Någon intresserad av astronomi? 🌟🌙🌌

Drar en lättnande suck. Avinstallerade Ekos och installerade deras nightly-version. Vet inte om det var ominstallationen i sig eller om förra versionen hade något fel men kunde göra en alldeles utmärkt kalibrering, både med lilla och stora teleskopet och genom lätta moln dessutom. Guidningen var alldeles skräp sen på 3"+ men jag hade inte förväntat mig annat genom moln. Det visar ändå att monteringen är i prima skick och jag inte behöver noja om att köpa något nytt än.

Då behöver inte fotograferingen stanna upp något heller, nu ska jag väl bara installera stabila versionen igen och se att det fungerar som förväntat.

Gött! Synd bara att min nya guidekamera levererades förpackad i moln då! Tror att jag lyckats få ner tiden på platesolves och dithering häromdagen, så det ser jag fram emot att testa när det blir färgsamlande på M 33 nästa gång (om inte månen kommer emellan).

Borde gå att göra rätt fort, Ekos klarar det på ca 2.5 sekunder vilket jag tycker fungerar utmärkt. Upplevs aldrig som man behöver vänta.

Får se vad som händer med mitt problem framåt, kunde reproducera det åtminstone en gång till. Har gnällt lite på deras forum och det verkar som andra har liknande bekymmer fast efter meridian flip. Så förhoppningsvis kommer en lösning och ny version ut närmaste tiden.

Ja, jag har legat på över minuten när ASTAP misslyckats (vilket skett 99% av fallen), men nu har jag justerat nedsampling och dylikt, så nu solvar den testbilder utan metadata på under halvsekunden igen. Skulle ha tittat på det långt tidigare, men det har glömts bort fram tills vi nämnde det senast.

USA och Sverige ligger på norra halvklotet, dvs de har samma sikt över natthimlen båda två, men det som däremot har bäst sikt över hela vår galax, Vintergatan, är södra halvklotet och då är det Nya Zeeland som toppar den listan. Dock ser de inte Karlavagnen och polstjärnan därifrån, vilket medför att de missar några fina galaxer på köpet, men för övrigt så är det betydligt mer de ser än vad vi gör även om du så är i USA.

Tack, håller de fula bilderna för mig själv. (Skämt åsido, det finns inte tillräckligt med molnfria nätter för att samla skit imho )

Jag skulle inte säga att du är dum i huvudet - du är på god väg att bli väl investerad i en hobby som kommer att ruinera dig om du inte passar dig. Om det är ett tecken på att vara dum i huvudet så kan jag bara säga "välkommen till gemenskapen".
SW EQ6-R Pro är en montering som räcker långt, kanske till och med hela vägen om du har vett nog att sätta gränser. Det är givetvis lite overkill för en 80mm-refraktor, och mycket overkill för DSLR+objektiv, men det är definitivt rätt att fokusera på montering som första större investering. Utan en vettig montering för resten av prylarna så är resten av prylarna skit, oavsett prylar.
Jag vet inte vad tubvikten ligger på för 200p:n, men jag har sett folk köra riktigt tunga prylar på den monteringen, så jag har svårt att tro att en liten åttatummare skulle vara mycket till besvär. Sedan är det ju en annan fråga hur bra just optiken är för foto och om fokuseraren eventuellt kan behöva bytas/moddas; det vågar jag inte svara på, men monteringen borde klara det.

Begagnat är alltid begagnat, det går inte att komma ifrån, och man får räkna med att framför allt rörliga delar kan vara slitna, och att prylarna kan ha lite skav här och där. Men, det är oftast billigare att köpa begagnat och renovera vid behov (förutsatt att man är lite händig) än att köpa nytt. En annan fördel är ju just att utrustningen är provkörd, och att utrustning som säljs i paket ofta körts ihop med varandra och således behöver du inte fundera onödigt mycket på om de är kompatibla med varandra.

Beklagar för övrigt om du var en av de som var sena på min gamla rigg som jag sålde av förra veckan på astropixlars köp och sälj. Där hade du gjort en bra affär.

