Som en av dem som varit mest aktiv nu på sistone i trådar som fyllts av SD sörja så skulle jag inte påstå att sweclockers har fyllts med rasister, det skulle vara förvånande om SD representation här var över den de har i samhället.
Många liksom mig är högskoleutbildade, de flesta av oss vet att kritiskt tänkande är A och O, vi vet att anekdotisk bevisföring på en uppsats leder till underkänt, vi vet att korrelation inte innebär kausalitet.
Men framför allt så har vi haft relevanta studier att luta oss mot; det spelar ingen roll vilket ämne eller ämnen en har studerat. De av oss som då har studerat vet att granska våra källor. I en uppsats om sociologi skulle vi kunna förlita oss på valda delar av Marx och Weber. I en psykologisk studie rörande motivationen hos agenterna i ett folkmord skulle vi kunna citera Mein Kampf i syfte att belysa de tankebanor som kan råda, men vi skulle inte citera Mein Kampf för att rättfärdiga dem. Lika lite som att vi i en komparativ analys mellan Sovjetunionen under Breznjev och Mongoliet under Yumjaagin Tsedenbal (en allt för ouppmärksammad bananpresident.) skulle komma till slutsatsen att båda såg ut som de gjorde för att de var Kommunistiska system.
Trots att vi har relevanta källor förhåller vi oss kritiskt till dem, vi vet att även om det vi läser anses vara ett standardverk så är det inte ovan all kritik. Vi vet också att vi måste använda källhänvisningar när vi citerar studiematerialet och att våra citat kommer att granskas. Väljer vi att ta med det som underbygger vår tes men utelämnar det som motsäger dem i ett verk så kommer den akademiska granskningen anmärka på det, vi kommer att vara tvungna att visa att vi har fog för vår selektivitet.
Vi kan ta ett exempel på kritiskt granska ett material
Lista över kommuner efter folkmängd, procent invandrare och antal anmälda brott ber 100t inv (jag har inte tagit reda på om siffrorna stämmer, det är dock irrelevant för exemplet.
Först kan vi se att det finns viss korrelation mellan:
Men det visar inga orsakssamband, korrelationen är svag på alla tre punkter. Det kan vara rimligt att misstänka att det finns kausalitet i korrelationen men vi kan inte anta att vilket orsakssamband som inverkar. mest, minst eller lagom.
Vi kan också säg att diagrammet i mångt och mycket gör skillnad på sak och sak. En kommun såsom Haninge eller Botkyrka bör kanske inte redovisas separat på grund av den nästintill totala integrationen i Stockholmsområdet. Eller så kanske Stockholm inte ska redovisas som en kommun utan som stadsdelar, Stockholms stadsdelar: Katarina-Sofia hade en befolkning på 42.750, Fler än Borlänge, Falun, Kalmar, Skövde. innan sammanslagningen med Maria-Gamla stan. Efter sammanslagningen är befolkningsantalet nästan 120 000 vilket om det skulle räknas som stad skulle vara Sveriges 5e största.
Om vi då ponerar att Södermalm redovisades som en enskild post, Södermalm som har sin beskärda del av våldsbrott och brukar ligga högt upp när man läser sammanställningen över helgens brott i tidningen. Ska vi då anta att Brottsfrekvensen på Södermalm beror på att:
Vi ska Givetvis inte anta något som vi inte har fog för. Diagrammet som inledde mitt resonemang har jag hämtat från en annan diskussion där det ansågs bevisa att det fanns ett orsakssamband mellan andelen invandrare i en kommun och Anmälningsfrekvensen.
Att två saker existerar samtidigt innebär inte att det finns ett samband dem emellan.
Som jag sa tidigare, det finns väldigt lite som ger stöd för tesen att invandringen skulle vara det enskilt största problemet i samhället eller att en begränsad invandring skulle lösa de problem som redan finns i samhället. Sambandet mellan Invandring och inföddas anställningsgrad är svagt, sambandet mellan invandring segregation är svagt, det är inte invandringen i sig som leder till segregationen utan de ekonomiska förutsättningarna hos olika samhällsgrupper.
