Till ytan är skärmen blankmatt och ger endast diffusa reflektioner samtidigt som det lyckas trycka undan ljus i omgivningen. AOC har helt klart lagt lite resurser på ett bra reflexfilter. Från sidan ter sig skärmen som en blank spegel och rakt framifrån är det i stort sett omöjligt att spegla något. Vita väggar bakom är inget problem och varmt inomhusljus ger heller ingen brun ton över bilden som annars är så typiskt för matta reflexfilter av den enklare sorten.
Men då vi talar om en TN-panel är det förstås en hel del problem med betraktningsvinkeln och det är ingenting nytt här. Precis rakt framifrån sotar skärmen igen i mörka nyanser och du behöver vinkla dig själv en aning för att undvika detta. Med typisk arbetsplacering där du har ögonen i höjd med skärmens överkant och alltså tittar snett uppifrån på en armlängds avstånd är det en mer normal återgivning.
Men den klena betraktningsvinkeln gör det också tydligt att nyanserna skiftar över ytan på det avståndet där underdelen blir ljusare och drar mot cyan. Flyttar du dig i sidled blir den bortre delen gulare och tappar kontrast. Men detta är normalt för en TN-panel och inget som är udda eller konstigt.
Exemplaret är i alla fall uniformt och ger en jämn återgivning över ytan sånär som precis längs med kanterna där det är en uppljusad svärta. Kontrastförhållandet vid mätning rakt på är en bit över 800:1 och i ”tittvinkeln” där vi får en mätning som motsvarar upplevelsen av skärmen är det strax under 700:1. Svart i bilden ter sig oftast som mörkblått.
För TN-paneler typiska fenomen som ”bronzing” där svart i vinklar blir ljusare eller blankare än mörkgrått inträffar inte här. Dock får vi en ganska tydligt omslag i vitt i vida vinklar. Helt vitt (digital #255) färgas turkosgrå och blir då mörkare än nyanser som är nästan vita. Detta märks dock främst när du står upp framför skärmen och sällan vid skrivbordsplacering.
