ligger det alltså till och du har inte gjort något för att man ska tvivla på att det förhållande som gäller "allt" annat inte skulle appliceras just på förstörda apparater vid åska.

Så, överspänningsskydden ger skydd mot åska och de ger just precis skydd mot det som åska är "inblandat i", helt enkelt därför att åskan är ett så typiskt fenomen för att introducera dylika störningar, överspänningar och liknande. Åska är ett av de fenomen som typiskt orsakar störningar, att proppar går (proppar och säkringar är alltså också "åskskydd") och skyddar man sig mot störningarna, ja då kan man tala om "åskskydd" och störningar som beror på att åska är "inblandat").

Om det roar dig kan du ju alltid angripa saluföringen och reklamen för sagda produkter (fasta installationer såväl som billiga dosor) och hävda att de inte skyddar mot [din personliga definition av] "åska", men det påverkar liksom inte sakförhållandet. Dessa prylar skyddar mot transienter och dessa transienter är inte så sällan orsakade av åska. Har man problem med att apparater i hemmet går sönder på grund av åska (vilket är vanligt i sommarhus och liknande) är det alltså [i]väldigt rationellt, och löser problemet i alla fall utom riktigt ovanliga energiska fenomen [men då har man kanske andra problem/prioriteringar än ens dator]. Ergo, man har ett överspänningsskydd som skyddar mot åska. Som kan kosta så lite som 100 kr. Tyvärr, men det finns inget sätt du kan komma förbi detta sakförhållande, hur mycket du än vill köra ingen sann skotte-argumentation eller tala om vad störningar "egentligen" är och vad åska "egentligen" är.

(Det ska också sägas att åska givetvis kan ge negativa transienter och bortfall. De följer naturligtvis precis samma lagbundenhet där mindre störningar är exponentiellt vanligare än större. Mot detta hjälper inte överspänningsskydd, vare sig billiga grendosor eller fasta installationer. Denna typ av tvättäkta åskskydd fås snarare av UPSer.)

Edit: För övrigt är det du, inte jag, som envisas med att kalla dessa just för "åskskydd" och sedan påstå att de inte kan skydda mot åska. Dvs, du skapar egna målstolpar lite var du vill. Jag har konsekvent kallat mojängen för "överspänningsskydd" eftersom detta är den vanliga (och något oegentliga) termen. De saluförs i allmänhet inte som "åskskydd" heller, varpå jag faktiskt inte förstår alls vad du hänger upp dig på. Däremot kan det, fullkomligt korrekt, påstås i annonser o.dyl att de skyddar mot åska. Vilket alltså är helt sant. "Skydd" betyder inte fullständigt, idiotsäkert skydd mot direktträffar av blixtar som statistiskt bara inträffar vart tusende år. Det räcker, givetvis, att de skyddar mot det stora flertalet av typiska effekter av vanlig åska. Det är också du, inte jag, som verkar vilja insinuera att skydd mot "åska" skulle betyda skydd mot en blixt som tar sig in till vägguttaget. Jag vet mer än väl att det är väldigt osannolikt och att om det ens skulle hända skulle skador på apparater vara helt irrelevanta i sammanhanget. Och jo, jag vet att ställverk o.dyl kan plocka ner det mesta i blixtväg, det behöver du liksom inte upplysa mig om. Det påverkar inte sakförhållanden.

Hur de däremot, som du verkar tro, ska skydda mot blinkande lampor o.dyl, begriper jag inte. Märkligt nog så skyddar överspänningsskydd mot just det du förnekar att de skyddar mot, men skyddar inte mot vad du tycker att de kanske duger till. Överslagskomponenter har i allmänhet tröskelvärden som behöver överskridas för att de ska träda i funktion. En liten störning kan alltså passera skyddet. Det krävs en lägsta spänning (t.ex. 280, 500 eller 1000 volt) för att skyddet ö.h.t. ska göra något alls. De olika komponenterna har lite olika profiler i hur och när de reagerar och vilken energi de kan absorbera. MOVs/varistorer kan shunta överspänningar återställningsbart, men brinner upp om energin blir för stor. Urladdningsrör kan shunta väldigt högra strömmar över en viss tröskelspänning och säkringar bryter som bekant vid överströmmar, men klarar inte att bryta godtyckligt höga strömmar och är i allmänhet inte återställningsbara. Jag kan inte se vad för nytta dessa komponenter skulle göra vid plötsliga dipp i nätspänningen eller milda överspänningar. Dessutom, komponenterna är designade för att absorbera så mycket energi som möjligt tills de går sönder och alltså offra sig. Så vid en riktig urladdning så är det en en- eller åtminstone fågångssak.

