Köpa digitalkamera - Vad ska man tänka på?
Ny omarbetad version av denna lilla guide.
Lite annat upplägg. Jag har försökt att få det hela lite mer sammahängande. En del av de synpunkter som kommit in i efterhand har jag valt att inte ta med, då detta inte är tänkt att vara någon fotoskola, utan en lite mer allmän hjälp när man står och ska välja kamera.
Jag hoppas att det är till det bättre. En textversion av den gamla versionen kan återfinnas här: http://dumbo.mine.nu/kamfaq_old.txt
Inledning
Ofta ser man frågan "Vilken kamera är den bästa för x kr?". Denna går inte att ge ett entydigt svar på då olika personer tenderar att använda sina kameror för olika ändamål.
Vad man istället bör fråga sig är. Vad kommer jag att använda kameran till? Vad kommer jag att använda bilderna till, när jag väl fått ut dem ur kameran? Därefter kan man ställa sig frågan: Hur mycket är jag beredd att lägga ut på en kamera.
När man väl svarat på dessa tre frågor kan man börja sålla bland de kameror som finns på marknaden. Vilka modeller uppfyller de krav jag har på kameran? Vilka av dessa ligger i ungefär den prisklass jag tänkt mig?
Vilka egenskaper
Vilka egenskaper är så viktiga med en kamera?
Det beror, som sagt, på vad man har tänkt använda den till.
Många tror sig vilja ha "mycket zoom". Vad är då det bra till?
Först bör vi reda ut begreppen zoom respektive brännvidd. Och för att det inte ska bli några missförstånd så anger jag bränvidden i motsvarande 35mm-format.
Ett ofta förekommande fel många gör är att de likställer zoom med att "komma nära". Detta är inte alltid sant. Zoomfaktorn är ett mått på FÖRÄNDRINGEN i brännvidd mellan kortaste och längsta brännvidd. En kamera som har kortaste brännvidd 30mm och längsta 90mm har 3x zoom tex. En som har kortaste bränvidd 35mm och längsta 350mm har 10x zoom. Om vi tar ytterligare ett exempel: En kamera som har 5mm som kortaste bränvidd och längsta brännvidd 50mm har även den 10x zoom, men man kommer ändå "närmare" med 3x-kameran då denna har en maximal brännvidd på 90mm.
I praktiken utgår de flesta kompaktkameror från runt 35mm och med den förutsättningen ger mer zoom också längre maximal brännvidd.
Vad man vill ha för att fotografera fåglar på avstånd, motorsport, eller andra saker där man inte kan komma så nära motivet är alltså lång brännvidd, vilket inte nödvändigtvis är samma som mycket zoom.
Hur lång brännvidd behöver man då?
Jag det beror på vem man frågar. Själv skulle jag vilja säga att man bör ha motsvarande 200mm eller mer för denna typ av "distansfoto". Att tänka på när det gäller dessa långa brännvidder är att en väldigt liten rörelse på kameran ger väldigt mycket rörelse i bilden. Det är svårare att ta skarpa bilder helt enkelt. En träningssak. En kamera med bildstabilisator* kan underlätta betydligt.
Värt att nämna är att det kan vara bra att ha bra vidvinkel också. Det är bra både för landskapsfoto och framför allt inomhus när man vill ha med så mycket som möjligt av rummet.
En annan sak att tänka på är att optik med stort zoomomfång ofta ger en något oskarpare optik och mer kromatiska aberrationer. I många fall är även distortionen större än på optik med mindre zoomomfång. Har man behovet av stort zoomomfång ska man inte bli avskräckt för det, det finns kameror som presterar förhållandevis bra, men det kan vara bra att vara medveten om.
Är då en kamera helt utan zoom att föredra?
Nej, det skulle jag inte vilja påstå. Rent generellt så är de kameror som inte har någon zoom lågbudgetkameror som håller sämre optisk kvalitet än vettiga 3x-zoomar. Zoom kan dessutom vara praktiskt ibland. Rent generellt tycker jag att man ska välja en vettig kamera med 3x zoom framför en som inte har någon zoom alls.
Digital zoom är inget att ha då kameran bara beskär och interpolerar bilden, något som man gör lika bra i sitt bildbehandlignsprogram.
