Sample and hold-begreppet syftar på en elektronisk egenskap hos en analog krets att håller kvar sin spänning över en viss tid. Den samplar spänningen och håller den. En flytande kristall i en LCD-skärm fungerar på det sättet. Den får en spänning, vrider sig till en position och håller sin spänning över en viss tid. Utan detta hade vi inte haft LCD:er som bildskärmar.
Effekten är att en LCD kan ge ett oavbrutet ljusflöde så länge som ljuskällan i sin tur är kontinuerlig.
Det är det oavbrutna ljusflödet som i sin tur gör att öga/hjärna kan uppfatta oskärpa i rörelser trots att bilden i varje stund på displayen faktiskt är helt skarp.
OLED är en lysdiod med mycket kort stig/falltid. Den håller inte kvar spänningen som en LCD utan slutar lysa så fort spänningen faller under en tröskel. Däremot kan en OLED hålla ett oavbrutet ljusflöde precis som en LCD och därför utlösa samma effekt hos öga/hjärna.
Det är alltså inte sample and hold i sig som orsakar detta, utan det oavbrutna ljusflödet som observerades när LCD-skärmar började bli mainstream. Sedan har diskussionerna av någon anledning kallat detta för "sample and hold" eller åtminstone "sample and hold"-beteende eller "sample and hold"-effekten trots att orsaken till rörelseoskärpa ligger i ljusflödet och hur öga/hjärna fungerar.
Den upplevda rörelseoskärpan kommer av ett oavbrutet ljusflöde oavsett om displayens funktion på en elektronisk nivå. Effekten kan också motverkas på en display genom olika typer av modulering. Detta oavsett om tekniken fungerar enligt en sample and hold-princip eller inte.
Är du med?
