Hur är det egentligen att plugga?

Permalänk
Medlem

Hur är det egentligen att plugga?

Hej!

Nu börjar det dra ihop sig till plugg och jag har valt Civilingenjör inom Industriell Ekonomi på Chalmers. Spänningen är olidlig och det är många frågetecken och tankar. Vad ska man förvänta sig egentligen? Jag klarade mig igenom Teknik-tekniska projekt på gymnasiet med lättja, men det är 2 år sedan nu. Hur ska det gå på högskolan egentligen, har jag glömt bort allting? Kommer en person som hade det lätt på gymnasiet få en käftsmäll på högskolan då allt helt plötsligt blir mycket svårare?

Tänkte inte skriva en allt för lång tråd utan tänkte lämna det lite öppet till er som pluggar eller har pluggat att skriva vad ni känner för. Är det jobbigt att plugga? Vad tycker ni är kul med plugget? Har ni träffat många roliga vänner? Hur kan det jämföras med gymnasiet? Är det mycket svårare? Hur gick det att flytta till hemifrån/och kanske till en ny stad? Frågorna är oändliga och förhoppningsvis likaså svaren. Skriv vad ni känner för, jag är väldigt nyfiken och jag är säker på att andra också är det.

//Albin

Permalänk
Medlem

Plugg kan vara väldigt skoj men räkna med mycket mer arbete än du tror det är, speciellt matematik. Gör, gör igen, gör två ggr till och repetera.

Permalänk
Medlem

Asjobbigt o plugga. Sen börjar du jobba o inser hur slappt o skönt du hade det när du plugga

Skillnaden mot gymnasiet är egentligen inte att det är svårare. Bara mycket mycket mer! Och räkna med många timmar hemma också.

Mina bästa tips är att alltid ligga i fas med undervisning o ditt pluggande. Samt att hitta en studiegrupp! Mest viktiga för att jobba effektivt. Plugga helt enkelt tillsammans med två tre andra personer.

Permalänk
Medlem

@talonmas: Det där skiljer väl från person till person. Skillnaden för mig mot gymnasiet är väl att jag faktiskt behöver plugga nu.

Det är roligt att plugga. Att lära sig nya saker och förstå dem är ju roligt. Matematiken brukar nya studenter ha problem med, men den är också rolig när man förstår

Permalänk
Medlem

Grattis Rykten säger att ni kallas I endast och lite "finare" aura

Svåra frågor då det är nu egentligen man fattar hur liten ens bubbla var.

De flesta kommer klara sig utan problem om man lägger 8h/dag. Vissa klarar det på halva och vissa vill lägga mer än 8h. Din ambitionsnivå är den enda faktorn om det är jobbigt eller inte. Rent generellt dock så har man aldrig så mycket "ledig tid" som när man pluggar.

De roliga med plugget blir såklart fritiden och kamraterna, förutom några kurser man tycker är riktigt roliga.

Svårt att jämföra med gymnasiet då du faktiskt har valt att läsa ett visst program med en given kursplan. Klart det är ett steg upp men så är även kunskapen du får, vill du ha högre nivå så är ju det naturligt.

Dock ska jag säga de man inte borde säga: gamla tentor. Världens absolut bästa grej men också sämsta. Majoriteten av alla tentor du skriver kommer vara inspirerande av de gamla tentorna. Så när du förstår upplägget och hur frågorna är utformade så kan de bli lite av en genväg.

Flytten går hur bra som helst. Enda problemet är laga mat, lätt att de blir köttfärssås en eller 5 gånger.

Jag märker att jag skrivet alldeles för mycket, det ska ju vara lite spännande med det oväntade också.

Permalänk
Medlem

Du är en av 50-200 personer i ditt program som gör samma resa som dig själv! Föreslår att försöka hitta boende på studentrum i början för att lära känna ännu fler personer.

För mig var det 100 ggr roligare än gymnasiet eftersom du äntligen fick möjligheten att studera det du ville istället för tvång på massa tråkiga ämnen. Med det sagt så är tempot mycket högre på högskolan, 1 vecka studier på högskolan motsvarar i runda svängar 1 månad på gymnasiet. Första året är det "svåraste", hittar du bara en studieteknik som passar dig och är beredd att jobba så klarar du det, men var beredd på uppåt 60 timmar i veckan när det är som mest. Det viktigaste är att jobba igenom eventuellt "förberedande material" som skickas ut, tex repetition av relevant matte fick jag när jag började plugga för en massa år sedan . Klarar du matten så har du examen klar på sätt och vis, men det är här som lärarna ser de största bristerna från gymnasiet för studenterna!

