MBY kåserar: 2006 – ett jubileumsår?

Puh! Vilket återkoppling! Mina trådar brukar vara så tossiga att de dör efter tre, fyra inlägg. *glad*

Nja. Naturligtvis är den översättningen lika god som någon, men jag gjorde faktiskt en enkel googlesökning för att avgöra vilken översättning som är mest vedertagen. "Turingkomplett" eller "Turingkompatibel" är vanligast. "Turingkomplett" är vidare den term jag sett i svensk litteratur, vilket fick avgöra.

Visst känner jag till Atanasoff! Jag är väl inte tappad bakom en vagn...

Men, som sagt, detta är min personliga reflektion, och dessutom var inte Atanasoffs maskiner turingkompletta eller universella på samma sätt som Z3. Från en av dina länkar:
"However, it was a special-purpose, non-programmable "hard wired" machine, which distinguishes it from later, more general machines, such as the Z3, ENIAC, the Harvard Mark I, EDVAC, the University of Manchester designs, or Alan Turing's post-War designs at NPL and elsewhere." (Ungefär: "...trots detta, så var maskinen en speciell [i motsats till generell], icke-programmerbar och hårdkodad maskin, vilket skiljer den från senare mer generella maskiner så som Z3, ENIAC, Harvard Mark 1, EDVAC...")

Påpekar bör att t.o.m ENIAC var mer universell än ABC skapelse. Den sistnämda var för övrigt en Harvardarkitektur, vilket är ett populärt (om än missförstått) buzzword idag. (Inget ont om harvardarkitektur, men tro inte att en vanlig PC är en sådan, bara för att någon datorlärare säger så. Harvardarkitektur innebär en konceptuell och fysisk separation mellan program och data. Självmodifierande kod och virus är således inte möjligt med harvardarkitektur. Moderna processorer har data- och programseparation i cacheminnet och i diverse artificiella hårdvarulås [som ringar och adressrestriktioner]. I övrigt är de von Neumann-maskiner. Enchipsdatorer som AVR och PIC har "äkta" harvardarkitektur [givetvis finns undantag även i större datorsystem]).

Så, jag anser nog fortfarande att Z3 var mer en dator än ABC (eller t.ex. Colossus), men observera att datorn är något som arbetats fram under flera decennier. Att peka på en enkild person som enda uppfinnaren kan leda fel. Zuse tog jag upp därför att han är mindre känd än Atanasoff.

Tänk på att vi måste sätta gränsen någonstans.
Digital? Troligt.
Binär? Ej nödvändigt.
Elektronisk? Tillför inget till principen.
Universell? Definitivt!
En dator ska i princip kunna beräkna allt som någon annan dator kan beräknas. Vi kan skapa godtyckligt många speciella maskiner som bara kan lösa sina problem, men inte något annat. En dator som däremot kan lösa alla problem som vi kan formulera för vilken given maskin som helst, även de speciella, är då en dator i ordets fulla bemärkelse.

I verkligheten har många datorer inte prestandan eller minnesmängden som krävs för att lösa vilket givet problem som helst inom utsatt tid (säg universums ålder). Men det är principen som är viktig. Även en ynklig 30-talsdator kan, om den är universell, adressera arbiträrt med minne, om den bara behöver öka eller minska adressen med ett fixt antal steg (typiskt ett). Vilken dator som helst, byggd enligt vilken tekniknivå som helst, kan alltså, om den förses med ett oändligt minne (säg magnetband) som den kan spola ett eller flera steg åt båda hållen, beräkna allt som kan beräknas, dvs alla problem som på något sätt är åtkomligt för matematik (vi har ingen anledning att tro att det finns något problem öht som inte kan beskrivas matematiskt).

Detta är det principiella kravet. Därtill behöver vi någon form av praktisk krav. Då resonerar jag så här: Enligt definition är de maskiner vi kallar för datorer idag, just datorer och inget annat. En maskin som således fungerar på ett tillräckligt likartat sätt är alltså en dator, oavsätt tidsera eller teknik.

Formella krav blir då: Programmerbar. Eventuellt självmodifierbar. Potentiellt turingkomplett.
Praktiska krav: "Stored program concept", program i primärminne (von Neumann eller Harvard). Självmodifierbar, von Neumann.
Tekniska krav: Digital.
Önskemål: Binär och elektronisk alternativt optisk.
Tänkbart: Annan talbas. Kvantmekanisk.
Godtagbart: Härke med kugghjul av flintasten.
Förfiningar: Stack, rekursivitet, subrutiner.

