Förbud mot diesel? Nu är jag förvirrad.

Precis min tanke. Men problemet så som jag har förstått det är att vi redan har tippat över kanten. Den existerande flottan är redan problematiskt stor och behöver begränsas

Därav att jag undrar vad alla som nu står och skriker har att säga kring att dom totalt missat hela denna växande problematik. Förbudet kring nyproduktion borde ju alltså kommit redan för flera år sedan.

Likt @orfi så funderar jag även kring elbilars miljövänlighet. Om elen kommer från kolkraft eller kärnkraft? Hur bra är det med batterier som i en tesla väger uppemot 500kg(!)...?
Det gäller att dom verkligen lyckas bra med återvinningen, men sen måste man ändå ta hänsyn till påverkan som blir av att man utvinner råmaterialet från första början, dvs, hur bra kommer jordklotet må av att ersätta alla fossilbilar med en elbil?

Är du förvirrad? Hur? Det kommer inte bli ett totalförbud, det vore ologiskt och idiotiskt, bil med förbränningsmotor kommer dock fasas ut i långsam takt. I den här utvecklingstakten kommer vi inte åka i några bilar med förbränningsmotorer alls inom 40 år. Inom 20 år kommer det vara mycket ovanligt att se en bil med endast förbränningsmotor.

Naiva, vi pratar om DAGENS utvecklingstakt. Inte hur det har sett ut genom åren.
De miniförbud som redan finns och som garanterat kommer bli strängare samt att stora biltillverkare som exempelvis Volvo beslutat att sluta upp med tillverkningen av bilar med endast förbränningsmotor redan 2019 kommer eventuellt skapa dominoeffekt.
Givetvis är detta vilda spekulationer, men verkligen inte orealistiska...

Volvo är en liten biltillverkare.
Och "bilar med endast förbränningsmotorer" betyder hybrider, inte elbilar.

Det är helt orealistiskt helt enkelt för att det går inte så fort att ställa om tillverkning och alla processer kring det.
Och för rena elbilar är ju infrastruktursförändringarna knappt påbörjade.
Att det står ett par laddstolpar runtom storstäderna räcker inte långt.

Bensinmotor av idag och en från 70-talet liknar knappt varandra.

Ford 1965 med V6 var helt omöjligt att komma under 1 liter milen,

Toytota corollan som jag kör med nu, med AC och ligger runt 0.69 l/mil med min körning och man man komma under 0.55 l/m om man kör mjukt och länge runt 80-90 km/h (kallstartena drar...) - den är dessutom 15 hk starkare än 2-liters V6:an trots att den bara är på 1.6 liter.

Om man tittar på dagens bensinbilar så har man hyvlat lite ytterligare och skillnaden mellan en hybridbil (bensinare) och en utan hybridpaketet är inte speciellt stor om man som jag kör 4 mil per färd och det är inte så stor procent stads och kökörning.

Dock hybrid har fördel i tätorts och stadskörning när man aldrig får någon fart på grejorna - men är det värt extra kostnaden ??, och vintertid går motorn lik förbaskat eftersom man använder motorn som oljepanna för att få fram värme till kupé mm. och det är mer än vad man kanske tror.

moderna högoptimerade bensinmotorer liknar allt mer mot dieselmotorer med insprutning direkt i förbränningsutrymmer, rik blandning vid tändstiften, mager blandning resten och den vägen kan arbeta med högre kompression även med dagens standardsoppa. kör man med rikhaltig etanolbränsle så kan man gå upp ännu mer.

Nej, man skall inte räkna ut bensinmotorn ännu - men dieselmotorn har klart bekymmer på personbilfronten idag, förutom politiska påtryckningar också är väldigt komplexa system med all avgashantering, högtrycks precisions insprutningspumpar som kostar en arm och ett ben om något där krånglar och väldigt dyrt för bilägaren om något där går sönder....

Då pratar jag inte om tjänstebilsskicket utan de som senare ta över tjänstebilarna i begagnat-svängen - hur mycket är en 10 år gammal hybridbil med trötta batterier värd med 15000 mil på mätare, hur mycket kostar den att få i dugligt skick igen.

15000-mil på en Corollan eller en valfri Volvo är inom kategorin fortfarande inkörning till gränsen på att börja bli använd, tror ingen vill tillbaka till att bilen är i stort sett slut vid 10000 mil med motorenovering och byte av massor av slitdelar, generatorrenovering framför sig som på typ 60-talet

en bil som inte kan köras lätt över 30 kmil och + 15 år innan allt för mycket börja ramla sönder och blir för dyr att hålla efter, kan inte betraktas om miljövänlig...

hur länge håller hybridbilar över milen och över tiden - andrahandsvärdet är viktig och ett exempel är i USA så är Prius värt mindre än värdelöst då den dra hejdlöst mycket soppa när hybridsystemet inte fungerar och det är väldigt dyrt att få det hela att fungera igen

Källa på dessa verkningsgrader. Tycker det låter extremt högt, såvida det inte gäller väldigt nya modeller. Genomsnittet är garanterat lägre. Dessutom har de flesta värmekraftverk en elverkningsgrad på 33-45%, men många nya verk har börjat snudda på 50%, och gasturbiner med kombinerad cykel (d.v.s. inkl. ångturbin) har nått över 60% elverkningsgrad.