En stor fördel tyckte jag var att läsåren var ca 30 veckor på min tid, nu vet jag inte hur mycket CSN har lyckats förstöra, men hårt jobb blandades med långa lov och jobb vid sidan om.

Permalänk
Medlem

2 år lol. Var 17 år sedan jag satt vid skolbänken och ska börja Uni nu.
2 år är ju inget alls att ens bry sig om, då har man kvar allt med studievana och allt känns familjärt snabbt.

Förväntar mig extrem hjärntrötthet i början och kurser som Diskret Matematik kommer bli störigt som fan när man inte läst matte på 17 år.
Men hey, tar de som de kommer.

Permalänk
Medlem

Svårt att säga något generellt, jag har typ A i alla ämnen jag tyckte om under mina studier på KTH utan att lägga speciellt mycket tid utanför föreläsningarna och snittar C på resterande kurser.
Jag tror inte jag missade en enda föreläsning på 4,5år men jag lär mig jäkligt bra av att lyssna så ofta räcker det för mig.
Hållfen däremot fick jag jobba lite på men det gick det med, annars är det jäkligt roligt bara.
Mycket frihet, mycket fest om man vill nästan inget ansvar och mycket kontakt med människor.
Saknar att plugga ibland bara för att få träffa lite nytt folk.
Största skillnaden mot grundskolan tycker jag var att alla som inte hör hemma där droppar av efter något år så det blir lättare och lättare att plugga tillsammans för alla ligger på en ganska hög lägstanivå.

En annan sak jag och många andra som pluggade med mig tyckte var luddigt var frågan:
Vad gör en ingenjör?
Men den frågan är fortfarande svår att svara på för yrket är så jäkla brett.
Någa jag pluggade med jobbar på Ikea, någon inom det militära, jag inom mjölkindustrin osv och vi alla har olika tjänster.

Permalänk
Medlem

Hihi
Har inget att tillägga mer än att säga lycka till

Bara läsa vad andra skriver om att plugga gör mig trött.
Klarade mig precis genom gymnasiet sen har jag gjort allt för att hålla mig borta från skolan

Permalänk
Entusiast

Mina fem år på Chalmers (Datateknik) är det bästa jag gjort i livet. Om du visste hur många och viktiga aspekter av mitt liv som är sprungna därur: vänner, upplevelser, musiksmak … förutom då förstås allt som är mer direkt kopplat till utbildningen i form av kunskaper och förståelse jag aldrig ens skulle ha vetat att man kunde skaffa sig annars.

Lägger du de åtta timmar om dagen (inklusive raster utom lunch) som du på pappret förväntas göra kommer du garanterat klara utbildningen, med fina betyg dessutom. (Därmed inte sagt att det inte ändå kan vara svårt vissa gånger.) Det går dock att lägga betydligt mindre tid och ändå klara sig igenom, men då kommer man såklart oftare känna att man ligger efter och oftare behöva skriva omtenta. Det finns å andra sidan mycket annat roligt att göra på Chalmers som för många väger tyngre än att plugga "perfekt" genom hela utbildningen.

Slutligen vill jag understryka skillnaden mellan gymnasiet och högskolan (iallafall Chalmers): I gymnasiet gick man hem när skolan var slut. På Chalmers är det inget ovanligt att umgås på campus efter 17 fram till sent på kvällen eller ännu längre. Om du vill kan du ha merparten av ditt sociala liv där. Det ideella engagemanget, och dess tillgängliga resurser, är också på en helt annan nivå.

Välkommen till Chalmers!

Permalänk
Medlem

Kul med så många svar och olika sätt att se på det hela. Jag uppskattar verkligen alla som tar sig tid att skriva och jag är säker på att flera andra också gör det. Jag ser verkligen fram emot fem innehållsrika år, till skillnad från några av mina tidigare...

