Energianvändning, nu och i framtiden

Och jag gissar att det även finns en anledning till att det byggs så otroligt mycket vindkraftverk i norr, det är lättare att köra över opinionen i en glesbygd än i Stockholmsområdet. Men med tanke på var energin förbrukas borde även vindkraften byggas där och inte i Norrlands inland.

Detta är ett påstående som inte stämmer, Vindkraft producerar mer på vintern eftersom det blåser MER.

När man bygger nya vindkraftparker så tittar man på vindprofiler och andra förutsättningar. Man vill maximera energin som kan produceras helt enkelt. Att smälla upp ett vindkraftverk i ett tättbebyggt område/storstad som Stockholm generar tyvärr inte så mycket.

Teoretiskt skulle man dock kunna placera vindkraftparkerna i Stockholms skärgård eller ute i havs, men det är en mycket dyr lösning.

Så det är därför den vindkraft som är planerade, med alla tillstånd och den under byggnad har en sammanlagd installerad effekt som är ca 3 ggr större i SE2 än i SE3?

Varför ska vi belamra hela norra Sverige med vindkraft för att tillgodose Stockholmsområdet med el? Bygg kärnkraftverk vet ja om det inte går att bygga fler vindkraftverk så slipper man ju i vart fall horder av ledningsgator och den förlust man får genom det spänningsfall som uppkommer genom att transportera elen 50 - 100 mil till det ställe där den ska användas.

EDIT: Beträffande vindkraftens produktion under vinterhalvåret så säger sammanlagda elproduktionen under halvåret inte hela sanningen. När det är som absolut kallast under vintern blåser det inget alls, det är totalt vindstilla. Under dessa köldperioder som kan inträffa under några dagar eller veckor på ett ganska stort område brukar även årets högsta effekttopparna mätas upp, dvs. när energibehovet är som störst kan man förvänta sig att vindkraftsproduktionen är nära noll.

Kol och olja har mycket litet med ozonlagret att göra.

Grillkol, och briketter, är exempel på förnyelsebar energi, och är inte ett problem för miljön. De skitar ner och luktar i lokalmiljön, förvisso, men deras globala miljö och klimatpåverkan är ett nollsumme spel, alltså, ett så kallat förnyelsebart bränsle. Och det finns inget som hindrar at man driver ångmaskiner på träkol. Stenkol däremot, är ett fossilt bränsle, och frigör bland annat koldioxid.

Etanolkonvertera din skönhet, få lite extra pulver under huven, och ägna dig åt samma nollsummespel som killen med grillkol.
Det förutsätter dock att vi hamnar i en framtid där förnyelsebara bränslen är skapade utan att använda energi från fossila bränslen.

Att de inte är ekonomiskt försvarbara, utan måste ha kraftiga statliga stöd för att vara lönsamma är inget nytt, men att dålig lönsamhet gjort att man börjat plocka ned vindkraftverk som inte är utslitna än var en nyhet för mig.

Jag vet inte varifrån folk får att geotermisk kraft skulle vara bra. I takt med att vår planets inre svalnar kommer magnetfältet från den roterande kärnan försvagas. Bor vi fortfarande här när det blir för svagt för att hålla oss vid liv, kommer vi få generera stora mängder energi och skjuta till där nere, för att inte bli kokta som i en microvågsugn...
Men det är bekvämt, enkelt och billigt, och eftersom ingen av oss kommer vara här när det blir aktuellt, så skiter man i vilket.
Att ta vara på solvärmen i gräsmattan på tomten, torde vara okaj. Bergvärme kommer dock från jordens inre, och fyller en ganska nödvändig funktion. Missförstå mig rätt, jag ligger inte sömnlös på nätterna för att någon använder bergvärme, men principiellt är det mer fel med bergvärme än med kärnkraft.

Fast ska vi nu vara lite ärliga, så är möjligen fordon som gör över 200 välrepresenterade i statestiken, men förare som tog körkortet för ett halvtsekel sedan är inte precis varken de värsta miljöbovarna, eller trafikfarorna. De må ha glömt uppdatera sig om vad som gäller när man kör i rondeller, men som regel är de betydligt bättre på att läsa av trafiken, och är därför klart bättre på säkerhet, och miljö, än pelle och kajsa, som nyss tagit körkort.

