Så här ser jag på det.
Jag dricker, ibland mer, ibland mindre, ibland (kanske ofta) för att bli full men alltid för att jag tycker att det är gott. Smakar det inte bra så dricker jag det inte. Lika gör jag med mat, tycker jag inte om det äter jag det inte. Men man ändrar sig med åren, det man tyckte var riktigt vidrigt för några år sedan är hur gott som helst idag. Både gällande alkohol och mat. Därför är det aldrig fel att ge något en andra chans, eller för den delen femte chans.
I baren finns alla smaker och med rätt ingredienser kan man få till helt underbara blandningar. Oavsett om man gillar hett, surt, sött, bittert, eldigt, torrt, varmt, kallt, joridgt, rökigt, milt, ja i stort sett vilket ord som helst som kan beskriva en smak Personligen har jag ett stort intresse när det gäller alkohol och det mesta som kretsar kring det. Jag tycker att det är intressant att läsa om ämnet, dryckeshistorik, olika typer av alkholdrycker, drinkblandning, i stort sett allt och vill lära mig så mycket om det som möjligt. Jag har ett hyffsat gott utbud av likörer och spritbaser i baren så jag kan blanda något som faller de flesta i smaken, även de som hellre dricker saft än alkohol
Man behöver inte tycka att en viss spritbas är god bara för man tycker att en drink blandad på den är underbar. Jag tycker inte heller att man måste tycka om att häva i sig ren vodka i stora glas bara för att man gillar att smutta på en vodkalime. Likaså äter jag ju inte massvis med chilifrukter av modell stark bara för att jag gillar stark chilikryddad mat och tycker inte heller att jag måste det för att få gilla smaken.
Många verkar förutsätta att gillar man smaken av något så kan man dricka massvis rakt upp och ner utan problem, en del förstår helt enkelt inte att vissa saker ska intas i små doser åt gången Jag är inte jätteförtjust i Whisk(e)y, men vid rätt tillfälle kan det vara jäkligt gott att sippa i sig lite dew. Dock skulle jag aldrig snapsa Whisk(e)y i stora mängder, enligt min mening är inte drycken avsedd för detta, den ska njutas! Samma sak med cigarrer, en cigarr njuter man av, man suger inte i sig allt nikotin på kortast möjliga tid som är fallet med många cigarettrökare (jag röker inte själv i någon vidare utrsträckning, men föredrar helt klart lite cigarr framför lite cigarett). Men jag ska inte baktala snapsen bara för att jag inte föredrar att snapsa Whisk(e)y (min helt personliga mening, andra får snapsa hur mycket single malt de vill), en rätt vald snaps vid rätt tillfälle eller bara i rätt sällskap kan vara både gott och stärkande. En (eller flera) akvavit, hallands fläder eller för allt del, ren Absolut brukar vara väldigt gott till sillen på midsommar, även till andra typer av lite festligare mat vid lite festligare tillfällen passar det bra. Men jag står inte och sveper lakritsshots eller kör Tequilarace på krogen, där dricker jag hellre en svalkande longdrink eller någon form av cider eller alkoläsk (en Bacardi breezer som har legat och dragit i frysen så länge att den nästan har frusit är underbart när det är varmt ute, en riktigt breezer!).
Hur mycket och vad jag dricker varierar också väldigt mycket med vilket sällskap man är med och hur man har tänkt sig hur kvällen ska se ut. Förfest och sedan ner till en klubb eller krog så blir det inte alls lika mycket dricka som om det är en hemmafest med ett par bra kompisar eller fest med släkten. Varav det senaste kan urarta ordentligt om man har samma släktingar som jag, ett gäng ordentligt onyktra släktingar och allsång mitt i natten, roligt är bara förnamnet (detta utspelar sig på ställen där man inte stör folk, inte i lägenheter inne i städer t.ex.) Kalas som börjar kl14 på eftermiddagen är inte ovanligt att vara till kl5 på morgonen efter, där snapsarna flyter ner i strid ström tillsammans med groggarna under i stort sett hela eftermiddagen/kvällen. Företagsfester är ju inte heller något som brukar sluta nyktert
Musik är faktiskt också en väldigt viktig faktor, lugn avslappnande musik gör att jag inte har någon vidare lust att dricka. Fet house gör att jag blir på festhumör, vill dricka lagom mängder sprit och sen ut och dansa. Irländsk musik resulterar i att jag får en grön flaska med en ettikett med trycket "JAMESON" på hjärnan Kanske beror det på att var och varannan låt handlar om alkohol i en eller annan form, eller beror det på att det är bra musik helt enkelt
När det gäller min personlighet så kvittar det i stort sett om jag har druckit en 35:a Vodka eller en 35:a vatten. Visst, humöret går väl kanske upp lite mer med Vodkan, men det är ändå feststämningen som gör mest verkan, alltså fungerar vattnet lika bra på det planet. När det gäller att prata så är näst intill alltid lugn och lite tillbakadraget till att börja med, men kan jag haka på en diskussion så kan det bli en hel del snackande, oavsett hur många promille blod som flyter i alkholomloppet (eller hur var det nu? ). Jag kan också ta mig själv i kragen och tysta mig själv om jag skulle bli för indragen, även detta oberoende av hur mycket alkhol jag har druckit. Jag är en lugn person när jag är berusad, visst kan man vara på toppenhumör och springa omkring som en galning ibland, men jag slåss aldrig, jag skulle helt enkelt inte komma på tanken att göra något så urbota dumt. Nog större chans att jag skulle göra det när jag nykter nästan, alkoholen är hos mig förenat med fest och jag har med mig festhumöret hela tiden och har man det slåss man inte. Man har kul och gör kvällen så bra man kan
Jag tror inte att alkholen är något som kopplar bort personligheten, snarare tvärt om. Den förstärker personligheten på alla dess plan. Att säga "att man var full" som ursäkt för något dumt man har gjort ser jag som allmänt lustigt betéende. Visst kan alkoholen ha en viss inverkan men förlorar man kontrollen ska man inte dricka så mycket.