Permalänk
Medlem

Min upplevelse att studera på Universitet är att det var roligare och enklare än min gymnasiegång. Det mesta handlade nog om att jag var trött på en skolgång som kändes påtvingad och där jag fick göra sånt jag inte var intresserad av då. Sen kan det också ha att göra med att jag hunnit mogna några år till. första året på gymnasiet och första året på Universitet var för mig 5 år i skillnad. Det händer ganska mycket med en ung person på 5 år.

Min bästa tid i livet var på Universitet.

Jag kommer ihåg mina tankar. Nu kommer det en bonnläpp från en liten håla som ska hålla jämn takt med genier från storstan...så var det inte...vi var alla vilsna själar. Jag var bäst i klassen det första året med lärare som hyllade mig. Ambitionsnivån sjönk med åren och jag hamnade väl någonstans i mitten betygsmässigt. Jag studerade absolut inte lika mycket som jag tvingades att göra i gymnasiet för att klara mig med hyfsade betyg.

Permalänk
Medlem

Jag är 32 år och bestämde mig förra året för att läsa på YH 1,5 år.

Förvisso inte lika tungt som civilingenjör, men mycket fackspråk och annat att sätta sig in i.

En annan fördel är att på yrkeshögskolan ingår praktik, varav jag gjorde första perioden innan sommaren. Det föll väl ut, har sommarjobbat på det stället och kommer fortsätta under hösten med timmar. Nu är denna utbildning bara 1,5 år totalt, så det är inte så farligt, men ekonomiskt är det ju lite tufft.

Utöver CSN har jag jobbat extra (eftersom jag är van vid en högre inkomst och har inte lyckats dra ner alla utgifter helt) men har alltid satt studierna i första rum.
Annars hade det varit rätt meningslöst att ge sig på detta.

Men det verkar ge utdelning, möjlighet till bra jobb, en bransch i stark utveckling, och tack vare praktiken har man kunnat bygga sig ett nätverk, fått bra referenser och troligen en jobböppning.

Man ska inte vara rädd för att erkänna att man inte kan något och inte våga söka hjälp, oavsett vad det gäller.
Matte är inte min starka sida och vi är flera i klassen som kommit fram till samma sak och vi fick stor hjälp av ytterligare en person i klassen som är mycket bättre på matematik, men inte lika bra på teknik, och där kunde vi hjälpa den personen tillbaka.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Nivity:

2 år är ju inget alls att ens bry sig om, då har man kvar allt med studievana och allt känns familjärt snabbt.

Förutsatt att man har någon studievana alls. Många glider genom gymnasiet utan att knappt öppna en bok. Personligen skolkade jag 50%~ av matten och följde aldrig läraren eller gjorde övningar från boken. Fick ändå VG för att jag skrev MVG på nationella provet.

Då får man en chock på högskolan när man faktiskt behöver göra något för att ta sig vidare.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Whitesound:

Är det jobbigt att plugga?

Vad som är "jobbigt" eller inte är till 100% beroende på man själv tycker är kul och inte. Ju roligare man tycker det är, desto mer arbete kan man göra och arbeta effektivare. Ju tråkigare man tycker det är desto jobbigare blir även de minsta arbetsuppgifterna.

Skrivet av Whitesound:

Vad tycker ni är kul med plugget?

Att lära sig mer om det man tycker är kul och förstå bättre och bättre hur saker hänger ihop. Större helhetsbild där man kan knyta ihop och kombinera information till nya idéer. Bättre allmänbildning vilket gör det lättare att relatera till hur folk arbetar i olika yrken och samhällsfunktioner (detta hänger så klart ihop med hur allmänbildande det du pluggar är, om det är något superspecialiserat blir det förstås inte så allmänbildande).

Skrivet av Whitesound:

Har ni träffat många roliga vänner?

Det är som överallt annars - ju mer man har gemensamt desto lättare att bli vänner. Läser du något du själv tycker är kul så är förstås chansen större att du träffar folk med liknande intressen och har mer gemensamt.

Skrivet av Whitesound:

Hur kan det jämföras med gymnasiet?

För min del är det framför allt att universitet har extremt mycket högre kvalitet på undervisningen. Varierar kanske från gymnasium till gymnasium, men för min del var en del kurser i gymnasiet väldigt bra, medan andra var totalt värdelösa. På universitetet har kvaliteten varit mer stabil och som sagt väldigt mycket högre. Varierar dock säkert mellan olika universitet / högskolor med, personligen har jag bara erfarenhet av de bästa universiteten... kolla deras ranking.