De flesta protodatorer faller på en eller flera punkter. Z3 gjorde det inte.

Menar du BARK (Binär Atomatisk ReläKalkylator) och BESK? Ja, de är jätteintressanta. Skriv gärna. Om någon vet något om en av de första "hemdatorerna", en svensk dator byggd i diskret TTL-teknik från 1969, så berätta gärna. Denna finns på Tekniska Museet i Stockholm. Klantarslena på museet har placerat datorn i en monter, men "bakplåten" utåt, helt utan information!

När då? Det måste jag missat!
Det där med minnet visste jag, men tyckte inte att den tekniska detaljen var viktig för själva historieskrivningen. Jag hade hoppats att intresset skulle vara tillräckligt för att någon skulle läsa länken, http://www.epemag.com/zuse/, "Life and Work of Konrad Zuse". Där berättas om det sk metallflärpsminnet (officiellt term ).

Nja. Tesla känner alla som är minsta teknikintresserade till, och är således betydligt mer känd. Har har ju t.o.m. en enhet uppkallad efter sig (Tesla - magnetisk flödestäthet)! Mig veterligen finns ingen "Kilby" eller "Noyce". Edit: Fast säg inte det. Någon insnöad i "fasta tillståndets fysik", läran om bl.a halvledare, kanske slänger sig med dylika enheter?

Tesla är väl ungefär lika känd som Edison. De var ju som bekant opponenter angående strömdistribution (Tesla förespråkade växelström, Edison likström). Teslas konstruktion blev den dominerande under lång tid. Idag försöker man när det är möjligt att transportera HVDC, högspänd likström. Detta gjorde Tesla mycket känd för en bredare publik.

Känslan att Tesla skulle vara okänd, är nog en sammanblandning med det faktum att han var kontroversiell och ofta tangerade pseudovetenskap och mysticism. Han tänkte sig bl.a i storhetsvansinne trådlös kraftöverföring mellan kontinenter. Principiellt möjligt, men fullständigt ut i det blå vad vett, ekonomi och praktikaliteter beträffar. Idag är han husgud hos många UFO-troende, konspirationsteoretiker och andra kvackare som tror att Tesla hade dolda lösningar på problem som regeringar hemlighåller.

Noyce och Kilby är dock personer som man snubblar på, av en ren slump. Hade jag inte läst den - ännu oidentifierade - boken när jag gick i högstadiet hade jag aldrig hört talas om dessa nobla män. Att Kilby fick nobels fysikpris år 2000 hade då passerat helt obemäkt förbi för mig.

Vi måste också sätta saker i sitt sammanhang. Är det korrekt att jämföra en "grundforskare" med en som gör en uppfinning av allmändaglig karraktär (dock var alla tre ingenörer)? Tesla må vara en av de mindre kända, men inte i närheten av de fullständiga nobodys som Kilby och Noyce.

Tesla pryder för övrigt en serbisk sedel. Jag tror inte Kilby pryder någon dollar - tyvärr! Men båda (alla tre) hänger i Smithsonians Hall of Fame. De gör de förbannat rätt i.

Öhh? Vårda ditt språk lite kanske? Edison var ingen tjuv. Tycker det är ett märkligt ordval. Alla som vet något om teknikhistoria vet att uppfinningar ofta har fler än en upphovsman (-kvinna), och att glödlampan är en typisk sådan.

Vem uppfann radion? Glödlampan? Generatorn? Fonoografen/grammofonen? Olika länder har sina olika upphovsmän. På den tiden spreds nyheter inte över internet, utan med postångare - om de spreds alls.

Ger inte historien om Noyce och Kilby en liten hint om vad som försigår, att när tiden är rätt kommer flera på samma sak?

Vem uppfann IC-kretsen, Dummer, Kilby eller Noyce? Kilby, med svag övervikt, anser jag. Kallar jag Noyce för tjuv för det? Naturligtvis inte.

Edison är det nästan lite synd om. Har har kallats "överskattad" så till den leda, att han egentligen är att betrakta som underskattad. Tesla är det ungefär tvärt om med; han utges för att vara okänd (vilket inte är sant), och därmed underskattad (vilket är tveksamt).