Nej, så skarpt kan vi inte se från jorden! Månen är ju ändå 380 000 km bort. Vinkeln av det som är kvar av månlandarna är ungefär 0.001 bågsekunder, och den bästa vinkel vi kan tänka oss att upplösa är kanske 0.2 bågsekunder från marken med ett stort amatörteleskop. Inte ens Hubble-teleskopet klarar bättre än 0.04 bågsekunder.

Däremot kan man se det från omloppsbana runt månen, vilket LRO har gjort. Det hindrar ju förstås inte konspiratörer att påstå att bilderna är manipulerade etc.

Nej. Kortfattat: ett landningssteg är 4 meter brett, men runt 400'000'000 meter bort. Det är en vinkelstorlek om ungefär 0.002 bågsekunder. Jämförelsevis har jag en vinkelstorlek (i bågsekunder) per pixel på 0.824. Med andra ord, om landningssteget var 400 gånger större skulle det rymmas på en pixel, och det är då i optimala fall. Hubbleteleskopet har i jämförelse en upplösning på 0,1 bågsekunder, vilket begränsar dess upplösning på månen till cirkus 200 meter.

Avstånd - it's a thing.

Källa: https://www.discovermagazine.com/the-sciences/moon-hoax-why-n...

Edit: Har inte dubbelkollat de exakta värdena, så Deltascus värden kan vara mer korrekta, men en faktor 2 i sammanhanget är att betrakta som kaffepengar.

Just monteringen är bra att överdimensionera gentemot specifikationerna för astrofoto, det kommer du inte att ångra. För klena monteringar är nog en av de främsta anledningarna till missnöje med astrofotoriggar. Sen beror det lite på användningsområdet. EQ6-R är TUNG, ingenting du släpar med dig utan biltransport. Har du bil eller bara ska ta ut den i trädgården är det förstås ok.

EQ6-R är väl egentligen inte riktigt tänkt för Dobsonteleskop, så jag vet inte hur praktiskt det blir. Men jag använder min EQ6-R till en Skymax 180 PRO (Maksutov-Cassegrain) med 2700 mm brännvidd, och det funkar bra, så rent viktmässigt ska det inte vara några problem. Det är väl mer fästanordningar, balansering och ergonomi jag tänker kan bli jobbigt.

Nej du har rätt, jag räknade med att upplösa 2 meter stora detaljer. I vilket fall blir svaret detsamma

En bågsekund är en mycket liten vinkel, 1/3600 grad. Sett ifrån jorden är fullmånen en halv grad, eller 1800 bågsekunder i diameter. @deltascu, det är jag.

Ja, Hubble har faktiskt tagit bilder av månen. Men som sagt, inte ens Hubble kan se skarpt nog att urskilja människors månskrot.

Oftast är det teleskop som använts till bilderna i den här tråden, några är med vanliga kameraobjektiv. Det är bäst du frågar respektive fotograf om de specifika detaljerna om de inte är angivna.

@deltascu täckte väl upp det mesta, men för att ge lite alternativa perspektiv så ...
En bågsekund är som sagt ett vinkelmått (1/3600 grad). Och visst, vi kan sätta det i sammanhanget månen och avståndet till den, men det är bara en massa stora nummer som vi inte kan relatera till. Däremot kan vi tänka oss en normalstor människa, och vi kan föreställa oss relativt stora jordnära avstånd. En människa på sådär en 35-36 mils avstånd skulle uppta en vinkel om en bågsekund. 0.002 bågsekunder är då i storleksordningen ett riskorn på samma avstånd.

De senaste (från i år, skulle vi väl kunna säga) bilderna från mig (bortsett från vintergatanbilden förra månaden) är taget med teleskopet du kan återfinna i min signatur. Den posten är inte dagsaktuell på vissa detaljer, men de stora prylarna är samma.

Inget fel med att lära sig något nytt Det finns inga krav på att man måste vara hejare på sfärisk geometri för att få skriva i tråden, så det går nog bra.

