Vad för sorts förstärkare behövs för att driva Klipsch R-26F och kopplas till TV

Hur starkt vill du spela ? Du behöver en så stor förstärkare att den inte klipper vid den effekt du behöver för att uppnå önskat ljudtryck. högtalarna är tämligen lättdrivna så du lär sällan använda mer än 0.01 W i medeleffekt om du inte ska ha fest. men ta en på minst 1 W uteffekt så har du stor marginal.
Det jag egentligen menar är att de har så pass hög verkningsgrad att förstärkarens uteffekt är ganska ointressant, de kan drivas med nästan vad som helst och 400 W förstärkare är riktigt dyra om de ska vara bra så sikta på nått vettigt för rimliga pengar i stället.

Att koppla ljud från tvn kan du göra till i princip vilken förstärkare som helst för det handlar om att välja rätt kopplingsmetod så det passar i båda ändarna.

Högtalarna har nominell en känslighet på 97dB per watt så för att spela med 77 dB i ljudtryck behövs det 0,01W
77 dB är ett ganska normalt ljudtryck om du lyssnar på musik utan att spela stark, du behöver höja rösten lite för att föra att samtal om musiken är så stark så det är klart över "att ha bakgrundsmusik" men lite lägre än om du verkligen lyssnar aktivt på nån favoritmusik eller om du har festnivåer så att folk behöver skrika till varandra.
Förhållandet mellan effektåtgång och ljudtryck är logaritmiskt så för "normala ljudtryck" behövs det väldigt lite effekt men för att spela stark behövs det ofta så mycket att få har tillgång till det eller så driver man förstärkaren så hårt att den distar och låter skit.

Bi wire är att koppla upp bas och diskant separat men till en gemensam förstärkare, tar du bort kopplingen mellan terminalerna så är registren elektrisk separerade och du kan även driva dem med varsin förstärkare om du vill, det blir då bi amping.

Blecken som sitter mellan terminalerna ser ut typ så här, (dessa är väldigt lika dom på mina klipsch F1).

Och om du bara kör med en kabel och en förstärkare per högtalare så kan du koppla i kablarna i vilken terminal som helst.
Dvs på bilden så skulle du kunna koppla i tex dom röda kablarna i den nedre kontakten istället för den övre.

Bi-wire så används det ju två kablar men fortfarande en förstärkare per högtalare och blecken mellan terminalerna behöver inte tas bort men om dom ej tas bort faller hela idén med bi wire.

Vad är då idén med bi-wire?
Främst så är det att ha olika kablar för bas vs mellan/diskant.
Tex så sägs det att silver kablar är bättre för diskant och koppar bättre för bas, men nu börjar vi nästan komma in på guldöron och snakeoil.

Bi-amp så används det två kablar och två förstärkare per högtalare.
Och idén med olika kablar och nu även olika slutsteg är ju samma sak även här.
MEN nu tillförs det ju mer effekt från två slutsteg istället för ett, vilket enligt mig är bra mycket mer märkbart än olika kablar, men även här så är det oftas en väldigt liten skillnad.

Och så här kopplas det med bi-wire/amp.

Är det värt att använda bi-wire heller bi-amp?
Om man bara har riktigt tunna kablar så kanske det kan vara värt det men man kan ju då även dra två kablar och koppla dom som om dom vore en kabel med högst troligen samma resultat.

Bi-amp har man en förstärkare med fler kanaler än man använder så varför inte.
Tex som i mitt fall med en 7,1 förstärkare men har bara 5,1 högtalare och ganska tunna kablar med och jag tycker att det blev lite bättre bas från mina F1 klipsch frontar men är bara 85% säker på det.
Det vart i alla fall nån ändring då delningsfrekvensen till frontarna ändrades till 5-15 lägre hz (var många år sedan så kommer ej ihåg exakt) efter jag körde denons test/setup med deras mikrofon med bi amp.

Som andra har nämnt tidigare, Klipsch är otroligt lättdrivna, jag driver ett par rp280F med en Yamaha rx-v573, kan säga att jag blir vräkt eller inte ens kan vara i samma rum innan den inte skulle orka driva dem
Den driver även en rp-450c front, två Dynavoice Challenger m-65 ex4 (Hade dem över så de står som surround) samt ett par gamla Sonab 75w högtalare som surround-tak (står på en hög hylla bakom).