Många kameror med stort zoomomfång har inte någon optisk sökare utan en EVF*. Fördelen med detta är att man ser samma sak som bildsensorn ser samt att man kan förstärka ljuset så att man kan komponera sin bild även i dåligt ljus. Nackdelen är sämre upplösning och att sökaren inte alltid uppdateras fort nog för att ge en mjuk och fin rörelse när man följer ett motiv.
En optisk sökare har nackdelen att man inte ser samma sak som bildsensorn ser utan man får en liten förskjutning av bilden, ett fenomen som kallas parallaxfel. Man täcker oftast inte in hela bilden utan sökaren visar 75-95% av bilden, beroende på kamera. Man har däremot samma upplösning och uppdatering som man man hade tittat själv, med blotta ögat.
Många tror att många megapixel gör en bra kamera. Detta stämmer emellertid inte. Antalet pixlar avgör bara vad du kan göra med bilden när du fått ut den ur kameran. Har man många megapixel kan man skriva ut bilden i stort format. Har man inte så många får man kanske nöja sig med en lite mindre utskrift eller rent av med att kanske bara titta på bildskärmen.
Dessutom måste optiken vara tillräckligt skarp för att man ska kunna ha nytta av alla pixlarna.
Hur många megapixel behöver man då?
För att ge en liten fingervisning följer här en tabell:
0.8Mp = 4x6" (150x100mm), detta är det vanliga formatet på de papperskopior man får från labbet.
2Mp = A5 (210x149mm)
3Mp = A4 (297x210mm), eller A5 med lite beskärning
4Mp = A4 eller A3, beroende på betraktningsavstånd
5 & 6Mp = A3(420x297mm) eller större
Detta är grovt räknat och ger en fingervisning. Det beror lite på hur kräsen man är med kvaliteten och hur långt betraktningsavståndet är, men för "vanliga" människor som inte jobbar med foto professionellt stämmer det ganska bra.
De flesta fotolabb skriver ut med 254ppi, vilket även är den ungefärliga maxgränsen för vad bläckstråleskrivare klarar, så högre upplösning än så är totalt onödigt.
En faktor som är viktig för många är storleken på kameran.
Medan många fotoentusiaster inte bryr sig det minsta om att ha en stor klump hängande runt halsen eller att ha en hel ryggsäck med kameraprylar på ryggen så tenderar folk i allmänhet att vilja ha så små kameror som möjligt och detta är givetvis en faktor att väga in.
Vad har då storleken för betydelse för kameran?
En kamera som inte är allt för liten blir stadigare att hålla i. Det är alltså lättare att hålla kameran still och man minskar risken för skakningsoskärpa.
En kamera med väldigt litet format blir alltid en kompromiss. Man måste kompromissa för att få plats med allt. Detta gör att man på många extremt små kameror kan se en sämre bildkvalitet pga att man kompromissat med både optik och bildsensor. Det finns dock flera små kameror som presterar riktigt bra, men dessa kostar i regel lite mer också. Köp inte en kamera bara för att den är liten alltså utan kolla upp vad den går för innan!
Känner man att det är väldigt viktigt att kameran är liten och att detta överväger nackdelarna så ska man naturligtvis köpa en liten kamera. Känner man att den är jobbig att släpa på kommer den bara att ligga hemma till ingen nytta.
En annan sak som kan vara viktig är hastigheten. En del kameror är långsamma vad gäller fokusering, eller den tid det tar från det att man trycker på knappen till det att bilden tas. Detta kan vara viktigt om man tar "actionbilder" tex. I andra fall spelar det inte så stor roll.
Uppstarttiden kan åxå vara värd att kolla in. I extrema fall kan det ta ganska lång tid för kameran att starta upp.
Eftersom att jag ovan nämnde bildsensorn och att den påverkar slutresultatet är det lika bra att skriva några rader om det med.
Bildsensorn är den del som motsvarar själva filmen i analoga kameror. Utan att gå in för mycket på detta så kan man generellt säga att storleken på bildsensorn är avgörande för kvaliteten. En liten sensor kräver mer förstärkning av den signal den skickar ut för att ge samma ljusstryrka och ger därför mer brus. En större sensor ger alltså mindre brus vid samma ljusstryrka och därmed blir bildkvaliteten också bättre.