Ja, det en hobby utan övre tak om man säger så. Bara @Crazy Ferrets utrustning måste närma sig ett sex-siffrigt belopp om jag inte tar fel.

För övrigt finns två av de mest aktiva författarna i denna tråd (@Shimonu och @Crazy Ferret) liksom du i Linköping, så vem vet, du kanske kan övertala någon av dem att få hänga med på en nattfotografering.

Det är aldrig fel att fråga när man har funderingar. Sedan kan det givetvis vara lättare att googla ibland, men det är inte alltid lätt att veta vad man ska googla efter.

Ja, man kan fästa en kamera på (vissa) teleskop, särskilt de som är anpassade just för foto. Ett teleskop kan vara betydligt billigare än ett objektiv, men även betydligt dyrare. Från 3-4 tusenlappar kan man få en dräglig ingångstub för foto, men det är bara en liten del av riggen. Monteringen är det viktigaste, som jag belyste några inlägg tillbaka, och ska man ha en bra montering för foto får man räkna med strax under femsiffriga priser för instegsmodellerna (om man inte börjar med en enklare startracker för halva priset och en bråkdel av prestandan) upp till sexsiffriga priser för de mest seriösa amatörmonteringarna.
Det är vanligt att man börjar med en vanlig kamera, men vill man ha riktigt bra resultat så vill man ha en kyld kamera specifikt för detta syfte, och då pratar vi från 10-12k och uppåt, filter för att isolera vissa våglängder vilket kan kosta mer än kameran, och så vidare.

Jag raljerar ... kameraobjektiv och teleskop är två olika saker som ändå är samma sak - en optisk konstruktion för att samla och fokusera ljus. Det finns givetvis olika sorters teleskop, men om vi tar ett refraktorteleskop (som jag har) så är skillnaden mot ett fotoobjektiv inte milsvid. Den största skillnaden är att objektivet har optiska element för att vända bilden rätt, vilket är onödigt glas på ett teleskop och det försämrar bara ljusintaget. Jämför vi mot ett zoomobjektiv så har vi dessutom en stor uppsättning element (linser alltså) för att få fokus på olika brännvidder. Exempelvis har mitt teleskop tre linser, medan mitt 150-600mm objektiv har 20-22 ungefär. En andra skillnad är att vi med ett vanligt objektiv sällan bryr oss om att bilden vi tar är "krökt" - som om vi smetat ut den över en skål. Fotograferar vi stjärnor däremot betyder det att stjärnor i hörnen på bilden blir utsträckta och deformerade med fotoobjektiv, så ofta har vi kompenserande optik för det vid astrofoto. Sedan har vi fokuseringslösningen som skiljer drastiskt. Att få stjärnfokus med ett vanligt objektiv är riktigt svårt, och ännu svårare att hålla över tid, för objektiv (och kamerors autofokus) är inte skapade för det. Teleskop däremot har ofta utväxlingar som är gjorda för just detta, och inte alltför sällan använder vi elektroniska hjälpmedel för att få fokus med precision som är praktiskt taget omöjlig att nå (och sällan eftersträvansvärd) med vanlig fotoutrustning.

Så ja, astrofoto är som vanligt foto, men annorlunda på alla tänkbara sätt utom ett - det är inte det billigaste man kan välja att sysselsätta sig med.

Precis, inget övre tak - det är dåligt för sikten - bara ett ekonomiskt svart hål.
Jo, skulle man köpa allt nytt i nuvarande konfiguration så skulle man nog klara sig under sexsiffrigt, men räknar man in felköp, uppgraderingar och runt-omkring-prylar så klockar vi nog in strax norr om sexsiffrigt. Jag har ärligt talat inte vågat räkna på det i exakta siffror.

Det kan lösas om intresse och varma kläder finns.

Huvudsakligen talar vi om ljus i det synliga spektrumet, även om det kan trilla med våglängder en liten bit in i det infraröda spektrumet likväl. Vid planetfoto är det inte heller helt ovanligt att man använder filter för att isolera just dessa infraröda våglängder, men för deep sky objects är det huvudsakligen synligt ljus (i den här kontexten).

