Svenska språket - Misshandlat eller under utveckling?

Att göra dig själv förstådd av så många som möjligt, så lätt som möjligt, ser du inte som en anledning nog till att följa "uppgjorda regler"?

Det jag mer oroar mig över är att folk inte kan skriva för hand. Tangentborden fullkomligt dödar handstilen. Jag kan inte läsa vad hälften av vad mina vänner skriver och jag antar är att det är ännu värre längre ner i åldrarna.

Jag kan inte annat än hålla med, jag har väl inte den bästa handstilen själv (skriver som en läkare) men det jag sett från ungar idag i åldern 10+ är horribelt, ser mer ut som persiska eller dylikt.

Det jag hänger upp mig på är just som någon innan sa att man inte använder korrekta ord, utan man förkortar D som det och så vidare. Det är väl "okej" i vissa situationer på nätet, men om ni frågar mig så tar det inte mycket längre att skriva till exempel "det" istället för D. Så det är enligt mig okej på nätet, ibland och INTE okej i det "övriga" samhället någonsin. Ett vårdat språkbruk visar vad man är för typ av människa i mån och mycket, har man dyslexi t.ex. så kan det ju bli fel, men det är ju inte alla ord som blir fel. Jag tycker också det är fel att moderna slangord som typ ord ifrån förorten gör sitt intrång i svenska akademins ordlista, visst vi lånar ord från andra språk hela tiden och har alltid gjort så men när det blir ord som har blivit påhittade av någon så är det lite fel... Kalla mig insnöad och gnällig, men vissa saker ska vara som dom är..

Kan berätta att barn i 10-15årsåldern ganska ofta stavar som de skriver på MSN, har själv sett flera exempel på detta då morsan är lärare.
Smileys är även ett vanligt förekommande fenomen i deras texter.

Sär skrivnings sjukan lär vi få leva med. En gissning är att 70% av alla sweclockare särskriver, och det är riktigt jävla illa. Om 25 år kommer det nog att vara accepterat. Det går inte att stoppa språkets utveckling...

Särskrivningar kan jag leva med, men varje gång jag ser ett "de/dem-misstag" brukar jag dunka nyllet i väggen. Det gör ont, men jag måste bli av med ilskan på något sätt.

Att säga att svenska språket är misshandlat kan vara lite missvisande enligt min mening. Det problem som trådskaparen tar upp tycker jag snarare är en ortografisk fråga som syftar på skriftspråket, medan misshandel av svenskan i stort är att missbruka grammatiken, som berör fel i stil med "de/dem" och "för att" i stället för "därför att" i kausala bisatser och så vidare. Skrivfel som slarv med interpunktion tror jag förekommer i alla skrivna språk, och det har egentligen inget med själva språket i sig att göra utan bara hur man skriver det.

Ta engelskan till exempel. I engelskspråkiga forum ser man ofta "u" i stället för "you" och "im" i stället för "I'm" eller "I am". I franskan tycker jag mig se saker som "g" i stället för "j'ai" (bokstaven uttalas som j'ai) och ständigt slarv med accenter.

På tal om accenter så är ju i allmänhet ett annat vanligt förekommande problem hopblandning av apostrof "’" och akut accent "´". Tack och lov behöver vi inte bekymra oss så mycket om detta i svenskan, men det kan i allra högsta grad klassas som ett vanligt fel i engelska språket i likhet med felaktigt bruk av skiljetecken. (Det är naturligtvis illa när det smyger sig in en genitivapostrof i svenskan, och värst av allt är när det dessutom är skrivet med akut accent.)

När vi ändå är inne på tecken så är nästan det mest missuppfattade tecknet semikolon, ;. Det ersätter inte kolon! Semikolon avskiljer huvudsatser då man vill ha något svagare än en punkt.

Jag gick hem. Det var varmt ute.
Jag gick hem; det var varmt ute.

Det är förresten även fel att avskilja huvudsatser på detta sätt med komma – något som också är skrämmande vanligt.

Jag gick hem, det var varmt ute.

För detta krävs att man har en konjunktion som "och" eller "men" beroende på vad som passar.

