Ett gäng Macspel från 90-talet

Snyggt

För mig var Macintosh-versionen av Warcraft: Orcs and Humans väldigt speciell. Kändes betydligt mer högupplöst än DOS-versionen.

Ännu mer speciellt att jag körde det på min Amiga 4000 genom ShapeShifter

Närmaste jag har är Monkey Island på 4 disketter till Atari ST, kul att se de gamla sakerna ibland

Allt i lådan med snurrskiva och manual

Nice, hoppas folk läser prislapparna så inser de att det INTE är dyrare idag..

Memories and 💵💰💶💷 😂

några klassiker jag har kvar:

mitt favoritspel genom tiderna (bara klassiska versionerna upp till velious, allt efter var skrot.)

Warcraft Orcs and Humans har jag också kvar! Var första spelet jag köpte till Macontosh. Då hade vi en Performa 5200 (dator och skärm i ett). Hade 8MB RAM och när vi köpte 8MB till så fick vi 16GB levererat så vi var kungar med 24MB under en tid i bekantskapskretsen.
Kommer också ihåg att föra Warcraft var snyggare på Mac.
Marathon och Hexen var två andra spel som kördes flitigt. Och lite Myst samt några Lucas Arts-spel (Sam and Max och Day of the Tentacle).
Nostalgi FTW!

Höjer mitt glas till Warcraft 2 och SimCity 2000 ! 🍻

Sannolikt renderades all text i full upplösning av OSet även om grafiken hade samma låga upplösning som PC, så var det rätt ofta. Många Macspel hade också högre upplösning än DOS-varianterna, just för att det fanns rätt gott om DOS-burkar med låg upplösning. Minns att VGA bara tillät 640*480 vid 16 färger, och skulle man ha 256 färger så fick det bli 320*200. Högre baskrav än VGA ville man inte sätta 1994 - spel skulle säljas till så stor massa som möjligt på den tiden. Jämför Macversionerna av Wolfenstein 3D eller Civilization (originalet) med de för DOS så kan man tro att det inte är samma spel - Apple sålde aldrig några Macar med mindre än 512*384, så basnivån låg mycket högre.

Kommer ihåg att Master of Orion (1) gjorde precis det där tricket med textupplösningen, och renderade dessutom allt i separata fönster. Man kunde öka storleken på galaxkartan (det viktigaste fönstret) till så stor skärm man nu hade, och texten blev fick t.o.m antialiasing gratis när OSet stödde det. Lite kul när man satt med ett gammalt DOS-spel med grafik som inte ens hade platsat på en NES, när kartan var 100 gånger som stor som den skulle vara och all text knivskarp.

Everquest såg intressant ut...av nån anledning

Jag hade två hyllmeter spelkartonger från Macspel från 80- och särskilt 90-tal. Mest för att jag räddade IDG/MacWorld:s bibliotek av rescensionsexemplar när det bedömdes vara defunct. Hyllutrymmet på IDG:s arkiv skulle ge plats åt annat. Hade inte hjärta att slänga allt där runt 1999, så jag "räddade" det istället.

När jag själv växte förbi all ledig plats här hemma tog det hårt att slänga samlingen. Jag fiskade först runt om någon ville ta över men just då runt 2010-någon gång var allt det där helt i limbo. För gammalt för att anses ha värde. För nytt för att det skulle symbolisera nostalgi. Ingen nappade.

Kunde inte slänga så skar ned kartongerna så att jag behöll framsidan. Lade CD-skivor (främst CD, några disketter) med manual och framsidan i plastfickar som jag pärmade in. Fick väldigt många skrymmande kartongers innehåll att få plats mellan några få pärmar.

Enda boxen jag behöll var Marathon Trilogy-boxen eftersom jag material jag hade skapat eller medverkat med var med på den utgåvan.

Nu undrar jag var allt det där finns... Lägenheten jag bor i ska totalrenoveras om två år så lär upptäcka det igen då.

Jag vill starkt minnas att jag som liten parvel dreglade över spelhyllan med nya heta n64-spel, bestyckade med varselorangea prislappar med "599:-" och "699:-" tryckt.

"Men Nintendo har alltid haft höga priser!" Kanske, men

1. Sett till inflation var priserna definitivt högre förr, och

2. PC-spelande existerade inte, pga instegspriset på datorer var runda slängar ett till ett och ett halvt RTX 4090.

Så ville man "spela tv-spel" kostade spelen så mycket.