Inlägg

Bör och bör – det är ett sätt att kliva runt problem som en del TV-apparater har.

Flera upplever problem med att köra DV hela vägen, men det beror som så många gånger på situationen och kombinationen av prylar. Vill man ta menyerna och gränssnittet som är lite whacky ifall man har en TV som inte kan separera inställningarna för DV, HDR och SDR tillräckligt? Kanske kan ta att timmarna av film/TV-serie blir bra mot priset att minutrarna i menyerna är lite off? För nästa användare kan det vara så att det fungerar bättre att köra SDR som SDR och så vidare.

Det här med en innehållsförteckning som är konsekvent med vad som följer med i kartongen är en konstart som jag tror gått förlorad de senaste decennierna. De flesta TV listar inte allt som följer med. Eller listar saker som inte följer med, men som bara är relevant för exempelvis 75-tummaren. Bara att man har samma papper med alla storlekar och det framgår inte alltid att så är fallet.

Nu senast stötte jag på ett snabbtest för Covid där förteckningen listar en liten pipett med booster-lösning. Men det följde med två booster-lösningar vilka såg olika ut. Ingen aning ifall det blev rätt.

Gissar att det är ett resultat av ledtiderna för just-in-time-samhället ihop med komplexiteten hos produkterna som ska förnyas varje år. Man hinner inte uppdatera broschyrerna och trycka nya i tid för att få in dem i kartongerna. Förmodligen läggs det till skruvar enligt beslut på fabriksgolvet. De som arbetar med instruktioner och packsedlar får förmodligen information om nya prylar alldeles för sent. Förmodligen när de redan sitter med nästa års broschyrer.

Sex tänkbara scenarion med och utan DV:

(A1) Kass TV, inget DV: Ifall TV:n har dålig bildkvalitet och saknar Dolby Vision med rätt kass egen HDR10-hantering, då kommer den att både att sätta färger och tonemappa HDR-innehållet fel. Det blir dubbelt upp av olika fel i HDR-bilden.

(A2) Kass TV, men har Dolby Vision: Ifall TV:n med dålig bildkvalitet ändå har Dolby Vision kommer färgerna vara fel medan tonemappingen av HDR via en DV-källa är mindre fel eller rent av tillräckligt korrekt. Därför är felen inte lika godtyckliga eller framträdande som i fallet (A1) och därmed en tydlig förbättring av en från början dålig situation.

(B1) Medioker TV som saknar DV: Inga större fel på färger och men inkonsekvens vid HDR som ofta är för ljust eller för mörkt jämfört med (A2)

(B2) Medioker TV med Dolby Vision: Det mesta sitter rätt via DV-källor där HDR-bilden generellt håller rätt nivåer av ljus.

(C1) Bra TV utan DV: Hög kontrast och dynamik utan fel i färgerna. Roligare och mer imponerande bild överlag jämfört med (B) fast fortfarande olika nivåer av inkonsekvens med för ljust och för mörk HDR-bild.

(C2) Bra TV med Dolby Vision: Hög kontrast och dynamik utan fel i färgerna. HDR via källor som kör DV når nu sin optimala form.

Notera att A1+A2, B1+B2 och C1+C2 också kan vara exakt samma TV med skillnaden att vid (1) saknar källan DV och det är TV:ns ofta godtycklig hantering av HDR10. Variant (2) är då med en källa och innehåll som kör Dolby Vision, men även med källor som kör Dolby Vision som signal hela tiden.

En av poängerna med att köra exempelvis AppleTV med Dolby Vision är att även om materialet i sig självt inte kör DV utan är vanlig HDR10 kommer Dolby Vision ändå se till HDR10-bilden tonemappas korrekt och därmed kliva förbi variationer och fel som TV:n gör på egen hand med en HDR10-signal. Detta brukar förbätta hur bilden blir från de inbyggda apparna som annars bara tillämpar Dolby Visions tonemapping när källmaterialet är i DV och istället blir godtyckliga med HDR10-material.

Det är Dolby som till stor del tagit fram ursprungsarbetet kring HDR. De kan sin sak.

