Asus BTF 2.5 – för dig som har något att dölja

Idén med bakåtvända strömkontakter har nu några år på nacken och det har hunnit dyka upp en hel del produkter på marknaden i det utförandet. Dels finns det nu en hel del moderkort att välja på från flera tillverkare men det har därtill dykt allt fler chassin med möjligheten.

Fler och bättre alternativ

Något som till viss del var "problematiskt" när komponenter med stöd för standarden började rulla ut på marknaden är det faktum att det till störst del rörde sig om komponenter i det absolut översta segmentet vad gäller pris. Med den senaste vågen av produkter har det dock börjat dyka upp moderkort med billigare styrkretsar för att göra segmentet tillgängligt för fler användare.

Börjar vi med att slå ett öga på vad som har hänt hos olika tillverkare sedan sist står MSI kvar med enbart moderkort enligt deras produktserie Project Zero som har strömkontakter på baksidan men fortfarande ej stödjer strömförsörjning till grafikkortet genom moderkortet. Vidare lanserar Sapphire sina första moderkort med bakvända strömkontakter och vi fick se de första av dessa under Computex.

Rör vi oss slutligen mot Asus är den största nyheten just den nya strömkontakten för BTF-grafikkort och övergången till det Asus kallar för BTF 2.5. Med den nya GC-HPWR-kontakten kan grafikkortet strömsättas dels genom moderkortet eller med strömkabel direkt från nätaggregatet.

Det fina med Asus lösning är att den kan användas av andra tillverkare också vilket gör att ovan nämnda Sapphire faktiskt valt att implementera den på en kommande Nitro+ version av Radeon RX 9070 XT.

Rör vi oss slutligen mot Asus är den största nyheten just den nya strömkontakten för BTF-grafikkort och övergången till det Asus kallar för BTF 2.5. Med den nya GC-HPWR-kontakten kan grafikkortet strömsättas dels genom moderkortet eller med strömkabel direkt från nätaggregatet.

Med inträdet av strömförsörjning genom moderkortet under den föregående generationen var kanske ett av de största frågetecknen som fanns hos mig hur många som skulle våga köpa ett BTF-grafikkort. Detta då RTX 4090 Strix BTF i praktiken enbart är kompatibelt med den mängd BTF-moderkort som Asus tillhandahåller och känslan infann sig att det är lite av en prototyp.

Med RTX 5090 Astral BTF försvinner denna invändning och du som användare kan köra vilket moderkort du vill. Detta gör att lösningen känns betydligt mer mogen och redo att rullas ut på bred front. Om strömförsörjning på baksidan av moderkort ska bli en långvarig företelse för komponenter är dock min känsla att flera tillverkare behöver erbjuda grafikkort som stödjer detta och därtill fler moderkort.

Det är dock inte enkom de allra dyraste komponenterna som får vara med och leka. För den som inte vill lägga lite drygt 10 000 kronor på ett moderkort och 35 000 på ett grafikkort finns det alternativ. Asus tar nämligen den nya strömkontakten till Geforce RTX 5070 Ti i vit TUF-skrud. Nu är den för den sakens skull inte billig men hos återförsäljare går den att hitta för samma pris som icke-BTF modellen. Därtill finns det numer även ett B850-baserat vitt moderkort, även det i TUF-familjen som kostar en tredjedel av ROG X870E Hero BTF.

En standard som inte är en standard

Jag var ursprungligen rädd för att de olika tillverkarnas satsningar skulle bli alldeles för spretiga, att få chassitillverkare skulle haka på tåget och att initiativet därav skulle självdö. Några år senare är dock min övertygelse en annan.

Lyckligtvis har många olika tillverkare av chassin haft vettet att ta höjd för eventuellt olika layout vad gäller strömkontakter från tillverkarna för att bibehålla kompatibilitet mellan dem. Detta samtidigt som den nya strömkontakten för grafikkort tar bort det som har varit i min mening det största hindret för initiativet. Att Asus licensierat GC-HPWR-kontakten till Sapphire gör mig också hoppfull att fler ska hoppa på tåget.

