Spotify lanserar lossless-ljud - men drömläget kräver kabel

Nu är jag ingen expert på ljudformat, men handlar inte 96kHz (och högre) snarare att du kan skicka ut olika ljudvågor över flera kanaler?

Dvs det handlar inte om att försöka förmå ett par högtalare att spela upp i 48kHz om du nu inbillar dig det.

Som jag var inne på tidigare så går inte ens referensljudspår över 16kHz för vanligt stereoljud.

Sony har ett par referensfiler här:
https://helpguide.sony.net/high-res/sample1/v1/en/index.html

48kHz@16bit

96kHz@24bit

Lägg märke till hur ljudet "speglas" vid över 22kHz i den nedre bilden.

Hela diskussionen här känns bitvis som att säga att RAW-filer är skräp jfm JPEG, då en vanlig skärm inte kan visa färgerna. Men styrkan i en RAW-fil är att det går att utvinna betydligt mer information än i motsvarande JPEG. Dock går det att göra en JPEG att se lika bra ut som en RAW-fil på skärmen, men allt beror på hur bra råfilen är från början.

Detsamma gäller musik, där en AAC kan låta likvärt med en FLAC enligt mig, men just utrymmet för finjusteringar försvinner.

Spotify missar ju helt poängen med lossless ljud. Poängen med anpassningar för audiofiler är ju att de är lättlurade och enkla att krama ur extra pengar från. Det här borde ju vara en extra super duper premium funktion för +200 kr mer.

Vad gäller ämnet om huruvida man kan höra skillnad så handlar det inte så mycket om att man måste ha superb hörsel utan mer att man måste ha bra medvetenhet om vad man lyssnar på. Lite på samma sätt som att musiker ofta är bättre på att plocka ut t ex en basslinga ur en låt med mycket som händer jämfört med normalpersonen (som mest hör helheten) då musikern har bättre koll på hur alla individuella delar låter. Komprimering av musik tenderar skapa en del små artefakter som vissa kan identifiera, medan de flesta inte kommer märka någon skillnad.

Detta är inte ett perfekt test men ett exempel på någon som konsekvent kan särskilja på okomprimerad WAV och 320 kbps mp3 på en rad olika ljudenheter, även om det några gånger blir lite av en gissning vilket han är öppen med.

Om du börjar argumentera emot blindtest så underminerar DU din egen trovärdighet, med råge. Om någon påstår att dom hör nånting som rent objektivt inte bör finnas så ligger bevisbördan på dig.

Jag ser oavsett inte varför man ska använda mer bandbredd och diskutrymme än vad som faktiskt behövs. Dessutom lyssnar jag mycket på min telefon där jag har både begränsad mängd data och långt ifrån oändligt med utrymme. Därför kör jag fortfrande lokalt MP3 samt att jag aldrig kommer streama lossless. Det finns helt enkelt ingen som helst anledning att göra det.

Nej, låga samplingfrekvenser kan utan problem sätta timing mellan samples. Fasdist är inte hörbart.
Ta en tit på den här förresten, den har länkats tidigare men tåls att länka igen:

Som sagts tidigare så produceras allt i dag i 24bit för att sedan samplas ner till 16bit, och då gärna med fördel med format dither vilket ger en SNR på upp till 120dB. Du bör sen komma ihåg att ett brusgolv i ett tyst rum ligger på 30dB, vilket innebär att du alltså lira musiken i upp till 150dB för att ens kunna höra brusgolvet i filen. Eller ja, förutom att du har förstört dina öron då, men om man bortser ifrån den detaljen så är dina öron också temporärt begränsad över hur hög dynamik den kan höra om du har lyssnat på nånting högt, du måste alltså vänta innan du ens kan höra dom där väldigt svaga ljuden igen.
16bit räcker alltså gott och väl, och 44.1kHz också, fast jag skulle kunna argumentera för att 48kHz är okej för att få en gnutta mera headroom på filtret.

