Mnja, det är väl snarare frågan hur man kongruensböjer adjektivet "rädd" i neutrum snarare än vilket genus lejon, rådjur, vildsvin, barn etc. har. Men det har vi fått en bra länk till av Mattoys.
Nej, det är synd att så många lärare tror att man måste gissa sig till ett substantivs genus utan att ha en aning om vad som kan vara rätt eller fel. Det är självklart inte så bara för att det är så vi modersmålstalare lär oss, utan vi kan nämna några få egenskaper hos ett substantiv som nästan direkt avslöjar dess genus. Självklart finns det undantag, men det får man ta ...
Substantiven delas in i sju s.k. deklinationer, d.v.s. vilken ändelse de tar i obestämd plural.
1) -or ex. stuga, gata
2) -ar ex. by, dag, pojke
3) -er ex. tid, monarki, parti
4) -r ex. sko, bastu, fiende
5) -n ex. ämne, yrke, äpple
6) -0 (ändelselös) ex. tak, ord, språk
7) -s ex. hits, slogans
Om vi börjar med första deklinationen (-or) så finner vi här ord som slutar på -a (och vissa som slutar på konsonant). Substantiv i första deklinationen är alltid i utrum (n-ord) och består huvudsakligen av de ord som en gång i tiden var i femininum.
Andra deklinationen (-ar) har en stam på lång vokal (by), konsonant (dag) eller obetonat -e (pojke). Även dessa substantiv är alltid n-ord och består ofta av de ord som var i maskulinum.
Tredje deklinationen (-er) är ofta flerstaviga med slutbetoning. Dessa är oftast s.k. neutrer, obesjälade ting som ändock är n-ord, även om neutrer förekommer i både första och andra deklinationen likväl, exempelvis bänk och karta. Hur som haver, för tredje deklinationen är utrum en väldigt kvalificerad gissning.
Fjärde deklinationen (-r) har stam på vokal och är oftast n-ord.
Femte deklinationen (-n) har stam på vokal och är alltid t-ord (neutrum).
Sjätte deklinationen kan delas upp i två grupper.
1) Stam på konsonant (tak, ord, språk, porträtt, filter ...) - dessa är alltid t-ord.
2) substantiv på -are, -ande/-ende, eller -er (snickare, ordförande, gående, botaniker, armenier ...) - dessa är alltid n-ord.
Sjunde deklinationen är alltid inlånade ord och är väldigt ofta n-ord.
Så vet man hur man tar plural på ett ord, ja då vet man sannolikt även vilket genus ordet har (om man nu kan ovanstående vill säga), även om det finns vissa elaka undantag (prov exempelvis).
Frågan som uppstår då är ju självklart hur MBY tar plural på bordell. Själv applicerar jag sjätte deklinationen på mina klaviatur och vokabulär (sic!).
Gällande prepositionen för bussproblemet och följdfrågan:
Ja, prepositioner är det absolut svåraste som finns i språk. Det finns sällan allmängiltiga regler och där det finns finns det ändå fler undantag än vad som täcks av regeln, men jag ska försöka mig på att analysera det hela deskriptivt.
Min tes är att det i grund och botten handlar om prepositionernas betydelse här, närmare bestämt rumslig respektive instrumentell betydelse. Vi kan befinna oss i en buss rumsligt sett, men vi "sitter på bussen (mot Fagersta)" vilket sannolikt är en satsavkortning från "(att) sitta i bussen på väg mot Fagersta". Personen som kör bussen å andra sidan sitter inte "på bussen" om man ringer och frågar, utan denne sitter "i bussen" då det snarast handlar om att markera att denne sitter och kör för tillfället snarare än att ha rast med tillhörande cigg.
Samma sak med båten. Sitter man i båten, ja då handlar det oftast om en liten personlig båt, medan befinner man sig "på båten" så är personen sannolikt passagerare på en färja av något slag.
Jag känner dessvärre ingen trafikpilot eller tågförare så jag kan inte säga med säkerhet att det gäller även där, men det skulle förvåna mig om så inte vore fallet.
Så jag tror att det här med "på/i ett färdmedel" handlar om hur man står i kontakt med den som framför fordonet. I en bil så har man som regel inte längre än skrikavstånd till föraren och sannolikt är det inte en helt okänd människa som sitter och kör, och även om så är fallet så förknippar man sällan bil och förare så tätt som man gör när det kommer till yrkestrafik. Undantaget vore väl i så fall i en taxi, men där tror jag att den fysiska närheten och kopplingen till bilar i allmänhet spelar högre roll än rollen yrkesförare/passagerare.
Edit: Stötte på ett par genusexempel till när det kommer till betydelseskillnader: 'plan' och 'led'.