Fysiktråden (dina fysikproblem här!)

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av HarmlessWarrior:

När vi skapade en krets med resistor, amperemeter och voltmeter fick genom linjär regression en resistans som var 13 Ohm lägre(680-667) än vad resistorns färgmarkerningar sa. Vad kan det bero på? För mycket R är förståeligt om amperemetern eller dylikt skulle bidra men lägre? Vi gjorde 22 st mätningar och resistorn var kopplade med krokodilklämmor.

Är det någon som vet hur man beräknar det relativa felet här föresten? Tack på förhand.

Kanske är resistansen helt enkelt inte 680 Ohm? 667 är ju rätt nära (667/680 = 98% av det utlovade värdet). Hur bra är resistorn (det brukar gå att utläsa av den sista färgranden eller så)?

Permalänk
Skrivet av Elgot:

Kanske är resistansen helt enkelt inte 680 Ohm? 667 är ju rätt nära (667/680 = 98% av det utlovade värdet). Hur bra är resistorn (det brukar gå att utläsa av den sista färgranden eller så)?

Så om det står tolerans guld +5% så kan den alltså vara 5% fel utan att något gått snett? Stort tack kamrat!

Sökt runt lite granna på R^2 värdet och funnit exempel på hur det omvandlats till procent. Inämningsuppgift 1 - Linär Regression

Citat:

Modellen har ett justerat R2-värde på 97.7%, så även denna modell passar data väl

Kan detta stämma?

Permalänk

Hej.
Vi håller på med värme (fysik A) och har stora problem med en uppgift:
"För att höja ett kärls temperatur med 1K behöver energin 50J tillföras. I kärlet hälls 250g av en vätska. Med en värmespiral, som utvecklar 15W, höjs temperaturen. Så småningom stabiliseras den och blir konstant till dess att värmetillförseln stängs av. Då faller temperaturen till en början med 1,2K per minut. Beräkna vätskans specifika värmekapacitet."
Vi har kommit en liten bit, men förstår inte riktigt hur vi ska gå tillväga. Så här började vi:
E(kärl) + E(vätska) = E(värmespiral)
E(kärl) = C*deltaT
C = E(kärl)/deltaT = 50 * 1 = 50J/K
E(värmespiral) = 15W = 15J/s
15J/s * 60s = 900J/min som den avger.
Sen tänkte vi bara:
50 + E(vätska) = 900
men efter att ha undersökt det lite närmare fann vi att det inte stämde.
Någon som har en aning om vad vi ska göra/har gjort fel?
Detta är bara en övningsuppgift, men vi ska ha prov imorgon så vi behöver ganska snabba svar.
/Calle

Permalänk
Medlem

Tja alla, har egentligen inget fysikproblem utan bara något jag undrat över. Hur kommer det sig att alla planeternas omloppsbana befinner sig nästan i ett 2D plan kring solen? I början av solsystemets liv måste planeternas omloppsbanor ändå varit ganska random, såsom en elektron åker i alla riktningar kring atomkärnan. Kan det vara planeternas gravitation som på något sätt "jämnat ut" omloppsbanorna? Och isf, hur?

Visa signatur

We are the music makers, and we are the dreamers of dreams.
Youtube | Spotify Playlists | Soft | Rapp | Rytm | Kött | Kalas |

Permalänk
Medlem
Skrivet av Cloudstone:

Tja alla, har egentligen inget fysikproblem utan bara något jag undrat över. Hur kommer det sig att alla planeternas omloppsbana befinner sig nästan i ett 2D plan kring solen? I början av solsystemets liv måste planeternas omloppsbanor ändå varit ganska random, såsom en elektron åker i alla riktningar kring atomkärnan. Kan det vara planeternas gravitation som på något sätt "jämnat ut" omloppsbanorna? Och isf, hur?

Okej, nu är jag en tråkig messerschmitt, men det är inte helt sant. Beroende på elektronens kvanttal så har en viss elektron större sannolikt att befinna sig i ett specifikt "bälte" kring atomkärnan. Det finns en funktion(RDF) som beskriver elektronfördelningen kring atomkärnan. Kvantmekaniken är förvisso baserad på sannolikhet, men helt slumpmässigt är det inte.

Om planeterna har jag inget att tillägga.

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av HarmlessWarrior:

Så om det står tolerans guld +5% så kan den alltså vara 5% fel utan att något gått snett?

Så kan det vara.