Sen bör man även ha i åtanke, precis som du sa, att maximal verkningsgrad i en förbränningsmotor bara uppnås inom ett rätt så snävt varvtalsområde, jämfört med en elmotor som ger fullt vridmoment och rätt så konstant verkningsgrad oavsett varvtal. Större delen av tiden är verkningsgraden bra mycket lägre. I ett kraftverk ligger verkningsgraden i princip på max hela tiden.

Om vi utgår från Svensk kraftproduktion igen, vilket jag anser är mest relevanta med tanke på var vi bor, så kommer ~40% av elen från vattenkraften (~90% verkningsgrad), ~40% från kärnkraft (~35% verkningsgrad) och 10% vindkraft (~30% verkningsgrad). Dessutom så finns det inte så många värmekraftverk i Sverige (kärnkraften exkluderat) som eldas kontinuerligt, utan de flesta är kraftvärmeverk där även spillvärmen tas till vara på i fjärrvärmenät, vilket rätt så ofta gör att kraftverkens totala verkningsgrad ligger på runt 90% eller högre. Det gör att en elbil utan problem har en högre totalverkningsgrad, hela kedjan inräknad, än en bil med förbränningsmotor, utöver fördelen med den i princip koldioxidneutralt producerade elen. Dessutom så har elbilen möjligheten att använda motorerna som generatorer vid inbromsningar och därigenom återanvända energi som med en vanlig bil bara skulle bli förluster i form av värme.

I andra länder med högre andel fossil elproduktion är elbilen och den fossildrivna bilen kanske mer jämlika i total effektivitet, men tar man då i åtanke att värmekraftverk har bra mycket effektivare rökgasrening än fossildrivna bilar, samt mycket större möjligheter att optimera förbränningen så ser jag ändå elbilen som det bättre valet.

Förtydligande, CO2-utsläppen från sopor kommer till 30% från fossilt material, men sett till mängden så står fossilt bara för ca 15%.

http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utvec...

Eh,jag åker diesel från 1970, så snart besiktningsfritt med!
Dessutom åker jag Holset turbo, borde jag byta till Garret för bästa bränsleekonomi? 200 hästar låter lite lite dock..

Du har uppenbarligen inte provat att åka kollektivtrafik i utkant av stan, det är ett dyrt sattyg!
(Västtrafik här)

De som håller i trådarna vill inte att invånaren skall kunna röra sig fritt vare sig i en personlig el eller dieseldrivet fordon.
Den perfekta invånaren åker tunnelbanan inne i Stockholm, övervakad och annat.
Jag är bara stark motståndare till urbaniseringen och den politik som gör det slår mot landsbygden och invånarna där.

Samtidigt behöver man som ni säger inte smälla upp vägar på ett oaktsamt sätt i tätbefolkade orter. Vackra stadskärnor bör inte ha asfalterade stora parkeringsplatser och så vidare. Jag föredrar en levande stadskärna mot köpcentrum till exempel.

Det har just (1 april 2017) införts lagkrav inom EU på energieffektivitet vid nyinstallation i bostäder och det kommer även utsläppskrav 2020 >

Träder i kraft 2020
Energieffektivitet 77%
75% för pannor med effekt ≤20 kW
Partiklar (10% O2) Automatiskt matade: 40 mg/m3
Manuellt matade: 60 mg/m3
Pannor ≤20 kW:
mäts endast vid fullast (istället för en kombination av hel- och dellast)

OGC (Gasformiga organiska ämnen) (10% O2)
Automatiskt matade: 20 mg/m3
Manuellt matade: 30 mg/m3

Kolmonoxid (10%O2)
Automatiskt matade: 500 mg/m3
Manuellt matade: 700 mg/m3

Kväveoxider (NOx) (10%O2)
Biobränsle: 200 mg/m3
Fossila bränslen: 350 mg/m3
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/produkt...