Skrivet av Whitesound:

Är det mycket svårare?

Se frågan ovan om "jobbigt" - vad som är "jobbigt" eller "svårt" har exakt samma relation till vad man själv tycker är kul.

Skrivet av Whitesound:

Hur gick det att flytta till hemifrån/och kanske till en ny stad?

För min del tyckte jag det till största delen det var roligt, spännande och skönt att flytta hemifrån och till en ny stad. I början var det dock svårt att hitta lägenhet i närheten av universitetet, så fick pendla ett tag. Kan tillägga att jag sedan bodde i studentkorridor ett tag vilket var väldigt kul och klart något värt att pröva på en period.

Har du ytterligare frågor hjälper jag gärna, har arbetat som mentor där jag väglett många nya studenter så kan svara på det mesta

Permalänk
Medlem

Jag hoppade in på högskola utan att typ ha pluggat alls tidigare.
Som några skrev, oj, nu är det eget ansvar och man behöver faktiskt göra saker för att hänga med.
Tog nästan 1 år innan jag hade fattat vad som passar för mig vad det gäller att plugga.
I övrigt är studielivet hur mycket och hur litet man gör det till.
Man kan välja klubbar och nationer och engagera sig i allt. Eller så gör man inte det.
Personligen var jag som många. I början ganska engagerad och i längden ju högre bokstav på kurserna det blev desto mindre tid lade man på det runt omkring utan kände att nu började det bli mer allvar.
Seriöst och att vuxenlivet närmade sig mer.
Sen hoppade jag av för jag fick välbetalt jobb inom annat område än jag pluggade till, och det jag pluggade till hade så många tagit examen i att marknaden var mättad.

Permalänk
Hedersmedlem

@Whitesound:
Jag behövde aldrig öppna en bok eller göra en "läxa" under hela grundskolan/gymnasium: att vara där räckte gott för "toppbetyg".

På Chalmers (elektroteknik, civ ing.) var jag faktiskt tvungen att öppna böckerna och läsa (utanför lektionstid).

Nu har du ju valt en "något enklare utbildning" (Ind. Ek) (*evil grin*); vilket såklart är en annan aspekt på att det är lite konstlad tävling/konkurens mellan olika linjer: inget att bry sig om! (Oavsett inriktning kan du få vilket (civil)ingenjörsjobb som helst)

Att flytta "hemifrån" (från föräldrahemmet) klarar ju de flesta av (även de som inte läser på Chalmers) så det är nog inte så mycket att oroa sig för,... om du inte är extremt mammakär

Personligen har jag i mitt yrkesliv (30 år sedan inskrivning på cth) kanske haft nytta av (knappt) 5% av det jag lärde mig på chalmers (av den rena faktan), men tekniken att läsa/lära in jag lärde mig har varit till 100% nytta! (dvs Det är inte VAD jag lärde mig, utan HUR man lär sig som är nyttan (enligt min åsikt))

En annan nyttig erfarenhet av pluggandet (för mig) var att man insåg att man inte alltid var den smartaste personen i rummet (vilket man (nåja: jag) alltid trott tidigare).

Njut av tiden och gå sen vidare

Permalänk
Inaktiv

"Hur är det egentligen att plugga?"

Hur långt är ett snöre?

🤔

Permalänk
Hedersmedlem

Vilket f.ö. var en annan (personlig) lärdom av studerandet: Sluta vara dryg, och försök istället förstå vad den som frågar menar, istället för att (drygt) svara på vad de (bokstavligen) frågar.

Permalänk
Medlem

Nu ha jag "bara" läst 3 år(högskoleingenjör maskin) men tycker det var rätt slött faktiskt.
Skulle tippa att jag ägnade en 3-4h/dag eller så till skolan och resten till öl m.m.

Men ett bra tips som andra varit inne på är att hitta en bra grupp att sitta med, då är man oslagbar inför tentorna.

