Jag menar att om du förlorar en timmes lön på att inte vara i tid till jobbet så får du inte köra 150 på 70 väg.
Enl konsumentköplagen har du rätt att begära omleverans.
Detta ska bifallas om inte säljaren kan:
1. Visa att detta innebär stora merkostnader för dem.
2. De kan lösa det på ett annat sätt utan olägenhet för köparen.
3. Detta kan ske innom rimlig tid.
Du undrar var i konsumentköplagen (konsumentlagen skriver du...) att köparen (konsumenten) har rätt att välja påföljd.
SVAR §22. Det är skrivet i massor av inlägg. Varför inte läsa dessa innan du kommenterar. Och varför inte läsa konsumentköplagen istället för att häva ur dig att säljaren väljer.
ENL Konsumentköplagen:
Enligt konsumenköplagen 22 § har man rätt till “avhjälpande [dvs reparation], omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet”. Man har som kund rätt att fritt välja mellan dessa fem alternativ.
(Observera. Man har som kund rätt att.....)
Om man nöjer sig med att kräva omleverans (dvs att få ett nytt exemplar) enligt 26 § kan säljaren inte säga “nänä, först ska vi försöka reparera prylen” — såvida inte omleverandet skulle medföra en oskälig kostnad för säljaren, vilket kanske är fallet om prylen är specialbeställd eller -byggd, men knappast för en lagervara.
Ett väldigt upplysande exempel är ARNs referat 2003-4268, om rätten att få ett nytt exemplar av ett modem, istället för att behöva vänta på att det gamla repareras.
Säljare (Och LSDBoy) framhåller av någon anledning sällan att man får välja mellan avhjälpande eller omleverans (”vill du ha en ny pryl direkt eller vänta jättelänge på en reparation?”) — det kan iofs bero på att den här bestämmelsen infördes ganska nyligen (2002).
Exempelfall uppe i ARN:
Köparen av ett modem har krävt omleverans på grund av fel. Omständigheterna har varit sådana att säljaren inte har kunnat avvärja kravet genom att erbjuda avhjälpande. 27 § konsumentköplagen (1990:932) Avgörande 2003-12-16; 2003-4268
K köpte i maj 2003 ett modem för 990 kr av bolaget. I slutet av maj reklamerade hon på grund av att modemet var felaktigt. Hon begärde omleverans eller att få låna ett annat modem under reparationstiden, eftersom hon var beroende av modemet för att bl.a. betala räkningar via Internet. Bolaget avslog hennes krav och tog emot modemet för reparation. K köpte ett annat modem och yrkade hävning av köpet.
Bolaget bestred yrkandet och anförde i huvudsak att det var bolaget som valde vilken åtgärd som skulle utföras och att reparationen utfördes på mindre än 14 arbetsdagar och att K kunde hämta sitt reparerade modem hos bolaget.
Nämnden gjorde följande bedömning.
Europaparlamentets och rådets s.k. konsumentköpsdirektiv (1999/44/EG) har genomförts i svensk rätt genom ändringar i bl.a. konsumentköplagen (1990:932). Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2002. De primära påföljderna vid fel i en vara är avhjälpandeav felet eller omleverans, vilket framgår av 26 och 27 §§ konsumentköplagen (1990:932). Den tidigare lagstiftningen gav i princip säljaren möjlighet av välja vilken åtgärd av dessa båda som skulle vidtas. Av 27 § konsumentköplagen, i dess nya lydelse, framgår att i det fall köparen kräver en annan påföljd än avhjälpande eller omleverans är säljaren berättigad att företa avhjälpande eller omleverans om det kan ske inom skälig tid efter reklamationen och utan kostnad eller väsentlig olägenhet för köparen. Om däremot köparen kräver omleverans eller avhjälpande som primär påföljd kan säljaren i regel inte avvärja ett krav på avhjälpande med erbjudande om omleverans eller ett krav på omleverans med ett erbjudande om avhjälpande (se prop. 2001/2002:134 s. 86). För att säljaren skall kunna få välja påföljd krävs att säljaren visar att den påföljd som köparen valt innebär en oskälig kostnad för säljaren. Vid bedömningen av vilken påföljd som blir aktuell skall även hänsyn tas till vilken betydelse felet har, vilket värde varan skulle ha haft om den varit felfri och huruvida den andra påföljden skulle kunna fullgöras utan väsentlig olägenhet för köparen. Påföljden skall anses oproportionell om den ger säljaren kostnader som är orimliga i jämförelse med den alternativa påföljden.
Av utredningen framgår att K begärt att få omleverans av ett felaktigt modem, men att säljaren erbjudit henne avhjälpande. K har som skäl för sitt krav uppgivit att hon var i behov av modemet för att bl.a. kunna utföra bankärenden via Internet. Ingenting i utredningen ger vid handen att en omleverans av modemet skulle ha medfört oskäliga kostnader för säljaren. Avhjälpandet har dock medfört väsentliga olägenheter för K. På grund av det är hon berättigad att häva köpet.
Nämnden rekommenderade bolaget att, mot återfående av modemet, betala tillbaka 990 kr till K.
Läs igenom det noga.
Framförallt biten med:
Den tidigare lagstiftningen gav i princip säljaren möjlighet av välja vilken åtgärd av dessa båda som skulle vidtas. Av 27 § konsumentköplagen, i dess nya lydelse, framgår att i det fall köparen kräver en annan påföljd än avhjälpande eller omleverans är säljaren berättigad att företa avhjälpande eller omleverans om det kan ske inom skälig tid efter reklamationen och utan kostnad eller väsentlig olägenhet för köparen. Om däremot köparen kräver omleverans eller avhjälpande som primär påföljd kan säljaren i regel inte avvärja ett krav på avhjälpande med erbjudande om omleverans eller ett krav på omleverans med ett erbjudande om avhjälpande (se prop. 2001/2002:134 s. 86). För att säljaren skall kunna få välja påföljd krävs att säljaren visar att den påföljd som köparen valt innebär en oskälig kostnad för säljaren. Vid bedömningen av vilken påföljd som blir aktuell skall även hänsyn tas till vilken betydelse felet har, vilket värde varan skulle ha haft om den varit felfri och huruvida den andra påföljden skulle kunna fullgöras utan väsentlig olägenhet för köparen.