Jag vet inte riktigt varför du fortsätter tjafsa? Du fick rätt, kan jag få lugn och ro?
B!

Att ha en UPS för din server är ett måste, upptäckte jag själv för ett par veckor sedan. Ett elavbrott på 1 sekund resulterade i en dryg timme att få igång router, DNS, internetanslutning, osv.

I princip spelar det ingen roll hur UPSens topologi ser ut, det kan finnas sinus- och modifierad sinus-varianter av alla typer. Av tekniska skäl är vissa topologier vanligare än andra, om man vill ha sinus.

Dock, jag ser inte riktigt att sinus skulle vara viktigt i detta fall. Datorer hör till utrustning som typiskt går finfint på modifierad sinusvåg (bättre term: glorifierad fyrkantsvåg). Vissa sämre konstruerade styrchip för aktiv PFC fungerar sämre och förväntar sig sinusvåg, men de flesta nätagg, aktiv eller passiv FPC, går fint på fula vågformer.

Det finns en annan aspekt här också vad effektivitet beträffar. Det kostar lite att göra fin sinusvåg, så dylika UPSer har sämre verkningsgrad. Å andra sidan kommer speciella laster (främst motorer och andra induktiva laster) uppvisa synnerligen dålig verkningsgrad vid avsteg från sinusvåg. Så, vad som behövs beror helt enkelt på lasten. Ren sinus fungerar i alla lägen, men är dyrare och har lägre effektivitet. Modifierad sinus fungerar emellertid utmärkt för den stora massan av primärswitchande nätagg, dvs PC-agg, laptop-agg, mobilladdare, etc.

Finns som sagt ingen anledning att koppla ljudsystemet (om det bara är en hifi-anläggning och inte något där du kan förlora data vid strömbortfall) till en UPS. Så länge strömmen fungerar i huset, dock, så kommer alla konsument-UPSer att ge nätets sinusvåg ut och vågformen blir bara aktuell vid faktiskt strömbortfall. Vidare, även "ren sinusvåg" kommer ha en distorsion som kan vara bättre eller sämre än husets el. Sådant är mycket svårt att avgöra på förhand.

Jepp! Det är liksom dumt att först likrikta växelströmmen och ta ner den till 12 eller 24 V och sedan växelrikta den igen och få ut "modifierad sinusvåg". Detta gör man bara om man inte alls kan hantera minsta lilla millisekundlånga avbrott utan behöver en "online"-UPS, dvs en dubbelkonverterande UPS som hela tiden är påslagen. Och de brukar ge riktig sinusvåg ut.

För alla konsument-UPSer som är av offline-/standby- eller linjeinteraktiv topologi ger nätets växelspänning ut till apparaterna så länge det finns el, dvs sinusvåg. Kanske rentav en gnutta bättre sinusvåg än vad nätet har på grund av nätfilter. Sedan när strömmen går, växlar UPSen snabbt (1-10 ms) över till batteridrift och då kan det antingen vara sinusvåg eller "modifierad sinusvåg" (dvs det som snarare borde kallas "glorifierad fyrkantsvåg") beroende på typ.

Så, i UPSens specifikation gäller vågformen när den kör på batteridrift, inte när allting fungerar som det ska och el finns i vägguttaget.

Jag har väldigt svårt att tro att det ens finns online-UPSer (dvs dubbelkonverterande) som alltid ger ut modifierad sinusvåg utan dessa brukar ge sinusvåg ut. UPSer av onlinetyp är dock dyra, ofta rackmonterade eller fast installerade för att driva hela anläggningar som ett rack eller en hel serverhall eller liknande. Dessutom konsumerar dessa en hel del el hela tiden på grund av förluster vid konverteringen.