Edison var ingen tjuv. Bell, Marconi, Edison, Swan, Tesla, Ericsson, Dalén, Ørsted, mfl, mfl, mfl, uppfann alla flera viktiga komponenter och delkomponenter i de system vi idag tar för givna inom belysning och kommunikation. Låt mig omforumera: Edison var lika mycket tjuv som de andra. Glödlampan var inte praktiskt användbar innan Edison. Den var varken pålitlig, billig eller massproducerad. Glöm inte att Edison också var en stor industriman, lite som Nobel och Ford.

(Det dröjde dock länge innan glödlampan gav ett ljusbyte som gjorde den konkurrenskraftig jämtemot gnistgapslampan. Gnistljus eller båglampan är oöverträffad som stark och flexibel ljuskälla. Denna kan generera bredspektrumljus, smalspektrumljus, UV och klarar mycket höga effekter.)

Även om så hälften av Edisons patent rättmätigen skulle utställas på någon annan, så är har tveklöst fortfarande ett geni:
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Edison_patents

I stort sett alla personer med så många uppfinnigar bakom sig är "scoopta" på en eller flera punkter.

Jag trodde det var uppenbart i den här tråden.

Refaat El-Sayed? Oförskämt!

Edit: Det finns fler myntslag än tjugan. Varför ställa Selma mot en uppfinnare? De spelar ju inte i samma division, ja inte samma sport ens. Visst skulle jag inte tacka nej till någon Ericsson (fler uppfinnare bär det namnet), Dalén eller annan på något myntslag, men man behöver ju inte peta storheter från andra fält. Dessutom finns ju alltid frimärken...

Nja. MP944 var väl knappast en mikroprocessor i ordets rätta bemärkelse, utan en speciell (återigen i motsats till 'generell') minidator med LSI-kretsar, något som fanns både före och efter den aktuella tiden. Dock är det en tänkbar kandidat. Den var högintegrerad. Den hade ett visst mått av prestanda. Som sagt är det vanskligt att utpeka en viss uppfinnare eller design som definitivt först. MP944 är ingen dålig kandidat, men jag håller mig än så länge till konsensus över att 4004 var först. Den var generell, fast med fyra bitar, 108 kHz och inga interruptnivåer var den väl inte särledes användbar Ingen ska emellertid bli förvånad över att hemliga konstruktioner från det militära ligger något år före (då iaf. Marginalerna är lite mindre idag). Dock skulle det dröja till sent 80-tal innan mikroprocessorn började få prestanda jämförbar med mini- och stordatorerna (idag byggs i allmänhet även stordatorer av mikroprocessorer - massor av dem). För att MP944 ska bli mer generell, krävs fler än ett centralenhets-chip. Dessutom har chipsen olika funktion, så vi kan inte heller betrakta det som en bit-slice-mikroprocessor. Så nej, jag tycker inte att denna i sig mycket intressanta dator kan passera som mikrodator. En mikrodator är en dator som har en IC som processor, eller flera identiska (i en bit-slice), och med godtyckligt antal kringkretsar och hjälpprocessorer.

Definitionen med ett chip är visserligen enkel. Men den är inte klar, och kan problematiseras. Måhända kan man säga att MP944 gör ett gott jobb att tvinga fram en mer precis mikroprocessordefinition.

Min definition: ALU, alla övriga exekveringsenheter, CPU-register, flaggor, hopp och villkor ("IF") och kontrollenheter måste finnas i en kapsel. Timer/räknare/portar/DMA/adresserings-expansioner/cache/primärminne/viss interrupthantering mm, kan finnas i andra kapslar. En mikrodator med en huvudprocessor och en, säg, matteprocessor, går bra, så länge som huvudprocessor inte är beroende av hjälpprocessorn (annat än för prestanda eller precision). De får inte dela mikrokod, exekveringssteg eller register. De mest "nakna" mikroprocessorer behöver visseligen en uppsjö av hjälpkretsar, men dessa är för att få användbarhet snarare än faktisk beräkningsbarhet (jfr 8080 vs 8085 eller 8086 vs 80186).