Skrivet av Cloudstone:

I början av solsystemets liv måste planeternas omloppsbanor ändå varit ganska random, såsom en elektron åker i alla riktningar kring atomkärnan. Kan det vara planeternas gravitation som på något sätt "jämnat ut" omloppsbanorna? Och isf, hur?

Jag tror snarare att den gängse uppfattningen är att planeterna skapades av material från en gas- och stoftskiva som redan låg i det planet.

Skrivet av Olegh:

Kvantmekaniken är förvisso baserad på sannolikhet, men helt slumpmässigt är det inte.

Baserad på sannolikhet låter väl kanske lite väl drastiskt?

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Baserad på sannolikhet låter väl kanske lite väl drastiskt?

Dålig formulering. Den beskriver verkligheten utifrån sannolikhet, snarare än ett förutsägbart händelseförlopp.

Permalänk
Medlem

Tja forumet!

Mitt problem är följande, och jag har noll koll på elektricitet och jag fattar nada verkligen hur mycket jag än läser i boken.
Men uppgiften:

Rita ett elektriskt kopplingsschema där ett batteri ger ström till två parallellkopplade motstånd. Skriv
en spänning vid batteriet, och resistanser vid bägge motstånden. Den totala strömmen från batteriet
ska vara 4 A.

/Poseur

Permalänk
Medlem
Skrivet av Cloudstone:

Tja alla, har egentligen inget fysikproblem utan bara något jag undrat över. Hur kommer det sig att alla planeternas omloppsbana befinner sig nästan i ett 2D plan kring solen? I början av solsystemets liv måste planeternas omloppsbanor ändå varit ganska random, såsom en elektron åker i alla riktningar kring atomkärnan. Kan det vara planeternas gravitation som på något sätt "jämnat ut" omloppsbanorna? Och isf, hur?

Som Elgot skrev så rör det sig om att planeterna formades från en ackretionsskiva.

http://en.wikipedia.org/wiki/Nebular_hypothesis

Permalänk
Medlem

Vad menas med den en ideal gas i klassiska gränsen?

Speciellt undrar jag vad följande innebär:

Citat:

Klassiska gränsen innebär att alla kvanttillstånd har en medelbesättning långt under 1.

Vad betyder det att kvanttillstånden har medelbesättning långt under 1?

Uppenbarligen verkar jag inte riktigt ha fattat vad som menas med att ett tillstånd är besatt...

Visa signatur

---

Permalänk

Hej, försöker förstå relativistisk dopplereffekt.

http://en.wikipedia.org/wiki/Relativistic_Doppler_effect#Moti...

Är helt med fram tills vi uttrycker frekvensen hos observatören. jag förstår det första uttrycket f0=1/t0 men efter det så hänger jag inte med.

All hjälp uppskattas!

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av ClaudNorthenstar:

Hej, försöker förstå relativistisk dopplereffekt.

http://en.wikipedia.org/wiki/Relativistic_Doppler_effect#Moti...

Är helt med fram tills vi uttrycker frekvensen hos observatören. jag förstår det första uttrycket f0=1/t0 men efter det så hänger jag inte med.

All hjälp uppskattas!

Man sätter väl bara in de tidigare kända

,

samt

?

Permalänk

Jag kommer fram till att f0 blir

när jag stoppar in yttrycken för t0, lorentzfaktorn.

Jag hänger inte med hur man skriver om det till

Har provat slå det på räknare och förstår att uttrycken står för samma sak.

Sen förstår jag inte hur man går vidare till dopplerfaktorn

Permalänk
Hedersmedlem

Tänk på konjugatregeln: sqrt(1-a^2) = sqrt(1-a)*sqrt(1+a) => (1-a)/sqrt(1-a^2) = (sqrt(1-a)*sqrt(1-a))/((sqrt(1-a)*sqrt(1+a)) = sqrt(1-a)/sqrt(1+a) = sqrt((1-a)/(1+a))

Permalänk

Tack för svaret, känner mig dum som inte tänkte på konjugatreglen.

Skulle du vilja hjälpa mig med hur jag löser ut lambda0/lambdas = fs/f0 = sqrt((1+a)/(1-a))

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av ClaudNorthenstar:

Tack för svaret, känner mig dum som inte tänkte på konjugatreglen.