Men alla har vi varit nybörjare, att valfri fjortis har sin första fylla och börja spy upp dagens middag är inte så lustigt. Har man aldrig testat dricka så vet man inte hur mycket alkohol man tål innan det börjar rinna över i bägaren. Sedan att det inte slår till direkt utan dröjer lite gör att det är lätt att få i sig alldeles för mycket. Var på en fest en gång där en kille som aldrig druckit innan drog i sig sju snappsar på en kvart. Första snappsen hade ju knappt hunnit ge någon verkan innan han hade fått i sig för mycket. Vilket resulterade i tacopaj i trögflytande form på golvet Har man lite rutin så inträffar inte missöden av denna graden om man inte gör det med vilje även om en liten överförfriskning kan förekomma lite då och då. Ibland är man (eller iaf jag) bara jäkligt sugen på att dricka bränne, hamnar man då i rätt glada sällskap så kan det slinka ner en grogg eller två för mycket. Men inte i den hastighet att man inner dra i sig sju snappasar när det skulle räckt med fyra
En sak jag däremot kan se skillnad på mig själv jämfört berusat och icke berusat, det är kvalitetskraven på musiken på ett dansgolv samt en DJs tekniska kvalitéer. Är jag nykter är jag nästan pedantisk, spelar en DJ dålig (dans)musik (alltså inte House i stort sett) så undviker jag golvet. Kan en DJ inte mixa så tappar jag fort humöret och går inte ut på golvet för det. Kan man inte få låtarna att gå ihop på ett snyggt sätt förstör man hela flödet och bör stå några fler timmar i sängkammaren och träna innan man ger sig ut och spelar. Är jag onykter är jag inte lika petig när det gäller musikvalet även om skillnaden inte är jättestor, även när det gäller mixningar är jag inte lika petig. Dock hör jag fortfarande direkt om någon mixar i otakt eller om det pitchas för aggresivt.
När det kommer till nykterister så får de jättegärna vara det, men de ska inte försöka packa på mig deras idéer. Deras argument håller inte i mitt sinne, de kan hävda hur mycket de vill att alkoholen kostar staten multum, ur min ficka är det pure inkomst för Reinfeldt och co Bara de inte bryr sig om när jag dricker min bumbibärssaft, så bryr jag mig inte om när de dricker jordgubbssaft Däremot, kan man inte hantera spriten och beter sig som ett svin varje gång man dricker bör man sluta med det och bli nykterist. Jag skulle själv göra det utan att blinka om jag kom på mig själv. Men tyvärr har inte alla den självinsikt som behövs och absolut inte den självkontroll som behövs. Att bli av med ett behov är inte lätt och jag har inte tagit mig igenom något sådant så jag vet inte hur det är (det värsta jag har tagit mig ur är överanvändande av nässpray, lite jobbigt första dygnen bara när man knappt kan andas ).
Jag är uppfostrad på ett väldigt liberalt vis när det kommer till alkohol och jag har alltid haft det omkring mig på ett eller annat sätt. Tror jag fick smaka sprit första gången när jag var två år gammal eller något, minns det inte själv, har fått det berättat för mig i efterhand. Även en hel del öl har man blivit nästan tvingad att smaka på (Morfar skulle lära alla barn dricka öl), i min mening är det inte farligt för små barn att smaka lite alkohol om man håller betoningen på lite.
Jag är också helt för att ungdomar får vara med och dricka på kalasen och festerna hemma, bara de har kommit upp i gymnasieåldern ungefär så ser jag inga problem med det. Jag skulle även kunna tänka mig att köpa ut till mina egna barn om de är 18+. De får liksom ändå gå ut på krogen och dricka sprit och får de inte sprit av mig så får de tag på det genom langare i minst lika stora kvantiteér till ett bättre pris t.om. Det är inte svårare att köpa av en langare, bara billigare.
HB är inte heller något jag är speciellt rädd för, men jag föredrar oftast valfri Vodkasort på systembolaget eftersom den smakar i de flesta fall bättre (dock inte alla!). Jag är inte rädd att jag får i min träsprit, eftersom jag om jag skulle dricka HB skulle jag veta vem som gjort det och därmed veta att det inte är utblandat med Metanol. Det är nämnligen så gott som omöjligt att framställa Metanol istället för Etanol av misstag.
Alkohol är ju livets vatten för bövelen, så illa kan det väl ändå inte vara
Vet inte riktigt om jag har skrivit ner allt det som topicen får mig att tänka på och hur det anspelar på mig. Har hoppat lite i texten under skrivandets gång så jag hoppas att det inte är allt för osammanhängande.