Konsument-UPSer är nästan alltid av offline-/standby-typ eller linjeinteraktiva. De ger alltid sinusvåg ut så länge de går på nätdrift och fyrkantsvåg eller sinusvåg beroende på specifikation vid strömavbrott.

Prylar med switchade nätagg skiter fullständigt i vilket. Nä, det är inte riktigt sant. 4-kantsvåg kan vara effektivare än sinus, och "modifierad sinusvåg" hamnar någonstans i mitten. Så att dyra högstandard servrar skulle vara känsligare är jag tveksam till. Pumpar och elmotorer som drivs med omodifierad spänning, brukar slitas hårdare, väsnas, ha startsvårigheter, och i en del fall helt enkelt vägra fungera med 4-kantsvåg, och återigen hamnar "modifierad sinusvåg" i mitten.
Men poängen här är mest att ditt nätagg tar hand om vad du får in. Så länge nätagget får "in" saker det gillar, är "ut" oförändrad. Så det bör inte spela någon som helst roll.
B!

Vad menar du? Det är nätagget som försörjer datordelarna med likström, inte elnätet som direkt driver allt med växelström.

Om CPU, GPU, RAM, HDD, etc, skulle få en modifierad sinusvåg, triangelvåg, ren sinusvåg, etc, skulle de inte mår bra, eftersom dessa komponenter går på rak och filtrerad likström. Det är därför datorn ö.h.t. har ett "nätaggregat" för att omforma whatever som kommer in till rak och fin likström.

Den relevanta frågan är alltså huruvida nätagget klarar sig med fyrkantsvåg, modifierad sinus eller liknande. Och i allra flesta fall är svaret "ja". Att nätagget klarar en specifik vågform, implicerar naturligtvis att det då kan försörja datorn med de spänningar som behövs, det är liksom underförstått i "klarar".

Skulle nätagget således börja ge ut växelström av någon form till datorkomponenterna skulle något vara fel. På nätagget, dvs.

Förstår du vad jag menar? Nätagget är nyckeln och antingen klarar det alternativa vågformer eller så klarar det inte detta. Om nätagget klarar av vågformen, betyder det alltså att rak och fin likström levereras till datorns komponenter.

Den stora majoriteten av alla hemma-UPSer och mindre kontors-UPSer ger icke-sinus ut vid strömbortfall och man kan ur detta förstå att också majoriteten av alla apparater då alltså klarar detta. Elmotorer kommer gå väldigt mycket sämre och bli varma, vissa lysrör kommer flimra och äldre järnkärnetransformatorer kommer gå varma (och möjligtvis ge för lite effekt ut för att driva produkten), men i stort sätt allt annat kommer gå finfint. Nätanslutna klockor kan börja gå fel. De kan stanna, gå oregelbundet eller dubbelt så fort, etc, beroende på vågform och även om de går fint kommer de dra sig (eftersom UPSer sällan reglerar frekvensen lika fint som elnätet), dvs, koppla inte alarmklockan till UPS, inte en borrmaskin och inte andra saker med nätspänningsdrivna motorer (som tumregel, det finns dock motorer som klarar detta fint). Lysrör kan som sagt flimra, men lyser iaf (troligtvis effektförluster i reaktorn dock).

En annan sak som man inte bör koppla till en UPS är en laserskrivare. Det beror inte främst på vågformen, utan för att en laserskrivare drar väldigt mycket ström under korta tidsperioder vid utskrift när fusern värms upp, vilket kan få en UPS att stränga av sig. I övrigt, all modern elektronik med primärswitchande nätagg samt gamla glödlampor och resistiva laster fungerar i allmänhet utmärkt. Dvs datorer, TV, mobilladdare, skärmar, etc, etc, etc. LED-lampor beror helt på konstruktion, så det går inte att entydigt svara på hur en nätansluten LED-lampa beter sig under UPS-drift. Kylskåp, mikrovågsugn, etc, är inte heller rekommenderat att koppla till en UPS med modifierade vågformer. I allmänhet gäller dock att de flesta apparater av motor- eller induktionstyp kommer fungera dåligt, men de går inte sönder. Inte direkt iaf. Däremot kan de givetvis skadas i längden om större delen av energin plötsligt blir värme i stället för nyttoenergi.