Projektarbete: Raket

Fick hem den efterlängtade accelerometern idag, så jag lödde fast den på labbkortet och körde ner stegnings programmet i mikroprocessorn för att testa.
Det programmet gör är att känna efter om g-kraften minskar markant under 50ms, om så är fallet ska andra steget antändas omedelbart. Om g-kraften minskar tyder det på att första steget har brunnit ut alternativt exploderat eller gått sönder på något sätt.

I det här testet har jag endast ett relä inkopplat och det är själva antändningsreläet, reläet som ska öppna ventilen är ej inkopplat.

Ser man på nu är det trådlösa systemet färdigt

hmm, dagens test av andra stegets motor gick inte helt hundra :/
Efter bara några sekunder så gick dysan sönder.

Nu finns det en film på dagens test.
Jag använder det trådlösa systemet som jag visade några inlägg ovanför detta

Som ni både ser och hör i denna film så går dysan sönder ganska fort

I ett försök att få ner kostnaden så har jag minskat bränslemängden med 12,5% detta har medfört att första steget nu har samma diameter som andra steget. Detta innebär att raketen blir lättare och får ett lägre luftmotstånd vilket resulterar i att raketen kommer nå samma höjd som tidigare fast med mindre bränsle.

Jag använder dikväveoxid som oxidator samt HTPB och Al som bränsle.

I och med att jag redan har en accelerometer(DE-ACCM6G) ombord på raketen bestämde jag mig för att skriva ihop ett lite program som loggar g-kraften för att sedan skriver ut den som en kurva på datorn.

Här ser ni resultatet:

Direktlänk till bilden (ej beskärd)

När man står stilla här på jorden så utsätts du för 1g, så det är inte så konstigt att grafen ger ett medelvärde på 1g

Raketen fick ett namn idag "ODEN-XS1" blev det.
Det är nu bara en månad kvar tills raketen skjuts upp så de kommande veckorna kommer vara ganska hektiska för att hinna med allt. Den här raketen är egentligen bara en test raket i projektet SHRTS för att kolla så att alla system fungerar innan något större byggs.

Skolan står för mindre än 1% av projektets kostnad, jag gör allt själv och bygger allt hemma. Så om skolan hade sagt att det inte var en chans att jag skulle få göra det här projektet hade jag skitit i vad dom sagt och gjort det ändå. Skolan är väl till för att lära sig något på? Och projektarbetet är väl till för att visa att man har lärt sig något under tre års studier?

Jag använder en PIC16f877a; Det trådlösa systemet fungerar som så att laptopen och mikroprocessorn har varsin seriell(rs232) transceiver, laptopen agerar som en server mellan mikroprocessorn och mobilen över internet eller WiFi. På detta sett kan man lätt övervaka raketen från mobilen/laptopen/surfplattan under färden.

Har nu flyttat flygdatorn från labbkortet till det etsade kretskortet, samt så har jag kört lite tester på flygdatorn utan några reläer inkopplade för att verifiera så att allt fungerar.

Sådär här kommer en film på testet av flygdatorn till raketen.

Det är inte allt för länge kvar tills raketen skjuts upp nu.

Jag påbörjade ihop monteringen av raketens samtliga delar idag.