30 mm var brännvidden på okularet skulle jag tro av sammanhanget, vilket i sin tur inte säger så mycket utan brännvidden på tuben, men ja ... om man inte sysslar med just foto så är väl inte chansen jättestor att man har optikkunskaperna i fräschaste trim.

Bortser vi från okularet för en stund så kan vi tänka oss brännviddens effekt på ett teleskop/objektiv/kikare som följande:
Skapa en ring med fingrarna och håll den nära ögat och titta genom; du kommer att få ett rätt så brett synfält genom det. Om du sträcker ut armen (ökar brännvidden) så kommer du se att synfältet smalnar av. Det är precis vad brännvidd gör - begränsar synfältet. Därefter kan vi sätta i ett okular för att förstora upp detta begränsade synfält (så långt optiken tillåter). Voila, vi har en kikare.

Jo, så tenderar det ju att bli, oavsett vilket nörderi man sysslar med.
Har du någon gång fotograferat med objektiv med riktigt kort brännvidd (säg, under 20 mm eller sådär) så har du högst sannolikt sett vad jag syftar på gällande distortionen. Ju längre ifrån centrum av bilden kommer, desto större blir perspektivfelen. Den typen av fel förekommer alltid, men i "vardagsfotografi" så krävs rätt så korta brännvidder för att det ska bli påtagligt. Men när det handlar om ljusa punktobjekt på mörk bakgrund så blir effekten synlig rätt så kvickt.

"Enklast" skulle jag inte hålla med om i de flesta fall, men det beror förstås också en del på kameran i fråga och vilka krav man har. Att manuellt få en hyfsat skarp bild på ett stationärt objekt, ja det är inte svårt. Att manuellt få fokus på ögat i stället för näsan eller ögonbrynet i ett porträttfoto, det är en helt annan fråga.

Nej det ska gudarna veta. Kan man konsten att begränsa sig så är ju foto och astrofoto tämligen tacksamma i sammanhanget då det är relativt få löpande utgifter. En stor investering så är man hypotetiskt good to go i många år. Inte för att det brukar bli så, men ja ... hypotetiskt i vart fall.

Ja, det känns ju ibland som att det är vår privata lilla tråd, även om man vet att det finns fler som faktiskt följer den aktivt.

Ja, färgerna ser lite grönaktiga ut (på min skärm åtminstone), så det skulle nog inte skada att justera lite, men annars tycker jag nog att det är respektabelt resultat med så korta exponeringar.

Sedan är det ju alltid svårt med stjärntäta områden, i synnerhet på små objekt med kort brännvidd, men även med längre brännvidd. Det är ju så lätt att stjärnfältet tar över totalt och lämnar objektet man vill framhäva i "bakgrunden", men ja, molniga dagar är en bra ursäkt att träna på processandet.

APP har en funktion för att kalibrera stjärnfärg men jag misstänker att den mest försöker normalisera färgerna. Tror jag får bita i sura äpplet och hoppa över till PI någon dag men just nu är det äpplet allt för surt. Eller lära mig mer av reglagen i APP.

Kan tycka om mycket stjärnor men tycker nog det vore värt att få fram den svagare nebulositeten här ändå.

Fick äntligen hem mitt paket från tillverkaren Player One Astronomy som jag ska ha för tester och recension. Fått uppdrag av en kompis som är f.d. chefsredaktör på Populär Astronomi-tidningen om att skicka in min recension dit också, och de vidarebefordrar till finska Tähdet ja avaruus-tidning (med översättning).

Vill ni läsa mer om kameran kan ni göra det här: https://player-one-astronomy.com/product/neptune-m-usb3-0-mon...

Tror säkerligen att APP är fullt tillräckligt tills vidare. Jag vet inte om starnet++ är inbyggt i APP (tror aldrig jag sett något om det), men om inte så går det ju att köra fristående, vilket hjälper oerhört med att hålla stjärnorna i schack. Annars bör det ju gå att göra en starmask på klassiskt manér för att kunna leka med allt utom stjärnorna (och invertera masken för att endast leka med dem förstås).