Behöver hjälp - åtstörning och övervikt och sömnproblem!

Sluta. Köpa. Godis.

Då har du ett problem förhoppningsvis ur bilden... Det är inte svårare än så.
Depression är ju lite värre att komma ut ur däremot.

För det första: Säg [i]aldrig[/] åt en människa som är deprimerad att ändra sin medicinering. Det behöver inte ens motiveras.

Trådskaparen: Vad är det för sömnhjälpmedel du har? Är det insomningstabletter eller sömntabletter?

Angående terapin, jag hoppas att du kan prata om dina problem där även om du har svårt att berätta om dem här och inför din omgivning. Pratar ni någonting om din aktivitet? Vad för typ av terapi är det? Jag har hört många som säger att terapi inte hjälper, och i nästa sekund berättar de att de inte har berättat för terapeuten om vad deras problem är. Det *är* jobbigt att gå i terapi, det *är* jobbigt att dra upp saker och vrida och vända på dem. Men det är liksom omöjligt för en terapeut att hjälpa en om de inte får situationen framlagd för dem. Det är lite som med alkoholism, man måste vilja bli hjälpt också, annars faller man snabbt tillbaks.

Fixa tjej. Eller gå ut med en vanlig kompis och hitta på något.
Man blir deprimerad genom att stanna hemma...

Uri Geller kunde böja skedar

... med hjälp av sina muskler.

Då skedar är rätt mjuka är det inte så imponerande.

Ät dina mediciner. Om du får problem med dem, prata med läkaren, inte sweclockare. (För helvete)
Det mest korkade man kan göra är att sluta äta piller i början av medicineringen för att man inte gillar biverkningarna. Biverkningarna är vanligast när man börjar med piller, trappar upp eller trappar ner. den bra effekten kommer långt senare.
Vissa piller tål man inte, så ta upp saken med läkaren. Effexor som nämnts i tråden kan jag inte ta, när jag gick på det var jag yr och hade ont i huvudet. Så då byttes det till nåt annat. Så enkelt är det, man får prova sig fram till vad som funkar och passar ihop.

Angående viktökningen, jag gick själv upp 20 kg av mina mediciner, det var väl inte så jävla kul. Men fan, det är inte det viktigaste i livet. När jag började må bättre gick jag ner i vikt igen, orkade röra på mig och så. Se till att fokusera på ditt välmående, så löser man de oviktiga problemen i efterhand.

Det enda som oroar mig är såpass starka och beroendeframkallande mediciner till en såpass ung person.
KBT är SKITBRA dock, jag fick kämpa i flera år för att få den sortens terapi och när jag väl fick den hade jag inte tid med den... Heh. Gör hemläxorna.

Leta reda på musik som du gillar, låter kanske dumt men musik kan få en igenom väldigt mycket. Inspirerande och upppiggande

Har för mig att det var Imovane jag tog under min depression, det var otroligt skönt att faktiskt bara få sova. Grejen är väl att man ska försöka somna för egen maskin först och inte ta insomningstabletter så fort man lägger sig. Å andra sidan så har jag en vän som sedan unga tonår inte sovit mer än en till två timmar sammanhängande per natt. Då säger jag "knapra min vän". Men, som andra påpekat, lyss inte till oss amatörspykologer utan utnyttja vården till fullo.

Kanon att du går i KBT, det har hjälpt mig oändligt mycket. Jag kan idag inte riktigt se hur jag är samma person i vissa avseenden jämtemot hur det var förr.

Och som också påpekats, vikten. De antidepressiva jag åt var aptitfrämjande. Jag har alltid varit en smal skit. 180 cm och legat mellan 60-65, tack vare medicinen har jag nu kommit upp i en vikt runt 80, och jag trivs med det. En fördel för vissa, nackdel för andra.

Socialt umgänge är det enda som biter på mitt sinne.

Mycket underhållning, som exempelvis film, spel etcetera, vill jag klassa som tillfällig psykisk bedövning, vilket enligt mig inte gör gott. De enda tillfällen då detta är positivt är vid tillfälliga "attacker".

Det är möjligt att detta låter som något helt omöjligt i dina öron, men se till att skaffa vänner. Mängder av dem!
Börja prata lite med "de där" killarna/tjejerna i skolan, kom gärna i gång med någon sport både för att träffa folk och hålla kroppen i form, få liv i utdöda vänskaper genom ett enkelt "hej", med mera.
Umgås, umgås och umgås lite mer!

PS: Du är definitivt inte ensam om din situation. Det finns alltid hjälp att få. Det svåra är bara att komma på vad som hjälper just dig.

Men fan, alla kan väl inte vara såna där hip hop typer, eller? Måste finnas nån som är... som du. :/

se till o ha saker o göra så hiner du inte äta för mycket :P?

att gå på gym är väl barqa onödigt för dig om du ska tappa vikt,ut o spring o skogarna några gånger i veckan.

ett bra sätt att träna på är att göra något som är kul också,tycker du boxning eller någon kamsport skulle va kul så är det bra o träna regelbundet iallfall

sen kan du kanske försöka sluta knapr piler för det kan nog va dom som gör att du blir godissugen med?

men det som behövs är alltså vilja sen är det bara börja äta rätt o motionera..