Bruset syns som kornighet i bilden och det kan vara idé att jämföra detta mellan kameror.
En bild med lite brus går att förstora upp mer än en som har mycket brus, även om de har lika många pixlar.
Bilderna
Vad ska man då tänka på när man jämför bilder från olika kameror?
Man bör för det första försöka hitta bilder som är tagna under ungfär liknande förhållanden. Gärna samma motiv. Är bilderna tagna i solljus eller är det molnigt? Är motiven på lika långt avstånd från kameran, osv osv?
Sedan kollar man fall bilderna ser skarpa ut. Titta efter kromatiska aberrationer (se ordlistan). Jämför brusnivån. Mycket brus drar ner detaljnivån i bilden. Kolla om du tycker att färgerna ser naturtrogna ut. Många kameror överdriver färgerna lite. Detta tilltalar många, men inte alla.
En del kameror komprimerar bilderna väldigt mycket bara för att konsumenterna ska välja deras produkt för att det får plats fler bilder på minneskorten med deras kameror. Detta gör att detaljerna blir sämre. Man ser detta tydligt på gräs, asfalt eller andra liknande ytor med små detaljer. Välj hellre en kamera som komprimerar bilderna mindre. Det går ändå alltid att välja en lägre kvalitetsgrad de gånger man vill ha in fler bilder på minneskortet.
Om du hittar testbilder av de kameror du tänkt dig, ladda ner bilderna och skriv ut eller skicka dem för framkallning så att du kan jämföra dem på papper med, om du nu tänkt dig att skriva ut dina bilder i framtiden.
För länkar var man kan hitta exempelbilder, se länksamlingen.
Vilken typ av kamera?
Vilka funktioner behöver man då för olika typer av fotografering? Vilken kamera ska man köpa för "semesterbilder"? Vilken ska man köpa som nybörjare med ambition att fotografera "seriöst"? (De som redan är fotografer har nog hyfsad koll på vad de behöver så det tar jag inte upp här.)
För semesterbilderna är svaret ganska enkelt. Köp en kamera du trivs med och som har bra bildkvalitet. Nästan alla kameror har bra programautomatik som gör det enkelt att ta bilder.
För den som har ambitioner att fotografera mer seriöst är det en lite svårare fråga.
Man vill ju gärna ha "allt" för en väldigt liten peng och gärna i ett kompakt format, samtidigt som möjligheterna att vara "kreativ" inte får begränsas av kameran.
Detta är en ekvation som är omöjlig att få ihop. Man får helt enkelt kompromissa och försöka hitta det som passar ens behov, ficka och plånbok.
De flesta vill kanske inte lägga astronomiska summor på sin första kamera. Det behöver man naturligtvis inte göra heller. Det finns kameror som kostar relativt lite och som ändå har ganska mycket inställningsmöjligheter.
Vad man vill ha är möjlighet att ställa in slutartid, bländare, ISO-tal osv osv manuellt. Det kan även vara bra om det finns tillbehör i form av filteradapter som ger möjlighet att montera extra linser, filter och liknande. Kontrollera vad det finns för tillbehör till just den kamera du tänkt köpa. Det finns kameror med dessa funktioner för så lite som under 2000kr. Sedan ökar ju finesserna och möjligheterna med prislappen ända upp till riktiga "prestandamonster" som kostar betydligt mer. Det som skiljer är, rent generellt, finesser, hastighet och att det oftast finns mer rattar och reglage utanpå kameran för att lättare komma åt inställningar utan att behöva gå in i menyer.
När man kommer upp i de lite dyrare klasserna börjar man också närma sig systemkamerorna.
Jag tänker inte gå in närmare på detta här. Det finns bättre forum för de som tänker satsa så ambitiöst på foto. (Se länksamlingen!)
Jag tycker dock att man kan nöja sig med en lite enklare modell som förstakamera, för att känna på om detdär med foto verkligen är något man vill hålla på med. Då får man möjlighet att bekanta sig med de funktioner som styr hur bilden blir. Under tiden kan man ju spara ihop till nästa kamera.
Vilken tillverkare?