Visst. Låter skrämmande. Tittat på bussar någon gång? 10-15 ton, och ofta bara chauffören i bussen. Det är ett fåtal turer då bussen går med full passagerar last, och blir en kanonaffär miljömässigt, men i realiteten är de inte speciellt bra för miljön. Till råga på allt annat så bränner man det miljövänliga bränslet på att driva dem, så man ska kunna slå sig för bröstet och säga att "vår stad" åtminstone är duktig, men i realiteten hade det varit bättre med betydligt färre turer, och låta bli bränslet som då i stället kunde använts av industrin, och faktiskt ha gjort en positiv påverkan på miljön.

"alla" snålbilar jag kört av den typen har haft exakt samma problem. De har varit skitbilliga att köra, på pappret. Men så fort man måste börja tanka dem visar det sig att varken i stadskörning, eller på motorväg fungerar de speciellt bra. Bor man, och pendlar, så man har fördelen av att bara behöva hålla sig i spannet 70-90, så fungerar de ofta skitbra, men å andra sidan så gör alla andra bilar det med. Förra bilen jag ägde själv var en Mercedes C-klass från 97, turbodisel, bakhjulsdriven, och inte ekonomiskt optimerad motorstyrning, som gick på återvunnen, filtrerad, fritösolja, och drog precis under halvlitern milen under de förutsättningarna. Till skillnad från maskinen du förespråkar var den dock lastbar, gick och hänga saker efter, exempelvis husvagn, och drog lika mycket på motorvägen, som i 70-90 zon.
Däremot kan jag ju hålla med om att min nuvarande bil inte framstår som speciellt miljövänlig, när man på en bra dag, lyckas ha en snittförbrukning som ger 35 mil på full tank (55 liter, 98 oktan).
Vi får se till sommaren, då blir den nog etanolkonverterad, det betyder nytt bränslefilter, och större spridare. Sen kan jag åtminstone trösta mig med att den är olaglig som fan, men går betydligt miljövänligare. Att den i det läget har nästan 8 gånger mer effekt än din drömbil känner jag är en ren bonus, även om jag tror mig ha förstått att du inte håller med...

Transmisionsförluster i elnätet är inte speciellt stora, man pratar om drygt 2%. Jämfört med kostnaden av mark, för att bygga energianläggningar, osv, så är det ingenting man hänger upp sig på. (Merparten av förlusterna sker dessutom i fördelningsanläggningen som man måste ha kvar i alla fall.)

Solpaneler? Solkraft kan vara effektivt, men ska man göra det rätt, smälter man salt med solenergi, och använder saltet för att driva en ångturbin dygnet runt, oavsett väderlek. Solpaneler tar för mycket plats, har för låg verkningsgrad, och är helt beroende av väderfaktorer. Här hemma är det ett kul projekt för husägare som vill minska sin kostnad, men det är inte realistiskt att driva samhället på.
B!

Den överlägset största elförbrukningen sker i Stockholmsområdet, elområde SE3, som förbrukar ca. 5 gånger mer ström än man gör i elområde Sundsvall (SE2) där den överlägset största delen av vindkraftsutbyggnaden är planerad.

Att massabruken i norra Sverige skulle vara de stora förbrukarna av el i landet stämmer inte.

EDIT: Att landsbygden skulle ha säkra strömförsörjning än storstan tvivlar jag på, bodde i ca. 40 år i en by i Norrlands inland och upplevde strömavbrott varje gång det var vinterstormar. Sedan jag flyttat till Ö-vik som ligger vid kusten har jag aldrig upplevt ett strömavbrott på mer än nån enstaka timme möjligen, kommer helt ärligt inte ihåg om när jag senast hade ett strömavbrott här.

Jag hittar inte din siffra, så jag kan inte kommentera hans slutsats, men det är det du tar upp här som är grejen. Vi har mycket större transmisionsförluster i närområdet, än vi har på distansledningarna som för ned el från vattenkraft till södra Skåne. Just för att förlusterna stiger i takt med att man sänker spänningen.

Visst, men motståndet står i relation till spänningen. Vilket är orsaken till varför man kör högspänning, inte 220v i ledningarna. Vid 200-400 000v är motståndet försumbart, och förlusterna sker i transformatorn som tar ner spänningen till något det lokala elnätet kan hantera, och ledningarna ut till slutkund.