Utan ha detaljerna om hur just Asus GC-HPWR licensieras eller får användas indikerar Sapphires implementation att Asus är öppna för att dela med sig. Huruvida det ligger en saftig kostnad för att få bruka den är en annan fråga vi inte har svaret på. Det kan också vara så att jättebolagen Asus, MSI och Gigabyte har så pass mycket envishet att de vill göra saker på sitt eget vis snarare än att implementera någon av de andras lösningar.

Just detta kan vara ett av svaren på varför de valt att namnge hela initiativet på olika vis istället för ett delat namn och en delad standard. I bästa fall implementeras den av fler tillverkare, om de vill behålla ägandeskap över sin egen implementation kanske den döps om. Det värsta scenariot för GC-HPWR jag ser framgent är inte att den inte används av någon annan. Det värsta scenariot är att den stöps om till en proprietär lösning och bred kompatibilitet uteblir.

För att gynna samtliga tre aktörer behöver de gå samman och spika ett ramverk med standarder. Om de sedan väljer att kalla dem helt olika saker är mindre viktigt. En överenskommelse skulle inte bara underlätta för de tre huvudsakliga tillverkarna utan ge allt från chassi- och nätaggregats-tillverkare riktlinjer.

Just nu befinner sig initiativet med bakvända strömkontakter på en betydligt bättre plats än för ett par år sedan. För att verkligen stärka upp fundamentet behövs dock trygghet för tillverkare och konsumenter.

Tre byggen i tre olika smaker

Vi ska titta lite närmre på Asus senaste generation av komponenter som ingår i deras BTF 2.5 och montera dessa i tre olika chassin i tre väldigt distinkta smaker.

Dels kommer vi att titta på Asus nykomling TUF GT302 men även Hyperion GR 701 i BTF utförande samt den betydligt mer avskalade Fractal Design North XL RC.

Till förfogande har vi som ovan nämnt Asus Geforce RTX 5090 Astral BTF jämte det nyligen lanserade ROG Crosshair X870E Hero BTF.

Kylaren ROG Ryuo IV SLC ARGB tar ett blad ur Lian-Li:s bok och försöker dölja slangarna mellan radiatorn och vattenblocket så mycket som möjligt för att komma allt närmre den trådlösa drömmen. Nykomlingen lanserades i samband med BTF 2.5-konceptet och har därtill en krökt OLED-display på toppen av pumpen för en design som minst sagt sticker ut.

Hela bygget strömsätts av det enorma och för vårat syfte något överdimensionerade Asus ROG Thor III 1 600 W Titanium.

Vi passar även på att stoppa in en AMD Ryzen 7 9800X3D, en Samsung 9100 Pro på 2 TB samt primärminnen från G.Skill i ett kit på 64 GB DDR5-6000 CL28. Ett helt okej bygge med andra ord.

Asus TUF Gaming GT302

Asus är som nämnt den tillverkare som absolut mest tydligt gått in med full fart mot framtiden utan synliga kablar. För att underlätta för entusiaster som vill bygga ett BTF-system med olika storlek på plånboken är det inte enbart ROG-komponenter som föräras med standarden.

Asus TUF GT302 är ett chassi som förvisso kostar över 2 000 kronor men det ingår i instegsundermärket TUF. Som plåster på såren i plånboken skickar tillverkaren med fyra stycken ARGB-fläktar vilket passar utmärkt för det syfte jag har för dagen. Chassit har fokus på bra luftflöde och anpassningsbarhet då du kan använda de medföljande sidopanelerna på vardera sida beroende på om du vill ha glas eller mesh som täcker huvudkammaren.

På insidan gömmer sig en genomtänkt struktur där fokus är på lättarbetat kabeldragning och plats för stora komponenter.

Med en ventilerad kåpa som täcker kammaren för nätaggregatet är det tydligt att just luftflöde och ventilation är ett stort fokus för TUF GT302.

