OLED och LED/LCD
OLED eller LCD?
Det finns idag två sorters bildteknik med antingen OLED eller LCD.
Här är LCD-teknik extremt varierande då det finns många olika tillverkare och många produkter byggda för helt olika ändamål. Här förekommer det mängder av olika namn och nya förkortningar kommer varje år. LCD-tekniken är helt enkelt över hela kartan på samma gång.
OLED är tvärtom enkelt på så sätt att det finns en enda tillverkare av OLED-paneler för konsument-TV och det är LG Display. Därför har alla OLED-TV ungefär samma grundförutsättningar. OLED-tekniken är emissiv, varje pixel alstrar sitt eget ljus och all kontrast i bilden kan skapas på pixelnivå. Det som utmärker en OLED-TV är:
Extremt högt kontrastförhållande
Hög ljusstyrka vid HDR från 500–900 nits beroende på modell
Genomsnittlig ljusstyrka vid SDR från 250–350 nits (beroende på jämförelse)
Generellt mycket hög bild- och färgkvalitet på toppklassnivå
Mycket effektivt reflexfilter som är högblankt (LG A1 dock något enklare)
Behåller bildkvaliteten bättre i vinkel
Med OLED skiljer det sig fortfarande på exakt funktion och bildkvalitet. LG, Panasonic, Philips och Sony gör alla OLED-TV som delar förutsättningarna ovan. Men de är ändå rätt skilda produkter vad gäller sådant som funktioner och färgkvalitet, vilket guiden tar upp.
Med LCD är det då precis hur som helst och tekniken finns i alla sorters produkter från det bästa till det riktigt enkla och faktiskt usla. Därför är det tämligen meningslöst att jämföra i termer av ”OLED eller LCD?” då den automatiska följdfrågan är ”Vilken LCD-TV tänker du på?” eftersom det är enorm skillnad mellan en LCD-TV och en annan LCD-TV:
Extremt varierande kontrastförhållanden beroende på LCD-panel och belysningsteknik
Extremt varierande ljusstyrka i både SDR och HDR från 200 till över 1500 nits
Stora variation på reflexfilter från mycket effektivt i toppklassen till diffusa speglar hos enklare modeller med eller utan sekundära effekter som regnbågar och dubbelreflexer
Stor variation på bild- och färgkvalitet
Stora variationer på hur bilden blir i vinkel
Det finns en hel del LCD-modeller som är direkt jämförbara och samtidigt både bättre och sämre en OLED på flera punkter som ljusstyrka och reflexfilter. Men det finns också många LCD-modeller – majoriteten av dem faktiskt – som är betydligt sämre än en OLED på alla punkter.
Därför är det endast meningsfullt att jämföra produkter och deras egenskaper, inte tekniken i sig.
LCD-teknik del 1: Panelen
För LCD behöver man skilja på två delar, själva LCD-panelen och den belysning som gör att vi får ljus i bilden. LCD-panelen är transmissiv och måste alltså släppa igenom ljus för att det ska bli någon bild alls. Många gånger används den belysningen som synonym för LCD-TV. Många säger till exempel ”LED-TV” vilket är missvisande då OLED också är en LED-teknik. ”QLED” är annat exempel på sådant som handlar om belysningen men inte säger något om vilken panel som används. LCD-paneler i TV-apparater kan delas in i två läger som ger helt olika grundförutsättningar:
VA-teknik med bättre kontrast men sämre bild i vinkel
IPS-teknik med sämre kontrast men behåller bildkvaliteten bättre i vinkel
De flesta TV-tillverkare är inte specifika med vilka LCD-paneler det sitter i modellerna, utan det är mer något vi och omvärlden får lista ut via tester. Därav att informationen i guiden i många fall är spekulerande. Men som en enkel tumregel för 2021 är paneler med 50, 58, 60, 70 och 85 tum ofta VA-paneler. 43, 49, 55, 65 och 75 kan vara både VA och IPS.
VA-teknik har som tumregel en bättre förutsättning för högre bildkvalitet för en enda person precis framför TV:n där IPS-teknik är lika demokratisk halvbra för hela soffan. Men detta kan påverkas av andra produktspecifika faktorer som specialfilter och framför allt hur belysningen är organiserad.