Jag håller helt med trådskaparen och många andra om att skriftspråket framstår som slarvigt och att det skrivs illa i forum och nätdiskussioner. Man kan dock göra en intressant parallell språkhistoriskt sett. Om man ser tillbaka på språkbruket genom historien och går bakåt till vikingatiden, då man använde runskriften, ser man att det vid den tiden också förekom att man såg ganska ledigt på skriften. Det var snarare rentav vanligt att man tog sig friheter som att exempelvis skriva ihop bokstäver om ett ord slutar på samma bokstav som nästa ord börjar med. Bruket av tecken skiftade också mycket; runtecknen för ä och e användes lite mer på känn, och allt detta varierade dessutom mycket från person till person.

Så hur skiljer sig detta egentligen? Jag vet faktiskt inte, men det är onekligen en intressant diskussion. Jag förespråkar dock definitivt språkriktighet, eftersom det hur som helst finns större krav på en texts begriplighet och klarhet i modern tid, med tanke på spridning av information och dylikt.

Med reservation för eventuella felslag på tagnenterna.

Särskrivning är det i särklass jobbigaste som finns. Jag får nästan huvudvärk när jag läser särskrivningar.

Annars tycker jag tidningar som Gringo smutsar ner språket ganska rejält. Inget fel på tidningen i sig, men varför kan man inte skriva korrekt svenska? Det är ju trots allt Sverige vi befinner oss i.

Jag tycker man läser alldeles för lite svenska på svenskan. Under hela gymnasiet (SvA+B) gick vi inte igenom en gnutta stavningsregler/ord osv osv.
Utan allt handlade om litteraturhistoria =S

Själv känner jag mig inte fullärd inom det svenska språket, skulle t.ex. gärna haft ett par "glosor" till varje lektion.

Jag gillar inte heller Gringo.

Det krävs i sanning en herkulisk kraftansträngning att vistas på Internet utan att bryta ihop när man dagligen stöter på mer språklig ignorans än vad som borde vara tillåtet under en mansålder.

Håller helt med. Varför lägga ner så mycket tid på det, då de flesta behöver lära sig de svenska skrivreglerna bättre?

Jag själv är tveksam till att ungdomar blir sämre på att skriva p.g.a. internet och mobiltelefoner, för innan vi detta så skrev vi inte lika mycket. Tack vare internet så skriver många ungdomar väldigt mycket varje dag, som de annars inte hade gjort.
Många ställen på internet, som ungdomar håller till på, blir de dessutom respekterade efter hur de skriver. Har någon t.ex. en datorfråga och inte kan formulera sig bra, så får personen svar därefter. Det är heller inte ovanligt att någon annan måste ställa en följdfråga, för att trådskaparen i den första inlägget inte alls kan förklara vad han/hon ville ha hjälp med.

Själv så har jag alltid varit dålig på att skriva och ordförrådet är inte mycket att hänga i granen. Men jag försöker få till texterna så bra som jag kan, vissa skrivregler struntar jag dock ibland i eftersom det blir för mycket arbete.
Det är t.ex. att inte börja med ”och” absolut inte ”komma” och sedan ”och” (, och) eller använda ”man” i onödan. Det där med ”man” är väl mer för tekniska rapporter, men även inom poltik så blir det väldigt fel om någon använder ”man” istället för ”jag”, likaså prata om ”vi” när det inte alls handlar om ”vi”.
Även komma (,) är klurigt idag, då man får göra lite hur som helst.
Meningen som jag skrev innan citat: "Många ställen på internet, som ungdomar hänger på, blir de dessutom respekterade efter hur de skriver. " är väl inte så bra enligt de gamla komma reglerna? Men sådant orkar jag inte bry mig om, speciellt inte på forum.