Överlag så är det en rolig period I livet samt utvecklande så bara njut för när man börjar jobba sen så börjar allvaret och pressen på riktigt

Permalänk
Medlem

(Svammel-inlägg. Det är svårt att formulera sig på telefonen under ett toalettbesök! >.<)

Har precis avslutat fem år av studier (kandidat + master) inom företagsekonomi, så inte riktigt lika mycket räknade som ingenjör

Det är jättesvårt att säga hur pass lätt eller svårt du kommer tycka att det är. Personligen är jag absolut värdelös på allt vad räknande heter, så jag skulle behöva kämpa väldigt mycket om jag skulle läsa ingenjör. Jag har dock desto lättare för att skriva; planera... osv. En vän till mig är precis tvärtom: duktig på matte, men helt hopplös på att formulera ens den enklaste tankegången i textform. Hade han pluggat vad jag precis pluggat så hade han behövt kämpa. Folk är olika bra på olika saker, helt enkelt.

Därtill lär sig folk på olika sätt, och lägger ambitionsnivån olika högt. Personligen tycker jag om att ha koll på vad jag snackar om, samt tycker att det är kul att lära mig nya saker, så jag hade inga problem med att lägga de där extra timmarna varje dag. Vissa andra vill bara få godkänt, och lägger då så få timmar de bara kan. Vissa har inte disciplinen och/eller förutsättningarna för att klara plugget just då, och får underkänt. Det är väldigt, väldigt olika helt enkelt.

Som någon annan skrev så handlar mycket om studieteknik, dock. Lär dig HUR du ska lära dig, så blir allting mycket lättare sen. Också såna där saker som man får nöta in: hur och när måste du referera? Hur gör man en bra presentation? Vilken typ av språkbruk förväntar sig läraren? Osv.

Det är kul att plugga. Hamnar du i en kul klass blir det ännu roligare Ta det lugnt och stanna upp och andas lite nu och då. Det kommer att gå fint.

Att flytta hemifrån kommer nog också att gå fint. Kanske känns lite tomt de första veckorna, men det kommer du snart över.
Att flytta till en ny stad tyckte jag var svårare. Att göra det i samband med att börja plugga ger dig dock grymma förutsättningar; massor av människor som genomgår samma sak som du själv och är ute efter att skaffa sig nya vänner och sociala kretsar. Häng med på aktiviteter åtminstone till en början så att du lär känna några. Tycker du det är kul så fortsätt sen med. Undvik att vara den som kommer in sent i gemenskapen (tröskeln är mycket högre då, om än inte omöjlig att ta sig över).

Ha så kul! Det kommer att bli grymt!

Permalänk
Medlem

Utan att ha läst alla svar. Plugga är skoj, hade du lätt i gymnasiet och inte har studievana så finns risken att du blir totalt överkörd.

Permalänk
Medlem
Skrivet av BergHa:

Förutsatt att man har någon studievana alls. Många glider genom gymnasiet utan att knappt öppna en bok. Personligen skolkade jag 50%~ av matten och följde aldrig läraren eller gjorde övningar från boken. Fick ändå VG för att jag skrev MVG på nationella provet.

Då får man en chock på högskolan när man faktiskt behöver göra något för att ta sig vidare.

Jo absolut.

Men tror inte man behöver studievana ändå i början, utan mer att ställa in sig på att man får spendera tid i alla fall i början.
Jag läste 1 termin distans på Dalarnas Universitet där jag läste språk + historia (heltid) mest för kul sak och testa mig själv hur det kändes. 2 år sedan (så ca 15 år sedan jag gick ut gymnasiet).

Det var segt i början, då var det ju även distans vilket innebär ännu mer självdisciplin. I början tog jag det väl lite för lätt då jag kanske pluggade 2h per dag. Sen insåg jag att det var för lite (så klart individuellt) och fick öka det tills jag kände att jag hängde med i bra takt.

Studievana är något som kommer, efter lite huvudvärk
Det jag lärde mig på det var att även om man känner sig överväldigad så är det bara att andas och fortsätta så löser det mesta sig i slutändan

Gick ut med högsta betyg i alla kurserna, i början kändes det som jag aldrig skulle klara av det.

Permalänk
Medlem

Se studierna som ett arbete, där du kan fördela din 40h-vecka lite mer efter eget behov.
Känner du att det blir jobbigt ochhar svårt att hänga med, att det känns som det är mkt att ta in.
Titta på tekniker/metoder på hur man får ett bättre minne och kommer ihåg saker.