Till hjulen ja, i flesta fallen pratar man om verkningsgrad ut till motoraxeln innan bilgenerator, AC etc. tar sitt, och transmission med kanske 4-hjulsdrift, växellådor etc. drar av mer än vad man kanske tror - det är bara att prov-vrida när man har bilen nere (tex kopplingbyte eller vrida runt hjulen vid däcksbyte) så inser man att det är ganska mycket moment som behövs för att komma över friktionen i packboxar etc. vidare viskos friktion i växellådor etc. och i lite äldre bilar så är det inte allt för sällan som bromsen ligger på en smula - inte så att det luktar bränt men det blir några grader varmare än stillastående vid körning, samma sak med varma hjullager etc. - att transmissionen tar åtskilliga % av motorkraften är ingen nyhet och ur den synvinkeln kan man undra varför folk kör med 4-hjulsdrift om man anser sig miljömedveten...

En modern bil är också elektroniktung med bensinpumpar, insprutningssystem, fläktmotorer etc. och dessutom med en fordonsgeneratorn på >=110 A som standard i modern bil och som knappt kommer över 50% i mekanisk verkningsgrad, vilket gör att flera hästar avgår till elektriska förbrukare och kan väl vara uppe i samma nivå som framdrivning av själva bilen vid lägre hastighet - dvs flera kW och en varm dag med AC på för fullt och och max fläktar på så kan bara det ta 3-5 kW - en 200W kylarfläkt kommer dra 400 Watt från motorn pga. generatorns dåliga verkningsgrad... - detta är energislösande tillbehör som inte fanns på 60-70-talet, generatorn på den gamla Ford tanusen var på 7 Volt och max 50 Ampere (max 350 Watt) och det mesta av energin den producerade gick till belysning och ventilationsfläkten typ...

Även i en elbil så vill man ha komfort, både värme, ganska många kW i början som tas från lagrad energi i batterier (eller via en bränslevärmare...), samma sak med kyla/AC eller att en del av värmen genereras med värmepump - motorerna där är på flera hästkrafter. komfortgrejorna kan dra mer ström/energi än vad energiåtgången drar för själva transportsträckan en sval höstmorron.

Men allt sådant måste man också räkna på alternativa motorkällor, transmissionen så att man jämför äpplen mot äpplen.

---

Traditionellt har man sagt att bensinmotor är 25% värmeverkningsgrad vid optimal last och dagens använda bränsletyper och dess begränsning när det gäller hu hög kompression man kan tillåta (vet inte vad moderna bensinmotorer ligger idag, men förmodligen lite högre och över större varvtalsområde än tidigare), sedan har den helt klart lägre effektiv verkningsgrad vid låglast som personbilskörning eftersom motorn går ganska låglastat en stor delen av drifttiden (eftersom folk envisas med att köpa +200 hk bilar men den verkliga behovet för transporten är sällan mer än 40 hk mesta delen av tiden), diesel straffas mindre av låglast men går inte gratis vid lättare last heller - och vintertid är man ganska glad över tillgången till spillvärmen från bensinare medans på dieslar måste man elda med ogynnsam förbränning för att ge varmare avgaser (och varmare motor därav) - både för reningen av partikelfiltren men också för komfortvärmen - alternativ används externa dieselvärmare som stödvärme.

Persondieslarna har traditionell angivits till ca 35% verkningsrad vid optimal drift - hur det ser ut idag vet jag inte, men de moderna reningssystemen som man häger på idag (inklusive tungdrivna pumparna för comm-railsystem med > 1000 bar tryck) har negativ påverkan av den totala verkningsgraden och om man stödeldar med sen insprutning för att få värme i motorn vid kallt väder och för att höja avgastemperaturen för att reningsprocessen skall fungera så höjer sådant definitivt inte motorns verkningsgrad räknat över en längre körcyckel

När det gäller lastbilsmotorer så lärs det ut att de har över 40% och om man tittar lite på vad SCANIA har levererat i forskningsrapporter över deras olika lastbilsmotorer och vägen till dessa så är man en bit över detta - med tanke på de allt mer avancerade växellådorna med massor av steg så håller man motorn i ett effektivt smalt varvtalsområde och den vägen kan optimera den ännu mera än en motor som skall dra fint och kraftigt från 800 rpm - 6300 rpm i en bensinpersonbilsmotor (4500 rpm som max i en Dieselbil) - Det är svårt att göra motorer som har hög verkningsgrad över stor varvtalsområde, mycket lättare om varvtalet hålls konstant med små avvikelser.

- större fartygsmotorer förutsätts ger 50% i värmeverkningsgrad och tom lite över detta vid ekonomisk driftläge och hela fartygets ekonom baseras på att den delen uppfylls av tillverkaren, dessa motorer är också oftast en-varvtalsmotorer typ 60 eller 120 varv i minuten.