Kort svar på din fråga angående bi-wire och/eller bi-amp: Nej. Det finns mycket "snakeoil" inom ljudvärden där allt från "el-renare" till speciella högtalarkablar påstås ge skillnad. Jag har ännu inte sett någon Audiofil som hävdar detta ställa upp på ett blindtest... samt de tester som gjorts har varit "guessing game" resultat.

Bi-amp kan vara värt det för väldigt tungdrivna högtalare, men gällande Klipsch behövs det inte alls, de drivs med i stort sett vad som helst

Edit: Nu citerade jag helt fel, sorry about that Det var meningen till @iFerz

Riktigt så enkelt är det inte, biwire ger i många fall sämre resultat än singelwire om filtret är optimerat.
Men bi amping ger en del mer möjligheter tex är det ofta möjligt att påverka signalen för respektive register separat före slutsteget man kan tex använda eq och andra aktiva filter på ett bättre sätt, det är också ett steg på vägen mot aktiv drift av högtalarna.

Biamp kan ge fördelar med minskad distorsion om du spelar starkt även om du inte manipulerar signalen före slutstegen. Men den största fördelen är att det oftast är det stora/dyra klivet mot aktiv delning om man inte går dit direkt.

Om de ligger på 97 dB/1W i känslighet så blir det istället att titta på förstärkare som inte har för mycket grundbrus att det väser långt ut i rummet fast du inte spelar något (dvs. det bruset som slutstegen avger även när du har lägsta volym)

Med hornhögtalare som jag med över 100 dB SPL/1Watt - så är detta ett problem och man kan säga att ju större slutsteg du väljer räknat i Watt - ju mer brus kommer de att ge även i tomgång när du inte har dragit på någon volym alls.

Med 97 dB känslighet så skulle jag säga att en 20-40 Watt erkänt bra och lågbrusig slutsteg kommer du väldigt lång med då slutstegskonstruktioner av prispressade sorten i allmänhet inte ökar den spuriosfria dynamiken speciellt mycket fast man ökar uteffekten - dvs. går uteffekten från 20 Watt till 200 Watt så kommer också brusnivån öka med 10 dB om det inte är väldigt välbyggd slutsteg som tar hänsyn till detta då att öka dynamiken från 106 dB till 116 dB för att behålla samma brusnivå vid tomgång på 200 Watt-steg som vid 20 Watt-steg så börja det bli dyrt på slutstegssidan.

Av samma orsak skall man undvika slutsteg som baseras kring klass-D tekniker - med högkänsliga högtalare så kan det vara en massa fnas och andra artefakter i bruset som pockar på uppmärksamhet (kommuteringsglictchar, fasbrus i klockor och blandningsprodukter om det är fler switchblock som inte har synkad klocka mellan sig) och gör det jobbigt på mer eller mindre omedvetna planet att lyssna på i längden även om man spelar tämligen svagt. Klass-D slutsteg bygger man idag för att det är billigt att bygga effektstarka slutsteg den vägen och med halvdöva högtalare så märks inte artefakterna så mycket...

Proton AA-1150 (en 80-tals förstärkare) som driver mina hornhögtalarna är på gränsen till acceptabelt trots att den har 117 dB S/N (vid 350 Watt peak) och när du letar slutsteg och det står 95-105 dB S/N när de har uteffekter 100-200 Watt - skippa dem och leta efter bättre eller så kommer det att väsa ut i halva rummet på diskantsidan - men är det 105 dB S/N och märkeffekten 20-40 Watt så kan det vara acceptabelt.

dvs.

Om vi tar exemplet med en 20 Watt slutsteg med 105 dB i S/N, skrivs ibland som "dBrA"
(dvs. max effekt med viss angiven distorsionsgrad gentemot brusgolvet vid ingen signal inmatat, ofta i A-vägd RMS-mätning i det senare fallet)

20 Watt är 13 dB över 1 Watt, 105 dB (S/N eller dBrA) på detta ger +13 dB - 105 = -91.1 dB/1Watt mot högtalaren i bruseffekt - högtalaren har 97 dB/1Watt i känslighet vilket gör att -91.1 dBWatt + 97 i känslighet ger att bruseffekten ligger på 5 dB SPL akustiskt vilket i de flesta fallen inte hörs om man inte har örat nära intill högtalaren i mycket tyst rum - medans 15 dB brus i tyst rum hörs - speciellt inom diskantområdet. Runt 10 dB SPL brus är ungefärlig gräns om man upplever om högtalarna brusar besvärande eller inte i ett tyst rum IMHO.

Skrev lite om det när en " 'ny - dyr' förstärkare lät sämre än den gamla" i tråden #18564428