Det tåls verkligen att upprepa hur lätt det är att arbeta i GT302. Du kan få till en hyfsat städad insida utan att egentligen använda några buntband. Min tidigare erfarenhet av BTF-byggen är att det lätt blir överblivet kablage från nätaggregatet som måste hanteras men den går att hantera utan större problem.

Om du dessutom plockar ut hårddiskburarna frigörs gott om utrymme att gömma det du inte vill se vilket gör chassit till ett bra val om du är lika lat som undertecknad. Det blir helt enkelt lite av en kabeldragningsversion av hockeyfrillan: business up front, party in the back.

När allt är på plats är helheten imponerande. De enda invändningarna jag har mot just den här kombinationen av kylare och chassi är det faktum att den övre radiatorplatsen är väldigt nära moderkortet. När jag monterar ROG Ryuo IV SLC ARGB behöver jag därför se till de vinklade anslutningarna på radiator och pumphuvud vinklas bort från varandra för att skapa mer spelrum för slangarna.

Det blir ganska tight precis i området ovanför processorn men kompatibiliteten finns där trots lite extra pill. Det blir ett otroligt städat inre även för den som har noll tålamod för pedantisk kabeldragning.

Fractal Design North XL RC

Chassifamiljen North från den minst sagt anrika tillverkaren Fractal Design har visat sig vara otroligt inflytelserik. Efter att Fractal Design tog materialet trä till den moderna chassimarknaden har det dykt upp en enorm mängd "liknande" modeller från andra tillverkare.

Därför passar det som handen i handsken att just denna chassifamilj berikats med en version med stöd för bakvända strömkontakter. Fractal valde att börja med XL-varianten av chassit i det som de kallar för rear connector eller RC.

North XL RC är dock inte helt identisk med icke-RC-modellen, detta då moderkortsplåten behövs förskjutas inåt något i huvudkammaren för att ge utrymme åt bakåtvända kontakter och inte göra kabelutrymmet alldeles för trångt. Detta medför att fläktstödet i den bakre platsen sjunker från 140 mm till 120 mm.

Därtill bör det nämnas att den egentligen inte har några kabelgenomföringshål i traditionell mening vilket gör det minst sagt svårarbetad om du ämnat använda ett moderkort med konventionella strömkontakter. En del flexibilitet offras alltså för att ge maximal estetisk tillfredsställelse vilket är en avvägning du förmodligen redan har gjort om du väljer att bygga med BTF.

I övrigt är stommen lika rymlig och lättarbetad som vi vant oss att se från Fractal Design. Det finns gott om utrymme för kablar och en medföljande fläkthub. Är det något vi behöver anmärka på är det att nätaggregatet maximalt kan vara 175 mm när båda hårddiskburarna är monterade vilket är lite i det kortaste laget. Personligen hade jag föredragit burar som går att stapla på varandra för att spara utrymme.

Därtill är även fästpunkterna för kardborre- eller buntband runtflyttade då layouten har förändrats något. Detta gör att kabeldragningen ser lite märklig ut, det är dock framsidan som räknas i det här fallet.

Där finns det egentligen ingenting att klaga på när bygget är färdigställt. Då det fanns vissa frågetäcken gällande kompatibilitet med den bredare radiatorn hos ROG Ryuo IV SLC valde vi istället ett säkert kort och den beprövade ROG Ryujin III Extreme – den ser inte heller så pjåkig ut.

Ett problem jag personligen anser att många vita chassin har är att de även är vita på insidan. Detta gör att du som köpare måste lägga extra tid på att hitta färgmatchande komponenter om du inte vill att insidan ska se märklig ut. Eftersom North-serien valt vägen med mörk insida blir kontrasterna ännu tydligare. En lugn stilren fasad med som matchar i vilket Ikea-rum som helst och på insidan döljer sig i princip den raka motsatsen.

Personligen är detta rent estetiskt ett av mina favoritchassin och med RC-versionen blir den ännu renare på insidan.

