Väljer man ett språk som kommunikationssätt får man böja sig för ett oavsiktligt bristfälligt bruk. Man skall glädja sig över att någon främling tycker att ens språk är värt att lära och bibehålla levande. Detta bör vara respektingivande således.
Tolerans främjar kommunikationen. Men å andra sidan fanns det lika lite tolerans för de som inte stämde med det perfekta formatet när Hitler sade sitt eller hur? Dyslexieker, Cp-skador, förvärvda skador i hjärnan, uppmärksamhetsstöda och autistiska ryms väl inte i ekvationen som perfekta brukare av svenska.
Fast jag håller med att det hela är absurd. Som invandrare skall man vara lyhörd för kritik båda om denna är konstruktiv eller destruktiv. Jag önskar företagaren all lycka men jag kommer inte heller att välja handla där.
Sign med ödmjukhet inför ett svårt språk båda grammatiskt och stavat.
En av alla sweclockers invandrande brukare