Möss och tangentbord är två klassiska exempel på så kallade inmatningsenheter (eng. input devices), det vill säga prylar som gör det möjligt att styra en dator. En inte helt ovanlig gemensam nämnare, särskilt för pekdon, är att det krävs händer och fingrar för att använda dem optimalt. Handkrav är något forskare på University of Chicago vill råda bot på, med hjälp av vad de kallar Lip IO.
Bildkälla: A. Jingu et al./University of Chicago
Som namnet avslöjar involverar Lip IO munnen, mer specifikt läppar och tunga. Enheten kan användas för både output och input och består av ett särskilt munstycke med elektroder. De kan detektera rörelser från både tunga och läppar och omvandla det till styrsignaler, alternativt ge kännbar haptisk återkoppling.
Projektet demonstreras på flera vis, däribland genom att interagera med ett smart dörrlås, styra en elcykels GPS, stämma en elgitarr och spela Whac-A-Mole. För vissa användningsområden, exempelvis stämma gitarr eller använda det smarta dörrlåset, sker kommunikationen med en bärbar dator som mellanhand. Till cykelns GPS användes en Android-baserad telefon och till spelet räckte Arduino-kort och 5-voltsreläer. Från rapporten framgår att de flesta användare snabbt behärskade Lip IO utan tidigare övning, med undantag för viss kalibrering.
Som framtida användningsområden listas allt från tillbehör till VR-spelande till hjälpmedel för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Nästa steg är att krympa produkten, för att göra den mer diskret och bekvämare att faktiskt bära och använda. Därtill vill forskarna hitta alternativ där användaren inte behöver slicka på munstycket, för att undvika eventuellt opassande tunggymnastik på offentliga platser.
