Jag skrev en riktig roman till svar sent igår kväll, men sen insåg jag att mitt minne inte stämde i tid, så raderade det och skriver nu istället.
Det var nog 9-10 år sedan jag senast försökte med Ubuntu/Debian med KDE, så det kan ju vara så att Linux blivit bättre sedan dess! Svagheten hos mig som inte kan speciellt mycket är att jag frågat vana användare jag känner personligen, som svarat med typ "skriv detta i ett terminalfönster, med sudo före, [syntax-sträng]".
Jag gjorde ett sista försök att använda en då "användarvänlig" Linux-dist som daily driver uppskattningsvis 2015-2016 någon gång, delvis för att jag var intresserad själv men också för att undersöka det som ett alternativ till såna som bokstavligen bara använder datorn för att surfa och kolla mailen, användare där Windows är ett lika stort mysterium som Linux.
Vad jag minns så blev droppen när jag försökte ändra font, i titelraden på GUI-fönster. Som jag minns det så googlade jag snabbt fram var man skulle göra det genom GUI, men något oönskat resultat inträffade, som jag inte lyckades ändra tillbaka i GUI. Nu var datorn precis installerad, så kunde egentligen bara wipat installationen och installerat om mycket snabbare, men ville försöka lära mig.
Att wipa direkt vid fel är för övrigt en metod jag använt i Windows om jag t.ex. råkat stava namnet på användarkontot fel. Det går snabbare att installera om från scratch (eftersom hela installationen på både 10/11 går att ta sig igenom på under 10 minuter) än att forsätta köra igenom hela installationen och sen fixa det manuellt. 🙃
Jag höll på och brottades med det där font-problemet i timmar, och efter att ha läst forum efter forum med massa trådar där frågeställaren uppmanades lära sig själv av Google/man pages/härma en kompis så kände jag att möjligheten att lära sig var liten till obefintlig om det hela tiden gällde att formulera sig så att man dolde sin okunskap för att få svar.
Gav faktiskt inte upp Linux totalt, då jag försökte mig på ett eget projekt cirka två år efteråt med ett CCTV-system som behövde kompletteras med ett portabelt monitorsystem (för att justera in kameravinklar på ett tidsmässigt rationellt sätt) med en Raspberry Pi, en MPEG2-adapter med stöd i Linux, batteripack samt en surfplatta. I teorin var det superenkelt, och var kul att sitta och hacka lite, men det funkade halvdåligt med jättelångsam bilduppdatering i videoströmmen, vilken komprimerades från analog kompositvideo av MPEG2-dongelns hårdvara istället för RPi-CPUn. Jag spenderade flera veckors fritid på att försöka få det att fungera på önskat sätt, så att det gick att titta på videoströmmen över wifi från Raspberryn.
Förutom att den detaljerade guiden jag följde inte funkade likadant på grejerna jag hade (någon annan version/paket som skiljde?), så märkte jag att man behövde behärska andra grejer i Linux, t.ex. vilka accesser olika processer skulle få ha. När jag till synes fixade en grej så gick något annat sönder. En kväll gav jag upp, gick och la mig, åkte till jobbet nästa dag och funderade på hur jag skulle gå vidare. En mobil till och ringa videosamtal för att kunna kolla på en jävla monitor?
Kollade igenom lådan till MPEG2-dongeln, hittade en sån där liten rolig 8 cm CD-singel instucken bland manual och garantipapper. Hade inte ens kollat igenom lådan speciellt noga eftersom man inte behövde något annat än dongeln, enligt guiden jag följde, och det stämde ju -- för Linux. På skivan låg någon Kina-producerad mjukvara för Windows. Minns inte namnet längre men skickade in den på min test-laptop, pluggade i dongeln och körde igång programmet. Direkt ploppar det upp en dialogruta som frågar om jag vill starta [insert kinesiska tecken/namn på enheten], OK, får ett fönster med en livefeed av det som kommer in på dongeln analoga ingång. I programmet finns även en funktion för att skicka vidare strömmen till en IP-adress, och testar för skojs skull efter att jag satt upp en annan mjukvara för virtuell router, som även klarar låta datorn använda wifi-adaptern som accesspunkt. Hade en surfplatta som jag kopplade upp till samma nätverk, startar VLC, väljer Network Stream (eller vad alternativet nu hette), knappade in IP-adressen till datorn och upp kommer samma videoström som jag kämpat med att få igång... skillnaden är att på Windows var arbetsinsatsen några musklick och mindre än 30 minuter till fungerande projekt. Där skrev jag nog helt av Linux för mitt personliga bruk.
TLDR; saker har gått så mycket snabbare att få igång och funkat så mycket bättre under Windows, så jag har helt gett upp experimenten att ens försöka få saker att fungera på Linux med min mycket begränsade uppsättning kunskaper. Quake 2-server tidigt 00-tal på Linux var jättebra (särskilt eftersom jag inte behövde administrera den), men sen har varje personlig kontakt med Linux slutat ungefär likadant. Jag har inte tid, och inget intresse av att investera tid i något som bara potentiellt funkar ungefär lika bra, helt enkelt. Nu kanske du förstår min åsikt om Linux bättre, och att den inte är helt ogrundad åtminstone.
Jag är så att säga inte efterbliven på det sättet.