Dolby Vision klarar även att tonemappa in SDR på korrekt sätt i HDR vilket gör att man får ännu mer konsekvens i bilden. När man kör appar som i ena stunder kör SDR, nästa HDR och i tredje fallet DV kommer de att växla mellan tre olika bildinställningar och därmed så gott som alltid tre olika inställningar med olika effekt på färg- och bildkaraktär. Där det faktiskt inte alltid är möjligt att göra separata inställningar som svarar mot de olika behoven. Vanligt problem är att HDR och SDR delar på samma inställningar så om du vill ha med ljusets dynamik för HDR måste du kanske manuellt sänka ljusstyrkan i TV:n som annars kan bli galet hög när det ska visas SDR.

AppleTV som exempel kan konsekvent köra Dolby Vision hela tiden och då kliver det förbi den typen av inkonsekvenser som TV:n ger.

Därav att jag hela tiden upprepar ordet "konsekvens" när det talas om Dolby Vision.

Hur texten ser ut i Word är endast intressant när man ska använda den specifika word-filen som slutmål eller till exempel skapa en PDF från layouten i Word.

Och även då ska man undvika att använda manuella radbrytningar mitt i texten ifall själva textinnehållet ska brytas eller förflyttas någon annanstans. Man skapar endast oreda och besvär för den som ska arbeta med texten senare.

Precis, ingen kan svara vad som gäller för din syn och upplevelse utan du måste ta till din egen uppfattning.

34-tum UW är samma täthet som 27-tum 2560x1440 med ca 110 ppi där du idag sitter på 183 ppi med 3840x2160 med 24 tum. Det är en rejält kliv nedåt.

I praktiken innebär det för de flesta att med 110 ppi vill/kan man inte längre skala gränssnittet och kör 100% med 1:1 på pixlarna. Rimligen med en UHD/4K och 183 ppi kör man istället någon form av skalning och med det högre kvalitet på renderingen av text och gränssnitt. Relativt vad du är van med lär det bli en tydlig försämring.

Fast bara du kan avgöra om det fortfarande fungerar för dig eller inte.

Fel och missmatchning mellan skärm och dator syns just på skärmen. Då pekar man ofta med hela handen på skärmen för att man misstänker det är där felet ligger.

Fast skärmen är en ganska "korkad" komponent i sammanhanget. Den får en signal och visar den signalen. Det är inte skärmen som påverkar datorn, utan något sker med datorn som syns på skärmen. Klassikern är svart skärm eller och krascher i spel med flimmer som kommer som följd av sådant som överhettad GPU/CPU, sviktande PSU och problem med drivrutiner. Men det blir ett kaos som syns på skärmen och då frågas det om skärmen är på väg att gå sönder och liknande.

Nu kan det finnas fel i skärmar – och även dåliga kablar – som ger olika typer av inkonsekvenser. Då är de mer ihållande och mer sällan knutna till det som sker i datorn.

Som tumregel är att när det sker en något i datorn och det blir fel på skärmen, då är det i datorn man ska börja leta efter felen. Här låter det som att GPU:n efter att ha kört ett äldre spel får problem med att synka om signalen. Detta kan delvis förklaras med dålig DP-kabel, även kabelproblem tenderar att ge svart skärm istället.

Enklast är att börja med drivrutinerna och köra en DDU. Hjälper förvånansvärt ofta. Kan också beakta exempelvis åldern på GPU:n och att det finns något där som kanske förklarar. Finns kanske en bortglömd firmware-uppdatering eller liknande för just ett äldre grafikkort.

Annars är det högst rimligen ingen fara. Att stänga av/slå på skärmen tvingar fram en ny synkronisering och det är ofta inte mer än så.

Du har funnit lösningen – kör med Chromecast. Då är du inte längre bunden till hur TV:ns interna system presterar och heller inte bunden till hur nästa TV:s systems fungerar. Om det nu skulle gå så långt, även om jag gissar att det inte blir samma varumärken en gång till.

Den andra kampen är jag lite sämre på, den hur du får rätt mot Netonnet som ändå är den part du har anspråk mot. Finns en liknande situation i denna tråd: https://www.sweclockers.com/forum/trad/1684240-tv-som-startar...