Skulle du vilja hjälpa mig med hur jag löser ut lambda0/lambdas = fs/f0 = sqrt((1+a)/(1-a))

f0 = sqrt((1-ß)/(1+ß))*fs => fs/f0 = 1/sqrt((1-ß)/(1+ß)) = sqrt((1+ß)/(1-ß)) = (c/ls)/(c/l0) = l0/ls

Permalänk
Entusiast

Nu har jag stirra på den här mekanikuppgiften en stund och blir inte riktigt klok på den. Det borde ju inte vara så svårt men det är något jag missar.

Uppgiften: Man ska skicka iväg en kula med en fjäder i ett flipperspel. Fjädern har en fjäderkonstant på 1,2 N/cm (notera enheten!), kulan väger 100 g och fjädern dras tillbaks 5 cm. Sedan lutar hela bordet 10 grader också. Vad blir utgångshastigheten?

Eftersom hela kapitlet handlar om rörelse energi så känns det ju naturligt att säga att den potentiella energin i fjädern är lika med rörelseenergin hos kulan och sedan bara lösa ut hastigheten men jag får det inte att gå ihop. Vad gör jag för fel?

Visa signatur

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24

Permalänk
Skrivet av Zotamedu:

Nu har jag stirra på den här mekanikuppgiften en stund och blir inte riktigt klok på den. Det borde ju inte vara så svårt men det är något jag missar.

Uppgiften: Man ska skicka iväg en kula med en fjäder i ett flipperspel. Fjädern har en fjäderkonstant på 1,2 N/cm (notera enheten!), kulan väger 100 g och fjädern dras tillbaks 5 cm. Sedan lutar hela bordet 10 grader också. Vad blir utgångshastigheten?

Eftersom hela kapitlet handlar om rörelse energi så känns det ju naturligt att säga att den potentiella energin i fjädern är lika med rörelseenergin hos kulan och sedan bara lösa ut hastigheten men jag får det inte att gå ihop. Vad gör jag för fel?

Nu missar jag väl säkert något, menmen.

k = 1,2 N/cm = 120 N/m
m = 0.1 kg
∆l = 5 cm = 0.05 m
α = 10°

h₀ = ∆l sin α

T₀ + V₀ = T₁ + V₁
0 + ½k(∆l)² = ½mv² + mgh₀
½mv² = ½k(∆l)² - mgh₀
v² = (k/m)(∆l)² - 2gh₀
v = √((k/m)(∆l)² - 2gh₀)
v = √((k/m)(∆l)² - 2g∆l sin α)

Tänk på att du måste ta dig upp en höjd h₀ tills du är ur utskjutningsmekanismen, men den skillnaden är minimal. Jag får ut 1.68 m/s när man tar med den höjdskillnaden, 1.73 m/s när jag försummar den.

Visa signatur

Keytronic for keyboard!
Sanningen måste döljas!

Permalänk
Entusiast
Skrivet av Random-person:

Nu missar jag väl säkert något, menmen.

k = 1,2 N/cm = 120 N/m
m = 0.1 kg
∆l = 5 cm = 0.05 m
α = 10°

h₀ = ∆l sin α

T₀ + V₀ = T₁ + V₁
0 + ½k(∆l)² = ½mv² + mgh₀
½mv² = ½k(∆l)² - mgh₀
v² = (k/m)(∆l)² - 2gh₀
v = √((k/m)(∆l)² - 2gh₀)
v = √((k/m)(∆l)² - 2g∆l sin α)

Tänk på att du måste ta dig upp en höjd h₀ tills du är ur utskjutningsmekanismen, men den skillnaden är minimal. Jag får ut 1.68 m/s när man tar med den höjdskillnaden, 1.73 m/s när jag försummar den.

Det var höjdskillnaden jag hade missat. Jag visste att det var något enkelt. Tack för hjälpen.

Visa signatur

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24

Permalänk
Medlem

Skoluppgift Fysik Acceleration

Tjena!

Försöker göra lite skolarbete medan jag sitter här på SC men jaghar fastnat på en uppgift som lyder:

"Hur lång tid tar det för en sten att falla fritt 4.9 m sedan den släppts från vila?"

Svaret är 1 sekund men jag vet inte hur man ska få fram det.

Permalänk
Medlem

Har för mig det var nåt i stil med att den potentiella energin vid höjden är lika med rörelseenergin precis innan nedslaget.

Visa signatur

---

Permalänk
Medlem

9.82m/s² ??