Jag håller med Trådskaparen.
Något som jag har svårt för är användningen av Dej=Dig, Mej=Mig osv.
Jag tycker att bägge sätten är helt okej, men man ska inte börja blanda, te x "Från Mej till Dig".
Särskrivning är också något som kan förstöra en text. Om något enstaka ord är särskrivet så stör det inte så mycket, men när en hel text är en enda stor särskrivning så dör man lite inombords, eller inom bords kanske det borde vara.=)

Den stora frågan är varför det är så här. Personligen tror jag inte att det varken beror på slarv eller lägre intelligens. Jag tror det beror på okunskap och avsaknad av intresse. När jag var liten lades det väldigt stor vikt i grammatik och rättstavning. Detta var inte så fruktansvärt länge sedan, då jag är 22 år nu.
Jag kommer ofta i kontakt med yngre människor genom mitt spelande. Tyvärr behöver man oftast inte fråga efter ålder. Deras språkbruk, och av någon konstig anledning även deras attityd brukar ganska snabbt avslöja deras ungefärliga ålder.

Till sist vill jag ta upp det värsta jag vet, att blanda stora och små bokstäver. jAg föRSår inTe VaRfÖr mAn viLL sKRIva SåhÄr. Efter det lägger man även på "1337"-språk. Då finns det inte någon mening med att försöka läsa texten, skälen vissnar och dör innan man kommit genom den första meningen.

Nu har jag fått avreagera mig lite. Eftersom jag är en slarver har jag inte läst min text än, kom gärna med kritik, jag har försökt vara någorlunda korrekt.=)
Puss
/Emanuel

Att använda kommatecken före "och" är inte okej enligt min svensklärare och hon är en riktig språk-Hitler. På samtliga ställen där du har använt kommatecken före "och" är kommatecknet överflödigt.

Nu har det här kanske inte så mycket med saken att göra, men jag tycker MSN är ett riktigt otyg.
Man kan inte påbörja en ny rad utan enter skickar iväg meddelandet. Som upplagt för korta, slarviga meningar.

Intressant det trodde jag inte, nu är jag som sagt inte heller så bra på att skrivregler. Det är nog även skillnad på vad man kan göra och bör göra alltför ofta.
Det är som med så och man, de går fint att använda men man bör minska antalet i tekniska rapporter eller liknande.

Ctrl+Enter, väldigt korkat gjort då det borde vara tvärsemot. Den där maxgränsen på hur långt ett meddelande får vara är inte heller högt, vilket bidrar till att flera fortkortar texten genom att plocka bort bokstäver.

Ah, Ctrl-Enter, det kände jag inte till.
Tror tyvärr det är många med mig som inte ens känner till det eller bryr sig.
Av nån anledning så skriver de jag har på icq bättre svenska än mina kompisar på msn. Beror väl mest på vilka det är men ändå. Känns som Icq ger bättre möjligheter att skriva ordentligt.

"d e så d e." (det är så det är) är väl en ganska bra formulerad mening enligt mig, fler borde skriva på det viset!

Ja, komma före "och" är helt korrekt så länge satserna som kommatecknet avskiljer är fullständiga. En fullständig sats innehåller både subjekt och predikat.

Jämför:
Jag cyklade hem och åt lunch. - Inget komma!
Jag cyklade hem, och jag åt lunch. - Det finns ett subjekt i de båda satserna. Alltså kan komma användas.

Om man ska vara petig är dock kommatecknet fel i de citerade meningarna "Jag får verkligen stanna upp och tänka till, jag vet med mig att jag gjort fel ett antal gånger" och "Ingen är perfekt, det handlar det inte heller om". Dessa två är huvudsatser, som inte kan avgränsas med komma (så kallad satsradning) utan en konjunktion som exempelvis "och". Använd semikolon i stället!

Jag får verkligen stanna upp och tänka till; jag vet med mig att jag gjort fel ett antal gånger.

Det jag stör mig på när jag läser forum på internet är att folk skriver ett påstående och sen sätter dit ett frågetecken.

T.ex. "Jag cyklade hem och åt lunch?"

Jo, det är ju helt fel. En annan sak som är liknande som jag stör mig på är när folk skriver frågor utan att sätta frågetecken efter meningen. I vissa fall så är meningen helt rätt utan frågetecknet. Då blir det helt omöjligt att veta vad personen i fråga vill få sagt.