Min generella rekommendation är att undvika Unka Bunka-märken som bara säljs via specifika butiker av just de anledningar du beskriver. Nu är Xiaomi någonstans mittemellan då det ändå är ett faktiskt varumärke bakom även om de inte har en allt för stor närvaro i landet.

Googlar "S23 ultra":

Är det en mobiltelefon du tänkt köra till skärmen? Ja, det förändrar så klart förutsättningar för vad man får men principen förblir densamma. Är nivåerna inte matchade blir det sämre bild. En datorskärm behöver som regel matas med RGB 0-255 eller "RGB Full" för att prestera rätt.

Generellt vid ojämnheter: låt det gå ett tag och låt ett antal panelrefresh-cykler passera. Är det lika eller värre, dokumentera och reklamera!

Tvärtom, mindre tydlig posterisering på de flesta IPS:er jämfört med TN och VA. Förstås spännvidd på kvalitetsnivån då IPS:er finns i skärmar både för ≈1000 kronor till yrkesskärmar för 100.000+ kronor.

Kan återigen vara ett resultat av en inställning eller att du har plockat en sämre produkt från hyllan samt förstås både och. Det har väldigt lite mer själva paneltekniken att göra.

Alla rum är olika och "ljust rum" har väldigt olika betydelse på vem du frågar. Så även recensenter. Jag skulle säga att majoriteten svenskar i svenska hem överskattar hur ljust deras rum är i fråga om ljusnivåer, alltså mätbara Lux. Men extremt få äger en lux-mätare och i den mån man skaffar en app till telefon eller liknande är de rätt varierande hur de mäter.

Utgå från din TV du har idag och hur den fungerar. Är det en äldre och enklare TV du sitter på är det troligtvis så att den har både sämre ljusstyrka och sämre reflexfilter en än OLED C2 etc. Det har ju hänt mer än en gång i forumet att någon oroar sig över en OLED är för ljussvag när de i själva sitter på en gammal plasma och tycker den fungerar i rummet de har...

HDR är fortfarande ett bildinnehåll med stort dynamisk omfång vilket gör det till en kvalitetskälla på ett sätt som SDR helt enkelt inte kan vara. Basmodellen till TV är alltså ingen särskilt med "HDR-blinget" och de lättsålda/lättbegripliga exemplen med superstarka färger och gnistrande highlights. Fast den typen av innehåll är inte alls så vanlig eller ens halva poängen med HDR.

Däremot får man med djupet och mellantonerna i en modern film- och TV-produktion och restaurerade filmer tack vare Dolby Vision på en ganska enkel TV. Ansiktstoner och och nyanser i hela bilden är mestadels mastrade till nivåer under 300 nits som den TV:n klarar av. Bara att den inte kan lysa ut de där 1000 nitsen eller starkaste färgerna i solnedgången på filmer som Pan och liknande.

Ah, en kass implementation av ett eko/strömsparar-läge alltså. Man lär sig något nytt varje gång.

Annars brukar eko/strömspararlägen generellt hålla en lägre ljusstyrka överlag, snarar än försöka spara på ström sekundvis då och då.

En skärm får en bildsignal och visar den. Jämför med en högtalare. Om musiken hackar och hostar är det inte i högtalaren man ska leta efter svaren även om det är där problemet hörs. Svaren på lagg och frysningar finns i datorns hård- och/eller mjukvara.

Nu kan en viss typ hack orsakas av exempelvis dåligt fungerande adaptiv synk, vilket då inte påverkar video-uppspelning eller spel som håller en hög FPS-nivå. Detta är dessutom lätt att felsöka genom att stänga av den adaptiva synken. Samma hackandet även då = datorn.

Kommer inte finna mycket reafynd här i denna kategori, utan behöver expandera din sökning och din förmodligen budget något för att bocka för allt på önskelistan.

Det är (självklart) ingen IPS-egenskap att skärmen blinkar till. Det kan vara en inställning för dynamisk kontrast som föreslagits, men också en generell bildinställning. En del skärmar kommer med märkliga inställningar från början som förvränger bilden på olika sätt. Det du märker/uppfattar om skillnader i vinklar kan mycket väl handla om just en dålig inställning.

Men annars – ta en tur med ASUS-supporten. Kan ju faktiskt vara ett dålig exemplar.