EDIT: m*g*h=(m*v^2)/2

v=v noll + a*t

Permalänk
Medlem

Använd formeln Y = (1/2)*g*t^2

Visa signatur

"Maybe one day you will learn that your way, is not the only way"

Permalänk
Medlem

Använd dig utav att tyngdaccelerationen är 9.82m/s² och sedan borde du väl ha fått en formelsamling antar jag?

Visa signatur

O2+ODAC - Denon AH-D2000
MiniDSP SHD - Emotiva UPA1 - Had Oy högtalare

Permalänk
Medlem

Hej! Jag tänkte återuppliva tråden lite...

Jag övar inför omprov (rörelse) i Fysik A, men jag har fastnat på en uppgift:

Citat:

Susanne har köpt en ny och fin trädgårdstraktor. Hon kör på en väg med den konstanta hastigheten 36 km/h. Från en anslutande väg svänger Kenneth på sin moppe in på vägen med traktorn. När Kenneth kommer in på vägen håller han hastigheten 18 km/h, han befinner sig då 150m bakom Susanne. Moppen accelererar med accelerationen 1,2 m/s^2.
Hur stor hastighet har Kenneth då han hinner ikapp Susanne?

Utan att säga vad det blir, kan ni hjälpa mig med hur jag ska gå tillväga för att lösa uppgiften?

36 km/h = 10 m/s, 18 km/h = 5 m/s
Enligt v=v0+at eller 10=5+1.2*t så är t = 4.17 (eller 5/1.2), alltså tar det 4.17 sekunder för Kenneth att komma upp i 36 km/h.
Men Kenneth har ju mer än 150m att ta igen för att hinna ikapp Susanne...

Har ingen aning om hur jag ska fortsätta eller tänka, tips?
Tack

Permalänk
Skrivet av aluminium:

Hej! Jag tänkte återuppliva tråden lite...

Jag övar inför omprov (rörelse) i Fysik A, men jag har fastnat på en uppgift:

Utan att säga vad det blir, kan ni hjälpa mig med hur jag ska gå tillväga för att lösa uppgiften?

36 km/h = 10 m/s, 18 km/h = 5 m/s
Enligt v=v0+at eller 10=5+1.2*t så är t = 4.17 (eller 5/1.2), alltså tar det 4.17 sekunder för Kenneth att komma upp i 36 km/h.
Men Kenneth har ju mer än 150m att ta igen för att hinna ikapp Susanne...

Har ingen aning om hur jag ska fortsätta eller tänka, tips?
Tack

Du ska inte räkna ut hur lång tid det tar honom att komma upp i 36km/h. Hastigheten vid vilken han kommer ikapp kommer vara betydligt högre. Det du måste göra är att räkna ut efter hur lång sträcka Kenneth kommer ikapp (för att sedan använda den informationen till att hitta hastigheten då han kommer ikapp).

Om du tänker att S=0 där Kenneth börjar, så får du uttrycket för Susannes sträcka som S=V*t+S0=10*t+150
där S0 är begynnelsesträckan som då måste vara 150m eftersom vi valde att sätta S=0 där Kenneth startar.

Hitta ett uttryck för Kenneths sträcka och sätt det lika med uttrycket för Susannes sträcka och då får du tiden för när de möts.

Permalänk
Medlem

Tack

Hur ser det här ut?
10*t+150=v+(1.2*t)*t

Fortfarande osäker på hur man gör

Permalänk

Kenneths sträcka ges av formeln
S=at^2/2+V0*t=1,2*t^2/2+5*t

10*t+150=1,2*t^2/2+5*t

Detta blir en andragradsekvation. t kommer vara den tid det har tagit honom att komma ikapp.

För att sedan räkna ut hastigheten så är det bara att göra så här
V=a*t+V0, där V0 är 5m/s och a=1,2m/s^2 och t är det som du räknade ut innan.

Permalänk
Medlem

Tack så mycket för hjälpen. Ska fila på det lite mer.

Permalänk
Avstängd

Omvandla c till m/s.

Hej
Ska omvandla 0,999c till m/s. Jag tog ett exempel från min bok som min lärare har löst dock ett annat tal men han tar * 3E8 för att omvandla c till m/s.
När jag tar 0,999 * 3E8 så får jag 0,2997E9 som svar. När jag kollar med WolframAlpha så omvandlar den till 0,2.995E11 m/s. Varför får jag fel?
Samt varför skriver wolfram ut en punkt i sitt svar?