ASUS ROG Strix Hyperion GR701 RGB BTF

Om du kokade ned alla designelement som genomsyrar ASUS ROG-produkter och paketerade det i ett chassi skulle det se ut som Hyperion gör. Det är väldigt mycket av en hatar-eller-älskar-design som är otroligt mycket av allting.

Hyperion väger in på strax över 20 kg tomt och har minst sagt stabil stomme. "Handtagen" på toppen på att lyfta lådan i och klarar en vikt på upp till 80 kg så det finns utrymme för rejäla byggen på insidan.

Utsidan till trots är insidan rätt konventionell utan stöd för dubbla system eller radiatorer jämte varandra. Sidan av huvudkammaren är täckte av en RGB-panel för att undvika död yta men kan användas för att montera fläktar om du behöver mer ventilation.

Det som är mindre konventionellt är att kåpan som skiljer huvudkammaren från underredet där nätaggregatet hör hemma är att den ska monteras bort när datorn byggs.

Moderkortsplåten sträcker sig hela vägen till chassits botten och har en fläkt- och RGB-hub som sitter monterad.

En fördel med detta är att det är lite lättare att bunta ihop överblivet kablage och gömma undan det snyggt under kåpan. En nackdel är däremot att du måste plocka av kåpan och skruvarna på baksidan för att komma åt nätaggregatet.

Då Hyperion har stöd för två radiatorer på 420 mm är det ingen konst att få plats med den något bredare radiatorn hos ROG Ryuo IV SLC i toppen.

Det inbyggda grafikkortsstödet känns robust och är ett välkommet element.

Trots att Hyperion är bastant blir det ganska trångt på baksidan, detta då det helt enkelt är väldigt många kablar från både frontpanel och RGB-hubben. Ett par stycken SATA-strömkabalr behövs, dubbla interna USB Type-C kontakter, dubbla interna USB 3.0 kontakter, en hel drös A-RGB-kablar och så vidare. Med lite planering går det ändå att få till ett hyfsat resultat som jag känner mig nöjd med.

Då båda sidorna täcks av glaspanel är det välkommet med en plåt som döljer den värsta kabelhärvan.

Slutresultatet är precis som ett gitarrsolo från Dragonforce, långt från lagom men uppenbarligen imponerande. Personligen är jag väldigt svag för att formspråket genomsyrar hela bygget och kombinerat med den nästintill kabelfria estetiken känns det helt rätt.

Astral-versionen av Geforce RTX 5090 ser absolut bra ut i standardutförande men med dold strömkontakt blir mer av estetiken accentuerad där jag verkligen är förtjust i "pelarna" i varje hörn som håller ihop konstruktionen.

Det känns som att Ryuo IV SLC är gjord för denna typ av större chassin då slangarna har gott om spelrum.

Med tre väldigt olika byggen ur vägen är det uppenbart att det finns ett helt gäng olika sätt att angripa kompatibilitet med bakvöända strömkontakter på moderkort. Många nyare modeller designas för det i grunden och det genomsyrar hela byggupplevelsen. Vi har därtill två exempel på chassin som är konverteringar av redan existerande modeller. Med Fractal Designs North XL RC har det kanske skett störst förändringar i form av att dedikera hela designen för enbart bakvända strömkontakter. I fallet Hyperion väljer Asus istället att enbart utöka stödet jämte vanliga moderkort, detta är kanske det vanligaste sättet för en tillverkare att hantera det.

Det är kanske också ett sånt chassi jag skulle välja om du inte är helt inställd på att du bara kommer att bygga med den här typen av moderkort framöver.

I slutändan är detta ett estetiskt val. Det går säkert att lyfta teoretiska fördelar för luftflödet med att kablar placeras på baksidan men det är i ärlighetens namn inte varför jag finner initiativet intressant. Pang-per-peng-förespråkare och de som menar att funktion går före form får blunda för detta riktar sig mot den gillar att låta blicken vandra från bildskärmen till datorn och tänka: "jävlar vad läckert".