Vilken tillverkare man ska välja går inte att svara rent generellt på. Rent generellt kan man säga att det är säkrast att välja en kamera från de stora välkända kameramärkena. Sedan finns det såklart en del trevliga kameror från andra tillverkare som man inte hör så mycket om. Kolla noga upp vad du köper innan och låt dig inte luras av lågt pris och många megapixel!
Film
Många vill kunna filma med kameran. Det finns en filmfunktion på nästan alla kompaktkameror. Hur bra den är varierar en hel del. Vissa är riktigt dåliga och andra ger ett ganska bra resultat.
Jag tycker dock inte att man ska lägga så stor vikt vid detta. Dels är en videokamera bättre på detta och dels så fylls minneskortet i kameran så fort att man ändå inte kan filma några längre stunder. Se det som en kul bonus.
Tillbehör
En sak som man måste väga in i priset är eventuell kringutrustning. En digitalkamera behöver lite saker runt omkring för att man ska kunna använda den. De två främsta sakerna är minneskort och batterier.
Det minsta man bör skaffa till sin kamera är ett extra minneskort. Hur mycket minne man bör skaffa beror på vilken kamera man valt. Många megapixel ger större bilder och kräver större/fler minneskort. Här förljer en liten tabell över vad jag anser är lämpliga storlekar på minneskort., Siffrorna inom parentes är ungefärligt antal bilder som får plats på minneskortet. Detta varierar väldigt beroende på kamera och ska ses som ungefärliga siffror. Siffrorna är baserade på att bilderna lagras i JPEG-format. Lagrar man i TIFF* eller RAW* (se ordlistan), som man kan göra med vissa kameror tar bilderna mycket större plats.
0-2mp = 64MB (55+)
2mp-3mp = 128MB (60-110)
3mp-4mp = 256MB (106-142)
5mp- = 512MB+ (upp till 170)
Man bör också kontrollera om det ingår batterier och laddare. Till en del kameror gör det det och till andra inte. En del har specialbatterier. Till dessa ingår det alltid laddare. Fördelen med dessa batterier är att de är anpassade efter kameran och därför kan kameran byggas mer kompakt. Nackdelen är att dessa batterier är dyra om man vill skaffa ett till eller ersätta det man har. Ingår det inte batterier rekommenderar jag att man skaffar laddningsbara batterier och en laddare till dessa då digitalkameror drar ganska mycket ström. Det är snabbt intjänade pengar.
En extra uppsättning batterier är mycket bra att ha och det rekommenderar jag att man skaffar. Man vill ju inte stå där med ett tomt batteri när man ska ta sitt livs bild.
Ett litet enklare stativ är en ovärdelig investering om man tänkt satsa lite mer seriöst på foto. Semesterfiraren klarar sig normalt ganska bra utan stativ.
Utöver detta så finns det naturligtvis MÄNGDER av tillbehör. Jag går inte in på detta här då det blir väldigt omfattande.
Ordlista
Bildstabilisator
En anordning för att minska skakningsoskärpa vid längre slutartider.
Detta kan ske genom att linserna i objektivet flyttas, att bildsensorn flyttas eller helt på digital väg.
Då två första alternativen är vanligast på stillbildskameror och i mitt tycke de bästa alternativen.
Bländare
Bländaren reglerar hur mycket ljus som släpps in i kameran. Vid stor bländare släpps mycket ljus in och vid liten bländare släpps lite ljus in. Jämför med en vattenkran.
CCD
CCD är en förkortning för Charge Coupled Device och är en ljuskänslig halvledarkrets som används för att, bland annat, läsa av fotografiska bilder i scanners, digitalkameror och digitala videokameror, tex. Det är alltså själva bildsensorn.
EVF
Electronic View Finder. Detta är helt enkelt en liten LCD-display som man man monterat inne i sökaren.
Filterdiameter
Diametern på gängan som används för att skruva fast linser och filter på kameran. De flesta kompaktkameror har inte detta som standard, men en del kan förses med en adapter för att få denna funktionalitet.
ISO 50, ISO 100 osv
Detta är ett mått på ljuskänsligheten hos bildsensorn. Högre tal är detsamma som högre ljuskänslighet, men ger också mer brus i bilden. Man bör alltså använda så lågt tal som möjligt om man kan ställa detta själv.