I denna bemärkelse var MP944 ingen fullfjädrad mikroprocessor eftersom den hade diskreta funktioner för multiplikation, division, register och mikrokod i olika kapslar. Kretsarna var visserligen speciella och inte lika generella som t.ex. 7400-serien, men det skulle inte behövas särskilt många nya 7400-kretsar i LSI för att bygga en dator i lika få kapslar. ALU har vi redan, 74XX181, liksom carrygenerator, 74XX182. Ingen skulle kalla 74181 för en mikroprocessor, även fast den kan göra massa kul (det är en ALU - vilket är grabben som räknar inuti en processor, men den saknar kontrollogik).
...

Så, Edison var den första(?) filmpiraten. Är det något man inte kan ha missat i dagens debatt är om och hur man definierar en "pirat", jämte en "tjuv". Vidare; det har inte det minsta att göra med Edisons insats som uppfinnare. Hedervärt? Absolut inte. Stal han något så var det just från Melies (jag hade faktiskt glömt bort den storyn med Resan till Månen), och inte glödlampan, radion eller någon annan av de uppfinningar som det explicit eller insinuerat framgår av Svartsmurfens inlägg. Diskussionen handlade ju om uppfinningar och inte konstverk, och om vem som är "viktigast" av Edison och Tesla. Den diskussionen tycker jag är löjlig. Och denna diskussion vi har just nu, tycker jag är off-topic. (Detta om Edison alltså. MP944 är absolut inte off-topic, utan jag betraktar denna som en tänkvärd och viktig återkoppling till mitt kåseri. Tack för det! )

Edit: Sverige var också pionjär på att få upp datorer i stridsflyg. Ska rota lite i det, om jag orkar...

eriande: Tack, ska kolla upp det! Edit: Mycket intressant och roligt. Jag försöker alltid lära mig teknikhistoria inte genom att läsa om historia, utan att läsa/titta på historiska dokument! Är det bara jag som har en bok om datorer från 1957? (Och en handfull från 60-tal, en hög från 70-tal.)

Svartsmurfen: Tja, vad ska man säga? Du tycks ha riktigt bergsfast bestämda uppfattningar om lite smått och gott, bl.a Edison och Selma. Jag vet inte vad du har för personliga "anti-band" till dessa båda, men något är det iaf som sätter sakligheten ur spel. Tänk dig en essä om Hitler. Hitler kan beskrivas i myriader negativa termer. Tämligen otaktiskt är ändå att varje gång han nämns, skriva "Galningen Hitler". Ändå kan fler negativa attribut tillskrivas Hitler än Edison. Idén att statsmän ska pryda våra mynt, förstår jag, det är inte så konstigt. Men om man nu skulle ha bilder på uppfinnare, varför då inte författare? En kontroveriell person skulle kunna vara von Platen.

Alltså, det är ingen som vet något som något som "vet" att Edison uppfann [lista1], Telsa uppfann [lista1], och Bell [lista3]. Samtidigt som lista 1, 2 och 3 är disjunkta. Vanligen är det ju så, att den som ger sista handen till en produkt som sedan blir en succé, ofta kallas för upphovsman. Denne gör ju sällan själv något för att korrigera den bilden. Varför skulle det? Vi har ju t.o.m. det problemet idag på ett betydligt allvarligare plan, där professorer och handledare ofta får äran av doktoranders upptäckt. Jösses vad många personer i historien som skulle få förnamnet "Tjuven" enligt dina mått...

Tråden död? Tja, du gör ju ditt bästa, men både strax innan och omedelbart efter ditt senaste inlägg kommer eriande med god återkoppling. Tjuven Svarsmurfen försöker bara stjäla showen.

Edit: Det viktigaste jag vill säga är egentligen bara det att frågan huruvida Edison fick idén om glödlampan från annat håll (vilket han fick), så är detta ingen viktig fråga, eftersom samma sak kan sägas om alla de andra viktiga uppfinnarna och industrialisterna. Dessutom tycker jag resonamanget är populariserat och förenklat, Edison var si, Tesla var så, osv. Den ene är dum, den andra är okänd (och gjorde uppfinningar som vi ännu inte förstår), osv. Oftast är det bara förenklingar och rent trams.

Tackar för uppskattningen! Berätta gärna i tråden vad din lärare tyckte!

Edit: Haha! Efter den genomläsning ser jag att jag konsekvent felstavat "ingenjör". Duktigt, MBY...