Mja, anedkdot fortfarande då med div felmarginaler.
Du får tänka på att Amir på ASR bedömmer på ett väldigt tekniskt plan, medans hörbarhetsgränserna ligger LÅNGT under vad många DACs testar. https://klippel.de har ett disttest där jag har för mig om att den genomsnittliga gränsen för dist ligger på runt -20dB, medans den där Mojon har en SINAD (brus och dist kombinerat) på runt -100dB. Det finns för övrigt DACs från 80-talet som mäter upp nästan lika bra, så för att citera folk på ASR; "DACs är ett löst problem".

Hej chatgpt

Jag kanske är efterbliven men jag hör då ingen skillnad mellan 320 ogg vorbis och FLAC. Har haft hifi som hobby i typ 20 år, varit på Arkenmässan ett antal gånger och genom åren lyssnat på flera anläggningar som kostat 5+ miljoner kronor. Anser mig ha hyfsad koll på vad som låter bra och inte, och har nog hyfsad koll på vad jag ska lyssna efter när jag lyssnar efter skillnader också. Mina högtalare hemma är egenbyggda, bara elementen går på lite drygt 11000kr. Lite osäker på vad delningsfiltren kostat men skulle gissa runt 4000kr. Drivs av Fozi monoblocks som fått bra betyg på ASR och allt kommer in via en MiniDSP SHD som kör Dirac kalibrering på. Går man in på en hifi-butik så ska man upp i högtalare för typ 40-50k för att hitta något som låter bättre än det jag har. Det är alltså ingen "Biltema-stereo" jag har, men trots det så kan jag i 9 fall av 10 inte höra någon skillnadm mellan 320 ogg vorbis och FLAC. Inte heller med hörlurar hör jag skillnad. Har ett par Denon AH-D2000 och O2+ODAC hörlursförstärkare/DAC. Inte heller med trådlösa lurar hör jag skillnad, B&W Px7 S2e och B&W Pi8.

Jag anser att den absolut största förbättringen kan man få genom att byta till bättre högtalare/hörlurar. Efter det kommer rummet och efter det förstärkare. DAC, filformat, osv kommer väldigt långt ner på listan och skitsist av allt kommer kablarna. Det är totalt meningslöst att betala extra för ett "finare" filformat om man sitter på ett par lurar för nån tusenlapp eller en stereo för 10k. Lägg dom där pengarna på att uppgradera hårdvaran istället.

Lossless i sig är ju ganska ointressant, det är mest placebo jämfört med om det är bra komprimerat.

Det jag är mer nyfiken på är hur hela masterkedjan ser ut.

Att filen i sig är lossless är ju helt ointressant, en 128kbps mp3 från 90-talet som är konverterad till 24-bitars FLAC är ju också i losslessformat liksom.

Hur vet man att en låt är kvalitetssäkrad genom hela kedjan och mastrad för lossless och inte för komprimering?

Skulle gärna vilja se någon typ av "hifi-tag" eller verifiering på låtar och album där det är garanterat.

Nej, i digitala format separeras kanalerna (t.ex. med interleaving), man bakar inte ihop flera kanaler i olika frekvensband i samma signal.

Allt över 44.1 kHz är bara onödig overkill (och 44.1 är i praktiken redan overkill) som människor inte kan höra, annat än medelst placebo.

Den enda faktiska nytta jag kan se med det är eventuellt för att bibehålla maximal kvalité vid mixning (och så är det definitivt när det gäller "bitdjupet", mer än 16-bit är placebo FÖRUTOM om man ska mixa ihop flera signaler med så låg signalförlust som möjligt), alternativt om man har behov att kunna göra extrem temporaljustering utan att behöva extrapolera, av någon anledning.

Den slutliga mixen, färdig att spela upp för konsument, har ingen faktisk nytta av mer än 16-bit 44.1 kHz (för människor).

Jag brukar koppla på praboltrattar i öronen när jag HI-FI-lyssnar på min analoga aufiofilutrustning. Då missar man inga HZ i onödan.