Talet 100 ms kommer ifrån en gammal forskningsartikel ifrån 1968 [1]. Där pratar man om vilka responstider som behövs för att något skall uppfattas som interaktivt. T.ex. tiden ifrån man trycker "on" på kaffebryggaren, tills dess att man får någon typ av återkoppling på att den faktiskt startat. Denna artikel har citerats av många, men det intressanta med artikeln är att siffran 100 ms bara är en gissning. Eller som forskaren själv skriver i artikeln: "The estimates of delay times offered in the followin'g pages are the best calculated guesses by the author"
Mer modern forskning kring bildskärmar ger att kortaste detekterbara uppdateringstider snarare ligger kring 10-20ms [2].
För datorspel så har forskaren Josef Spjut på NVidia grävt rätt mycket sista tiden. Bland annat så har de visat att latens är viktigare än frame rate [3].
Källor:
[1] Miller, R. B. (1968). Response time in man-computer conversational transactions. In Proceedings of the December 9-11, 1968, fall joint computer conference, part I on - AFIPS ’68 (Fall, part I) (p. 267). NY, NY, USA: ACM Press. https://doi.org/10.1145/1476589.1476628
[2] Regan, M. J. P., Miller, G. S. P., Rubin, S. M., & Kogelnik, C. (1999). A real-time low-latency hardware light-field renderer. In Proceedings of the 26th annual conference on Computer graphics and interactive techniques - SIGGRAPH ’99 (pp. 287–290). NY, NY, USA: ACM Press. https://doi.org/10.1145/311535.311569
[3] Spjut, J., Boudaoud, B., Binaee, K., Kim, J., Majercik, A., McGuire, M., … Kim, J. (2019). Latency of 30 ms Benefits First Person Targeting Tasks More Than Refresh Rate Above 60 Hz. In SIGGRAPH Asia 2019 Technical Briefs on - SA ’19 (pp. 110–113). NY, NY, USA: ACM Press. https://doi.org/10.1145/3355088.3365170