Underskatta inte penna och anteckningsbok, möjligheten att kunna skriva korta sammanfattningar och lätt kunna ta fram för att läsa.
Sedan är det en bra inlärningsmetodik lyssna, skriva och samtidigt läsa vad man skriver. Funkade för mig, men inte alla.

Leta reda på någon bra "flashcard"-app om du vill vara digital.

Glöm inte maten, och där är storkok din vän när det kommer till ekonomin!
Olika grytor är enkelt att göra storkok av, samt att det räcker ett tag.
Gör mat du tycker om och planera din matvecka. Men uteslut inte att ta en spontan lunch/middag med dina vänner. Kan alltid kombinera plugga tillsammans med att laga mat tillsammans.
Lär dig att baka bröd, oxå billigt samt ett enkelt mellanmål att ta med sig.

Permalänk
Mattecoach

Kul och grattis! Pluggade själv samma för några år sedan.

Jag är från Göteborg och är på ett sätt lite avundsjuk på de som flyttade dit från andra orter, det är svårare att engagera sig i studielivet när man har familj och andra vänner så nära.

Ställ in dig på att det kommer att vara tufft. Under första tiden är mitt råd att du pluggar på all ledig tid du har i princip, det kommer dyka upp roliga grejer som du vill vara med på och då är det jäkligt segt om du behöver tacka nej för att du har hamnat efter. Här menar jag alltså ledig tid som tid utanför skolan, både lektioner och sociala evenemang. Det blir mycket lättare i matematiken om du har pluggat "för mycket" snarare än för lite i första kursen, hamnar man efter är det svårt att komma ikapp senare.

Permalänk
Medlem

Jag gjorde ganska exakt samma vända som du för 7 år sen. Läste natur på gymnasiet (utan att behöva plugga ihjäl mig), hade två år uppehåll och sen började på Ind.Ek. (dock i linköping). Det här är väl det jag kan komma på på rak arm:

  • Förbered allt praktiskt inför starten. Se till att ha flyttat in, hittat till tvättstugan, gjort matlådor o.s.v. innan terminen börjar. Första veckorna är intensiva, med mycket plugg och andra aktiviteter. Så att ha kylen full med mat och alla kläder tvättade är guld värt!

  • Börja med inställningen att du ska plugga 8-17 alla dagar (oavsett du är schemalagd så länge eller inte). Jag säger inte att du kommer behöva fortsätta med det för evigt, men det är en bra utgångspunkt.

  • Fokusera på plugg och lära känna folk första tiden. Du kommer stöta på en miljon olika spännande föreningar och liknande under första veckorna. Mitt tips är att låta sånt vänta första året. Fem år är en lång tid, så du kommer hinna testa det mesta, och i början kan det va skönt att fokusera på plugga och kompisar.

Permalänk
Medlem

Plugget är så olika baserat på vad för person du är och vad du har lätt för. Jag tyckte det var soft att inte behöva vara närvarande på det mesta, så var jag trött en vecka kunde det bli helg redan onsdag morgon. Så mina år blev mest att sitta och fika med klasskamrater och koda mycket egna projekt på fritiden, sen plugga lite innan inlämningar/kontrollskrivningar/tentan. Något som däremot var bra för mig var att hjälpa klasskamrater när de kört fast, gör att man lär sig mycket.

Samtidigt hade jag klasskamrater som inte gjorde annat än att plugga för att hänga med, och vissa misslyckades ändå. Så det är väldigt individuellt vad precis du behöver lägga ner.

Sen är ju frågan vad det är värt, jag har aldrig behövt visa upp mina betyg så det var ju egentligen rätt meningslöst att jag fick ganska hyfsade sådana. Det viktigaste är ju att man lär sig något, träffar kontakter och framförallt har roligt.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Whitesound:

Hej!

Nu börjar det dra ihop sig till plugg och jag har valt Civilingenjör inom Industriell Ekonomi på Chalmers. Spänningen är olidlig och det är många frågetecken och tankar. Vad ska man förvänta sig egentligen? Jag klarade mig igenom Teknik-tekniska projekt på gymnasiet med lättja, men det är 2 år sedan nu. Hur ska det gå på gymnasiet egentligen, har jag glömt bort allting? Kommer en person som hade det lätt på gymnasiet få en käftsmäll på högskolan då allt helt plötsligt blir mycket svårare?