LCD-teknik del 2: Belysningen
LCD-panelen bygger alltså bilden och är helt beroende av ljuskällan. Detta kommer från bakgrundsbelysningen som kan sitta bakom panelen eller i kanterna. För en modern TV är det sedan flera år tillbaka lysdioder i någon form, alltså LED, som utgör belysningen till LCD-panelen. Den exakta placeringen eller vad tekniken kallas är inte avgörande. Utan det är hur den används som påverkar resultatet:
Global dimming: Enkla LCD:er har enhetlig belysning. Hela panelen kan göras ljusare eller mörkare
Local dimming: delar av bilden kan regleras och släckas ned för ökat kontrastintryck
FALD: Full Array Local Dimming, bilden kan regleras i oberoende zoner för ännu starkare kontrastintryck. Kan vara från 20 till 2 000 zoner beroende på modell
Observera att det är en väldig skillnad på hur väl olika dimming-lösningar fungerar. En dåligt fungerande local dimming eller FALD kan vara mer störande än en global dimming om TV:n är väldigt tydlig med hur ljuset ändras. Fenomen som ”blooming” kan uppstå där en det blir glorior runt ljus objekt likt den vita texten mot svart bakgrund. Mycket är tack och lov en inställningsfråga hos de flesta TV.
På det kommer att själva lysdiodens ljus påverkar färgomfånget och färgkvaliteten i TV:n. Först nu kommer teknik som ”QLED” in och har en teknisk relevans:
Vita lysdioder är standard hos enklare modeller. En blå lysdiod täckt av gult fosfor räcker för färgomfånget i HDTV-standard (rec.709)
Kombinationer av olika lysdioder med och utan extra filtrering för större färgomfång
Quantum Dot, blå lysdioder där ljuset omvandlas av kvantprickar till grönt och rött ljus för högre effektivitet och större färgomfång
Mini-LED med mindre lysdioder som sitter tätare och är ännu effektivare. På 2021-modeller är alla mini-LED-modeller organiserade i en FALD
Även här kommer själva lysdioderna inte säga allt om hur bra själva TV:n faktiskt är. En mini-LED-FALD på en specifik TV kan hantera över tusen zoner och en annan kanske hanterar ett par hundra zoner. Det betyder inte att automatiskt att den TV:n med tusen zoner är bättre en TV med hundra zoner. Ej heller att en mini-LED-FALD automatiskt är bättre än TV med ”gamla” lysdioder och färre zoner.
QLED är ett annat typiskt exempel på begrepp som används av Hisense, Samsung och TCL. ”QLED” säger i själv ingenting om kvaliteten på en specifik produkt utan den tekniken finns hos de allra bästa toppmodellerna till flera enkla TV-modeller. Risken med att tänka i termer av ”QLED” missar lika relevanta, intressanta och kanske bättre LCD-TV från LG, Panasonic, Philips och Sony.
Inbränningar på OLED
Diskussionen om risken och rädslan för inbränningar är större än diskussionen om faktiska inbränningar om permanenta skador. Mycket av diskussionen blandar också ihop retention, tillfälliga förändringar, som uppstår och försvinner på kort tid inom loppet av minuter och timmar. Faktiska inbränningar handlar om att du kör din OLED-TV intensivt och repetitivt med samma innehåll i tusentals timmar i perioder om många månader och år.
Ett enkelt facit är rtings test av 10 000 timmar på 2017-paneler ger en tumregel om två timmar om dagen i sju år av samma innehåll och hög ljusstyrka ger en ökad risk för permanenta skador. Vilket också räknar om till ca 7 timmar om dagen i två år. 2017-paneler är dock känsligare för detta jämfört med moderna paneler. 2021-modeller ger också dig bättre kontroll över hur OLED-panelen arbetar utöver bättre skyddsmekanismer överlag. Här kan du komma långt med förnuft och försiktighet, till exempel om du kör en OLED-TV som skärm till en PC.
Har du tänkt använda en OLED-TV för mycket intensivt och långvarigt spelande med hög ljusstyrka kan det finnas anledningar till att istället fundera över en ljusstark LCD. Samma sak med dig som bara vill ha en TV som går på hela dagarna. Ljusstark LCD matchar det ändamålet bättre.