Kromatisk aberration
Ljus av olika våglängd bryts olika mycket i kamerans linser. Detta orsakar att ljus av olika färg inte träffar bildsensorn på samma ställe och ger upphov till lilafärgade fält i områden med hög kontrast, exempelvis träd mot en ljus himmel.
En beskrivning av detta fenomen med bilder finns här: http://www.dpreview.com/learn/Glossary/Optical/Chromatic_Aber...
Megapixel, eller upplösning
Det är det antal pixlar (bildelement) som kameran maximalt kan "spela in". Ju fler megapixel, ju mer data och ju större kan man göra bilden vid utskrift. Detta har inget med bildkvaliteten att göra.
Närgräns
Hur nära motivet kameran kan vara och fortfarande fokusera. Detta mäts lite olika. I en del fall mäter man från själva bildsensorn, men på de flesta konsumentkameror mäter man från linsen längst fram i objektivet. Ett så kort avstånd som möjligt är bra om man vill ta närbilder.
Macro/Makro
Närbilder. Många kameror har en speciell inställning för att fokusera på motiv som befinner sig väldigt nära kameran. Man ställer in kameran makroläge.
Objektiv
Detta är själva optiken som ser till att motivet fokuseras på bildsensorn.
RAW
RAW är den rådata som kommer från kamerans sensor. RAW ger större möjligheter att ändra vitbalans, uppskärpning, kontrast mm, som kameran redan gjort om man använder JPEG eller TIFF. Formatet varierar mellan olika tillverkare och ett speciellt program behövs för att konvertera till en slitlig bild. Detta är det bästa om man bill ha max kvalitet och har tid att själv sitta och efterbehandla sina bilder.
Sekvenstagning
Detta innebär att man tar många bilder i snabb följd. Man håller nere avtryckarknappen och kameran fortsätter ta bild efter bild tills man släpper upp knappen igen. I många fall begränsas dock antalet bilder av kamerans interna buffertminne.
Slutare
En "ridå" som öppnas och sluts för att släppa in ljus i kameran. På digitala kompaktkameror används bländaren i kombination med en elektronisk slutare för denna funktion.
Slutartid
Den tid som slutaren är öppen och släpper in ljus till bildsensorn.
TIFF
TIFF är ett förlustfritt format som stödjer 8- eller 16-bitars färgdjup. Detta är att föredra framför JPEG om man vill ha absolut bästa kvalitet. Man bör åxå lagra i ett förlustfritt format medan man jobbar med sina bilder.
Länksamling
Här finns lite information om olika typer av minneskort:
http://support.fujitsu-siemens.de/KnowHow/GB/Grundlagen/Speic...
Not: Den är inte dagsfärsk, men det bästa jag hittat. Om någon annan har någon bättre sida så tala gärna om det för mig!
Har du redan en del fotoerfarenhet och funderar på att kanske skaffa en nyare/bättre kamera så titta in på fotosidan. Där finns många proffs som jag hjälpa till med ditt val. Här man kan även ladda upp bilder för bedömning av de andra medlemmarna.
http://www.fotosidan.se/
Det finns många testsidor för kameror på nätet. Här har jag samlat några.
http://www.dcresource.com/
http://www.dpreview.com/
http://www.imaging-resource.com/
http://www.steves-digicams.com/
En annan sida som samlar ihop recensioner på kameror är denna.
http://www.dcviews.com/
Testbilder kan man ofta hitta på testsidorna, eller på tillverkarens hemsida. Nedanstående är en annan bra länk för att leta testbilder.
http://www.pbase.com/
Ibland vill man ju även ha sina digitala bilder på papper. Ett alternativ är att skaffa en skrivare och skriva ut dem själv. Ett annat alternativ är att skicka dem till ett labb för framkallning. Nedan finns några stycken. Kolla in vad de erbjuder för tjänster och om priserna passar. Skicka gärna några testbilder till de du tycker verkar bra för att se hur slutresultatet blir.
http://www.colormailer.com/home.cpl?lang=se&cntry=se
http://www.computercity.se/
http://www.expert.se/
http://www.extrafilm.se/
http://www.fotolabo.net/
http://www.fotoquick.se/
http://www.fujidirekt.se/
http://picturecenter.kodak2.de/kodapostse/
http://www.onoff.se/
http://www.picturestore.se/
http://www.proprint.se/
http://www.siba.se/