Kördynamisk och flexibel och varvvillig motor för inspirerad körning går illa i hand med bra verkningsgrad oavsett förbränningsteknik, samma sak med gasturbiner - flexibilitet och stort kraftdynamik för tex. stridsflygplan ger inte en drift med hög verkningsgrad medans jetmotorer för passagerarplan med väldigt bestämd arbetscykel när det startar, flyger och landar är lättare att optimera i verkningsgrad (och därmed bränsleeffektivitet)

---

Moderna mindre bensinbilar går idag under 0.5 l/mil och för att nå detta måste man fått till högre verkningsgrad på motorn och lägre förluster för samma transportsträcka som för en bil på 70-talet, annars skulle man inte nått dessa siffror - trots AC, trots elektroniktung utrustning, sätesvärmare och defroster etc..

På en av lånebilarna noterade jag att mycket av förtjänsten ligger på de mer avancerade automatiska lådorna med flera steg och den vägen ser till att motorn arbetar på låga varvtal med hög lastgrad mest hela tiden - det är inte bara dieslar som ligger på 1500-2000 rpm vid 100 km/h idag, - även bensinare går vid låga varvtal numera även vid 90-100 km/h och hålls ganska hårt lastat vid dessa varvtal och den vägen får en bättre genomsnittlig verkningsgrad än tidigare.

---

Jag har själv läst en hel del i Henrik Alvarez Energiteknik ((ISBN 91-44-04509-3) och är man seriöst intresserad av energifrågor så tycker jag att man bör skaffa dessa böcker och titta på värmeläran som startar på sidan 245, sedan vidare till ångkraftanläggningar, (sid 781), gasturbinanläggningar (957) och förbränningsmotorer (997) och läsa igenom många av exemplen och utföra en del av övningarna - de är väldigt praktiskt inriktade och fullt troliga exempel man räknar på och har man greppat bara lite del av detta så skulle mycket av bull-skiten som rinner ur våra politikers munnar när det gäller energifrågor - helt upphöra och man kanske kunde börja diskutera mer konstruktiva lösningar på energiproblemen istället. Våra kärnkraftverk och vattenkraftverk gjordes av människor inom politikåren på 50,60 och delar av 70-tal som faktiskt försökte lösa sammhällsmässiga behov och som vi nu lever i frukterna av utan att förstå det eller ens uppskatta det - var är dom människorna idag - för mycket broileruppfödda politiker som aldrig har haft en fot ute i verkligheten???

den dagen en politiker kan prata om entropi, entalpi, isentropisk verkningsrad etc. och på sådant sätt att denne visar att denne förstår innebörden av det - ja då kommer jag rita kors i taket.

Om inte annat så kanske man blir av med den romantiska drömmen på rosa moln om vad som man önskade vad som gick att göra och istället förstå reglerna på vad som faktiskt går att göra inom energiteknik och använda dessa så bra det går...

Och en av de första sakerna att skaka av sig är att energiteknik är inte något som kan förbättras 'tusentals gånger' med hänvisning till hur tex. datorkretsar har utvecklats och förfinats över åren.

Energiteknik är synnerligen handfasta saker och extremt kvantitativa objekt i form av fysiska saker faktiskt måste flytta på sig, saker som kan mätas - det finns ingen zoomruta där man kan förstora eller förminska, det finns ingen copy-funktion för att duplicera något billigt. Energiteknik är lika handfast som maten vi äter (för det _är_ en leverans av energi i en för levande organismer hanterbar form - för att sedan kunna resa sig ur stolen eller göra löpar-rundan)

Det är väl antagligen bra, men kommer inte göra något för mig där grannarna eldar i gamla kakelugnar med surved som torkat 3 månader eftersom de aldrig orkar ha framförhållning. Min fasad är tjock av sot varje år och vår och höst när diset lägger sig känns det som att andas tjära.

Det kan finnas lokala regler för hur man får elda så fråga din kommun om dem, de är hursomhelst inte mer tillåtande än lagstiftningen.

Apropå verkningsgraden på diesel så finns det bränsleceller som körs på diesel och det har gjorts prov med dem i bilar också, bränslecellerna ger väldigt lite utsläpp även om de körs på diesel då de inte förbränner diesel på samma sätt utan kan spjälka diesel till väte på ett mycket renare sätt än konventionell förbränning.
http://www.powercell.se/technology_head/the-reformer

Framtiden är elmotorer som driver bilen oavsett om elen produceras i bilen eller centralt, ett elverk i bilen som kör vid optimala förhållanden och laddar tex en kondensator i bilen kan dimensioneras för medeleffekten och när man behöver mer effekt eller ta till vara bromsenergi används kondensatorn (eller batteri) det gör att hybrider kan bli väldigt effektiva och vinsten ligger i att slippa direktkoppla en förbränningsmotor till hjulen så att man kan dimensionera med en liten motor eller en bränslecell för medeleffekten och låta en buffert täcka upp för toppbelastningen.