Kan förtälja en liten anekdot nu i vad som känns vara trådens slutskede. Kom och sätt er här så får ni höra....
En gång för länge, länge sedan, på 90-talet, vad jag en fattigt student som ramlade på någon slags tävling i en reklambroschyr. Jag minns inte vad det var för broschyr eller vad det var för pris, men det var ett riktigt fint ett för efter lite funderande så bestämde jag mig att det var värt att lägga ner lite energi på.
Tävlingen gick ut på att ringa in till ett dyrt betalnummer, och svara på ett antal frågor som man kunde hitta svar på i broschyren. Svaren var sifferserier som man skulle knappa in på telefonen, och den som hade lyckats med det snabbast vann priset.
Första tanken var att det gick att ta reda på frågorna i förväg genom att lyssna av allt en gång först, men det både lät och var för enkelt: frågorna byttes ut för varje gång man ringde. Men det kunde inte finnas allt för många frågor kom jag fram till - det var inte en jättetjock broschyr - så jag ringde och ringde tills det slutade komma nya frågor.
Nu var frågan hur man skulle bli snabbast på detta. Min lösning var att klippa av en phono-kontakt och löda fast de lösa ändarna rakt in i mikrofondelen på telefonen. Den andra delen pluggade jag in i min trogna Soundblaster 16-bit. Sedan var det bara att ta reda på frekvenserna för tonerna som genererar siffror. Varje siffer-rad på en knapptelefon har en frekvens, och varjer kolumn en, så om man spelar båda frekvenserna samtidigt så registreras siffran på den positionen. Lite modem-surfande så hade jag informationen jag behövde, och gjorde ett litet program som tutade svaren så snabbt det bara gick, när de fortfarande registrerades. Det var mycket, mycket snabbare än en människa kunde knappa på en knapptelefon.
Så med en god vän, och ett intrikat system för att blixtsnabbt urskilja vilken fråga det var och vilken svars-sträng som mitt program skulle spela upp, så gick vi till verket. Vi ringde runt fem gånger tror jag, för att vara säker på att det skulle ha mottagits helt OK. Sedan var det bara att vänta.
...och jag väntar fortfarande. Jag hörde faktiskt aldrig av tävlingsarrangören något alls, och något fint pris blev det inte. Allt som blev var en väldigt hög telefonräkning den månaden.
MEN, det var kul som fan, och spännande att göra detta oavsett det blev pris eller inte. Var det regelrätt att använda en dator att pipa fram svaren? Jag vet inte? Det var kanske lite som dessa rabattkoder.
Slut. En sensmoral får ni tänka ut själva.