Tänkte inte skriva en allt för lång tråd utan tänkte lämna det lite öppet till er som pluggar eller har pluggat att skriva vad ni känner för. Är det jobbigt att plugga? Vad tycker ni är kul med plugget? Har ni träffat många roliga vänner? Hur kan det jämföras med gymnasiet? Är det mycket svårare? Hur gick det att flytta till hemifrån/och kanske till en ny stad? Frågorna är oändliga och förhoppningsvis likaså svaren. Skriv vad ni känner för, jag är väldigt nyfiken och jag är säker på att andra också är det.

//Albin

Jag hade det väldigt lätt på gymnasiet. Gick teknik tre år och valde att plugga civilingenjör i maskinteknik på LiTH direkt efter studenten. Det var en ordentlig jävla käftsmäll som golvade mig fullständigt faktiskt.

Så se till att förbereda dig på att lägga mycket tid på detta så kommer det gå bra! Var beredd på att fritid i veckorna kan utebli helt och hållet utan det är skola 8-17 (ev senare om labbar står på schemat) sen plugga hemma med paus för mat och sova vissa perioder om det vill sig illa. Om allt går bra är du ledig på helger iaf. Håltimmar? Upp med böckerna och plugga direkt! Sparar du den tiden från kvällen och polarna finns ju där då så man kan hjälpa varandra osv. Många kurser är planerade som så att har man 2h lektion i skolan ska man lägga minst lika mycket själv hemma också. Räkna med att det kan bli det dubbla.

Sen beror ju detta på utbildning, skola och från person till person givetvis, jag är kanske inte så vass som jag trodde, eller så hade jag aldrig lärt mig riktigt hur jag bäst lär mig pga hur lätt gymnasiet var. Men förbered dig på detta och öppna stenhårt, sen lätta av om du känner att det fungerar bra så kommer det gå fint! Det är svårare att gå åt andra hållet, är min erfarenhet.

Den senare delen av utbildningen är avsevärt lugnare än framförallt första två åren kan jag upplysa dig om också. Så var inte orolig att år fyra och fem är ännu tuffare om det är lite segt i början. Utan de är avsevärt lättare faktiskt. Flera orsaker till detta, dels har man ju rutinen inne, kurserna är lättare, de är intressantare (för man har ju själv valt sin inriktning sista två åren ) och många kurser innebär jobb i grupp och projekt osv. Blir ett annat tempo då.

Minna två cents. Vill inte skrämma upp dig, även om det kanske kan framstå så. Utan jag vill bara förbereda dig på att det kan bli extremt tufft, så var inställd på det i förväg så slipper det komma som en chock och då kommer du klara av det hela galant!

Permalänk
Medlem

Spontant skulle jag säga, se till att ha kul vid sidan av så kommer studierna kännas lättare.
Var inte rädd för att missa en tenta, det gör i princip alla.

Sen är det så mycket jobb man känner för, beroende på ambitionsnivå.
Men en stor skillnad från gymnasiet är att allt(nästan) plugg är självständigt, ingen lärarledd undervisning utan man går på föreläsningar och sen är resten upp till dig.

Det kommer vara jobbigt ibland men du kommer ha en fantastisk tid där, som du senare kommer längta tillbaka till under hela livet.

Permalänk
Medlem

@Whitesound:

Nu var det 20 år sedan jag började på universitetet men grundtipsen är att det kräver mer självdiciplin, lärarna kommer inte hålla dig i handen och se till att du "klarar dig" utan du får ta ansvar för det själv. Är du begåvad inom dina ämnen är det dock inte säkert att det blir så mycket mer arbete dock. Jag kände flera som i princip hoppade 75 % av alla föreläsningar och bara tentade av mattekurser osv. Men de hade ju också matte som intresse.

Föreläsningar är sällan obligatoriska, det är mest labbar man måste göra, men om man känner att man inte har självdiciplin så bör man gå på föreläsningarna.

Det är inte hela världen om du kuggar en tenta heller, det kommer omtentor stup i kvarten och du får (om inte det ändrats) gå upp hur många gånger du vill tills du klarar den. Det var inte ovanligt att folk gick på samma tenta 7-8 ggr istället för att gå på föreläsningarna.

I övrigt rekommenderar jag att flytta hemifrån direkt, gärna till en studentkorridor där du kan lära känna massa roliga nya människor.

/hulle.