Vilket säkert stämmer, för vindkraft. Jag vet inte ens säker på vilken spänning man plockar ur stationen för ett, eller flera vindkraftverk, men jag misstänker att det inte ligger på den övre skalan i högspänningsnätet. De siffror jag sett är lite till åren, men generatorn i ett vindkraftverk genererar 650-1000v, som transformeras upp i steg tills den hamnar på 20-40 000v för det interna nätet, eller runt 130 000v för regionsnätet. Högspänningsnätet för överföring mellan olika regioner bygger man i dag för 400 000v, vilket jämfört med utgångsläget för vindkraften har obefintliga förluster. För att slippa förluster när spänningen ska höjas, lägger man med fördel kraftverk som producerar små volymer nära förbrukarna.
B!

Vi lyckas fixa alla problem människan ställer till med för modernatur...kommer en naturkatastrof från rymden och utplånar allt levande här på planeten..

Ironi.

Modernatur har inga problem att återhämta sig..det är mest för vår egen överlevnad..naturen skiter i människan.

Det har jag här i Helsingborg, någon kilometer från centrum, eller som jag hört det beskrivas, "innanför 50 skyltarna".
B!

Ok. men det ändrar ju inte det faktum att om man bygger ut elproduktionen med ex. kärnkraft eller vindkraft behöver man betydligt kortare ledningar för att leverera strömmen om kraftverken ligger i närheten av där förbrukningen sker. 50 - 100 mil extra långa ledningar kan väl knappast vara en försumbar kostnad, det ska ju underhållas också samt att det är en avsevärd mäng produktiv skogsmark som försvinner i samband med att ledningsgatorna byggs.

Transmissionsledningarna finns, förnyas, och underhålls i alla fall, så man bygger aldrig 100 mil ledning för att ett kraftverk ska kopplas in i det här landet. Om inte annat så för att vi ska kunna köpa kolkraft av tyskarna, och sälja överskotts-kärnkraft till finnarna. Bygger man vindkraft som sällan lyckas generera så mycket ström att det finns ett överskott så är det som du skriver, rimligt att lägga den där den förbrukas, men kärnkraft producerar så mycket att man kommer ha förlusterna när det ska upp i spänning för att skickas ut på transmissionsledningarna i alla fall, eftersom man inte har en chans att konsumerar det som produceras i närområdet i alla fall.
B!

2% förlust oavsett hur långa ledningarna är? Utan att ha läst in mig på det här tycker jag ändå det verkar underligt, det är ju inte supraledare man har som ledningar.

Ska leta på bla. ELFORSK men en länk vore bra till en sida som visar att förlusten har litet beroende av den längd som strömmen ska överföras.

Ska jag tolka ditt påstående att det som Zahoor Suleman, Lunds universitet, skriver på sidan 28 här http://www.iea.lth.se/publications/MS-Theses/Full%20document/... är fel när han påstår att...

"Ur ett förlustperspektiv så spelar placeringen av vindkraften och vindkraftens märkeffekt en
viktig roll. Är vindkraften placerad nära lasten är sträckan för kraftöverföringen kort, och
därmed är förlusterna mindre. Behovet av effektöverföring från överliggande nät minskar,
vilket innebär mindre ström genom ledningarna och minskade förluster. Är vindkraftens
märkeffekt mycket större än lasten i närområdet, kan det vid höga vindhastigheter produceras
mer effekt än vad lasten är i närområdet. Då måste effekten transporteras vidare ut på nätet
och då ökar förlusterna igen. Den optimala vindkraftsplaceringen ur förlustsynpunkt hade
varit att placera vindkraften nära lasten och att den installerade effekten är anpassad till lasten
i närområdet."

Enligt Zahoor Suleman så gäller att "Ur ett förlustperspektiv så spelar placeringen av vindkraften och vindkraftens märkeffekt en viktig roll." men enligt dig saknar placering av kraftverken i förhållande till förbrukaren strängt taget betydelse.
Om man kollar på överföringen av högspänd likström verkar förlusterna vara bara 1/3 av förlusten man får om man använder växelström men om förlusterna ändå är försumbara kan man undra varför man öht. överväger att byta till högspänd likström?

EDIT: Jag har ingen aning om att det du säger är rätt eller fel utan tycker bara att jag hittar motstridiga uppgifter på hur det förhåller sig.

Är det nån som har någon pejl på hur det går med forskningen med Toriumreaktorer och när första reaktorn för kommersiell drift kan förväntas vara klar att tas i drift?