Överklockning och Undervoltning
För att komplettera det sedvanliga segmentet där vi berör överklockning har redaktionen att i detta test komplettera med siffror där vi även testar att undervolta kortet för att försöka skönja om skillnaderna i Geforce RTX 3000-seriens boostbeteende och effektivitet leder till annorlunda beteende vid undervoltning.
Vad gäller hur grafikkortet överklockas är det en relativt enkel handpåläggning, där strömbudgeten ökats till 110 procent av kortets maxkapacitet och en temperaturgräns ökats till 88 °C. Därefter skruvas målfrekvensen upp med 195 MHz och minnet får sig en ökning med 1 700 MHz, vilket är de inställningarna vi stabilt kunnat använda utan några krascher. Vid 200 MHz ökad målfrekvens startar inte vissa spel, alternativt kraschar omgående, och liknande sker när minnet skruvas upp med 1 800 MHz och börjar ge grafiska artefakter.
Vid undervoltning testade vi vilken frekvens grafikkortet kunde nå vid 975 mV och landade på en maximal boostfrekvens på 2 745 MHz. i MSI Afterburners "Curve Editor" plattas sedan kurvan ut vid angiven frekvens och spänning. Vid undervoltning av Geforce RTX 3000-serien har metoden tillåtit grafikkortet att kliva upp i frekvens vid angiven maximal spänning om det finns utrymme för detta. Geforce RTX 4000-serien beter sig något annorlunda, vilket är något som noteras i testerna här nedan.
Vi börjar våra tester med syntetisk belastning och tar avstamp i Time Spy i fördefinierade läge Extreme. I undervoltat läge och standardutförande är skillnaden minimal och det är enbart cirka 50 poäng som skiljer de båda åt. När grafikkortet överklockas lyfter istället totalpoängen med ungefär 7 procent. Inget enormt lyft i första testet, men en viss skillnad kan skönjas.
Vidare till nästa omgång syntetiska tester. I Port Royale kan vi skåda liknande resultat med 200 poängs skillnad mellan standardinställningar och undervoltat läget samt ungefär 8 procent prestandalyft när kortet överklockats. I RT-Feature-testet är lyftet på ungefär samma 7 procent i överklockat läge, med det undervoltade läget strax bakom standardinställningarna.
När det blir dags att titta på verklig prestanda i spel är de generella intrycken att undervoltning ger ett litet prestandabortfall i vissa titlar, ungefär 1–2 FPS skillnad i snitt, men på det stora hela är prestandan snarlik. När kortet istället överklockas går det att se en viss förbättring i genomsnittligt FPS, ungefär 6–12 procent, där störst lyft noteras i Chernobylite.
När vi vänder blicken mot hur klockfrekvensen agerar i de olika lägena noterar vi först lyftet i frekvens för kortet när det överklockats. Under det sedvanliga tortyrtestet lägger sig frekvensen och pendlar mellan 2 920 och 2 955 MHz, vilket är en skjuts uppåt med ungefär 7 procent, en siffra som rimmar väl med den prestandaökning som noterats.
Tittar vi på beteendet i undervoltat läge är det en aning annorlunda och frekvensen ligger istället klistrad på 2 760 MHz. Värt att notera är att frekvensen ligger låst på samma siffra under hela 30-minuterstestet, även om grafen enbart redovisar de sista 60 sekunderna.
Vi kan notera väntade förändringar upp och ned i både temperatur och ljudnivå, som helt klart är i samklang med både det överklockade och undervoltade läget. Framförallt är det en väldigt låg temperatur som noteras under tortyrtestet och en bibehållen arbetstemperatur på under 60 °C.
Effektmätningen gör det hela än mer spännande. Som väntat är den ökade strömbudgeten och höjda frekvensen något som resulterar i att effektuttag skruvas upp, och där ser vi ett ökat effektuttag på 45 W. Nästan tvärtom ser vi istället ett 50 W lägre effektuttag när grafikkortet undervoltas, vilket får ses som imponerande. Det är ungefär 14 procent lägre och innebar endast marginellt sänkt prestanda.