Varför finns det så få oetablerade invandrare i Stockholms innerstad? Är det för att de söker sig till sina landsmän eller är det för att de helt enkelt inte har råd att köpa en etta för två miljoner, en trea för fyra miljoner osv. Eller för att de inte stått i bostadskön sedan 1973 och därför har möjlighet att få ett hyreskontrakt i innerstan? Antagligen spelar båda delar in, det senare är enklare att bevisa en ny anlända invandrare har i regel inte de ekonomiska muskler som krävs för att få en bostad i de mest attraktiva områdena. Det först låter väl dock rimligt?
Människor kanske vill bo med de som de känner kulturell samhörighet med? Vi kan dock inte anta att så är fallet utan belägg. Precis lika lite som att vi kan anta att invandrare är rädda för vatten och därför bosätter sig i stadsdelar som är landlåsta.
Bara för att ett fenomen låter mindre orimligt än ett annat så är det inte rimligare att tro på det än att tro på det andra om belägg saknas för båda.
I en normal diskussion bortom Internet så kommer frekvensen och avfärdande av argument från båda sidor i en diskussion ligga lika, de marginella variationer i hastighet på tungan ger inte endera sidan ett övertag att överösa motståndaren med argument att motbevisa, de spelar på samma villkor och sundast argument vinner. I en diskussion mellan en ekonomiskt liberal och en ekonomiskt socialdemokratisk så kan känsloyttringar förekomma, ena sidan kanske appellerar till det moraliska i omfattande välfärd, den andra sidan kanske appellerar till det omoraliska i att med tvång använda en människas egendom för välfärden. Men båda sidor är med på att det är ideologiska yttranden, den hårda kärnan av diskussionen saknar känslor, den kan vara ideologiskt bunden men den är styrd av empiriska data och utarbetade teorier.
I en diskussion med SD om invandringen så behöver inte motståndarsidan presentera några argument för sin sak, de kan förstås försöka appellera till det subjektivt moraliska i att ha öppna gränser men de behöver inte lägga fram några fakta om de inte driver en åsikt. När SD driver sin åsikt att invandringen är av ondo så måste de backa upp det med belägg, belägg som i regel saknas förutom i frågan om kostnaden, den direkta årliga kostnaden; men den säger inget om framtida inkomster.
Jag sa att motståndarsidan inte behöver presentera några motargument, det behövs inte för att den person som driver en tes utan fakta eller belägg gräver sin egen retoriska grav. I de fall Social-Demokrater och Moderater diskuterar ekonomin och hänfaller åt ogrundad argumentation så ser vi det som en effekt av de ideologiska skillnaderna, vi borde även göra så i fallet med SD och då kalla det för vad det är: Rasism.
Eftersom det saknas belägg för många av de teser som framförs av SD, Avpixlat och andra BSS avknoppningar så byggs aldrig argumenten upp ordentligt, i vissa fall skylls det på att det sk "PK-samhället" förtrycker deras åsikter och censurerar, i andra fall så anklagas motståndaren för att inte se verkligheten.
Det handlar om Internet och det handlar om avsaknaden av sunda argument och möjligheten att öka frekvensen av ogrundade påståenden så till den milda grad att motståndaren inte mäktar med att ens påpeka kort det vansinniga i det ogrundad och det är bara möjligt på Internet.
Om diskussionen tillåts pågå tillräckligt länge så kommer varenda logiska felslut och argumentationsfel som finns att förekomma i den. Med det inte sagt att alla källor är osunda, även SD klarar av att använda sig av källor men de kommer att vara drabbade av just logiska felslut och argumentationsfel.
Allt det här ryms i pudelns kärna och lite till. Internet möjliggör en diskussion där "vinsten" kan komma genom Ctrl-c och Ctrl-v "doping" bristen på kvalitet tvingar fram kvantitet. Ett oändligt flöde av just argumentationsfel, Felslut och nonsens som kräver än ängels tålamod och en industri kaffebryggare för att mäkta med att motbevisa även om det i regel inte krävs mer än att bara se argumentet och minnas någon retorik-kurs eller introduktionen till vetenskaplig metod.
Summa Summarum: Det handlar inte nödvändigtvis om att antalet SDare har ökat, det ligger snarare i deras främsta metod att påskina genom kvantitet att de har fog för sina åsikter.