Räkna ut hur mycket du förlorat på Riksbankens ränktesänkning!

Så, idag sänkte Riksbanken styrräntan från 3,75% till 2%. Vad det innebär i praktiken är att Riksbanken ökar mängden pengar, så att det finns fler pengar, och att pengarna därför blir billigare att låna. Det betyder även att pengarna minskar i värde jämfört med andra valutor.

Alltså, svenska kronan är nu värd mycket mindre än alla andra valutor. Man skulle kunna kalla det devalvering (i ordets gamla bemärkelse) - allting du kommer att handla framöver kommer att vara dyrare.

För att räkna ut hur mycket dina besparingar förlorat i värde relativt Euron kan du använda en liten enkel formel:

0.047 * s

där s = dina besparingar i svenska kronor. Detta är baserat på genomsnittliga växelkurser före och efter räntesänkningen, och ger en ungefärlig tumregel.

Exempel: Om du har en månadslön på sparkontot är den nu värd ungefär en tusenlapp mindre.

Många jag pratat med idag tror felaktigt att denna räntesänkning är något bra, eftersom de stora huslånen och alla andra lån de har blir billigare. Detta visar snarare hur kört Sverige är som land - hela landet är belånat och har inga besparingar! Sverige har faktiskt minst besparingar av alla länder i hela OECD!

Denna räntesänkning är inte alls bra. Det kommer att bromsa upp korrigeringen av felaktiga investeringar, vilket gör att det kommer att ta mycket längre för Sverige att ta sig ur den nuvarande krisen. Inflationen kommer att minska köpkraften. Framförallt studenter, pensionärer och andra med en fix inkomst kommer att få det tufft om något år när de snabba pengarna orsakat dyrare levnadskostnad i form av mat, hyra etc.

Varför sänker då Riksbanken räntan om det har så många dåliga konsekvenser? Det finns ett par anledningar till detta.

1) Genom att försämra värdet på valutan snabbare än alla andra länder förstör sin egen valuta kan exporten fortsätta. Detta är dock på sveriges sparares bekostnad, och på en jobbigare inflation i framtiden.

2) Riksbanken försöker aktivt motverka marknadens vilja att korrigera felaktiga investeringar. Ingen i sverige har några som helst besparingar över huvud taget, och har inte råd att göra större köp i framtiden. Därför drar exempelvis industrierna ner på tillverkningen. Riksbanken vill inte att konsumtionen ska stanna av, och gör det därför billigare att låna.

Det enda Riksbankens agerande idag gör är att det skjuter upp den nödvändiga återgången till att inte leva över sina tillgångar. Det på bekostnad av alla i Sverige som försökt att göra just detta, genom att inte slösa, inte ta onödigt stora lån och genom att spara pengar.

Såklart folk har. Det är bara att dessa människor inte kommer fram i media. Faktum är att den nationalekonomiska skolan som visat sig ha rätt om och förutspått konjunkturcyklar, den österrikiska skolan, har pratat om dessa problem ända sedan 1912, medan resten av världen haft skoj med easy money.

Efter andra världskriget var det dock den keynesianistiska nationalekonomiska skolan som dominerat (och att många länder lyssnade på Keynes var mest på grund av världskrigen). Den bygger på att centralbanken ska stimulera ekonomin, som vi ser nu. Detta har bland annat ledit till husbubblorna i Sverige på 80-talet och i Sverige och USA de senaste åren, och ett belånat folk och dessutom hårda konjunkturcykler pga felinvesteringarna.

Det har inte "fastställts" någots alls. Om något säger diagrammet att ekonomin tar stryk mitt under rådande världskrig, men det är ju inte direkt normala omständigheter och något som är rätt väntat, faktiskt.

Och "stabiliseringspolitik" är fel ord. Det är konsensus att USA sänkte räntan för mycket efter IT-bubblan, vilket skapade husbubblan. Detta går dock inte att klandra politikerna för, de kan inte veta vad som är rätt ränta utan kan bara chansa. Som vi sett hade detta en enormt destabiliserande effekt på inte bara husmarkanden utan bankväsendet i övrigt.

Att du påstår att detta kommer att dämpa inflationen är förresten helt fel, helt galet fel. Enligt Riksbankens egna, officiella, KPI-siffror är inflationen för låg. Nu kommer inflationen bli högre. Riksbanken har mätfel här, inflationen är hög och den kommer bli högre.

Innan centralbanken började modifiera räntan var prisnivåerna i KPI helt och hållet konstant, från 1870 till 1920. Sen har det skenat. Så att inflationsmål skulle ha en stabiliserande effekt är helt och hållet fel, det bygger enbart på ett gammalt tankefel att det finns någon slags magisk invers relation mellan arbetslöshet, något som gång på gång visat sig vara fel, till keynesiansiternas förtret (vid det här laget har väl den första phillipskurvan modifierats vid upprenade tillfällen för de fortfarande håller fast vid den här fixa ideen).

Nu frågade ju inte du mig men jag vill svara på den där frågan.

Konsumtion ska inte stimuleras med monetära eller politiska medel, eftersom det leder till felaktiga och kortsiktiga beslut. Visst, en "stimulerad" ekonomi kan vara rätt rolig när högkonjunkturen varar, men det är inget som fungerar långsiktigt vilket vi kan se.

Anledningen att det inte fungerar långsiktigt är framförallt att det inte går att låna för evigt, och alltså innebär att köpkraften i framtiden är obefintlig. För företag att nyinvestera då borde alltså inte gå, men görs möjligt eftersom räntan sänks under det faktiska sparandet.

Nu fortsätter raset av SEK. Euron kostar nu över 10,7, har varit nära 10.8. Vill ni använda de nya kurserna kan ni räkna på

s * 0.058

istället.

Det du säger om andra världskriget stämmer delvis, även om du fattat fel. Vi ser fortfarande effekter av Keynes idé om "stabiliseringspolitik". Som vi kan se av gårdagens räntemöte lever dessa idéer fortfarande. Detta innebär ju givetvis inte att räntesänkningar på 60-talet påverkat dagens ekonomi, men med diagrammet antog jag att du ville visa att den stabilera ekonomin efter andravärldskriget på något vis berodde på räntemodifikationen. Det är givetvis absurpt.

Vi kommer definitivt att få högre inflation av lägre ränta. Att påstå annat är om något ute att snurra. Detta är enkel efterfrågan/utbud som du borde känna till: mer pengar, lägre ränta, ökade priser.

KPI var konstant mellan 1870 och 1920. Du kan exempelvis spana in diagrammet på sida 20 här http://www.ne.su.se/ed/pdf/28-1-lj.pdf (sida 16 i pdfen). Där kan du se vad Keynes idéer har haft för effekter i realiteten.

Det finns inget säkerställt samband mellan arbetslöshet och inflation. Keynes baserade denna iaktagelse på de rätt anmärkningsvärda omständigheterna under krigen, och strax innan kriget. Du kan ha inflation och du kan ha arbetslöshet, som i Tyskland, Zimbabwe etc. Du kan ha noll inflation och full sysselsättning.

Varför kan vi inte göra såhär: Försvara keynesiansimen. Den har ju uppenbart misslyckats nu när vi står inför en väldigt stor lågkonjunktur. Varför uppståd denna lågkonjunktur? Det kan du försöka förklara.

Edit: Jag förstår dock "var du kommer ifrån". Svenska universitet lär givetvis ut det keynesianistiska idéarvet eftersom det är vad som politiker använt och därför är relevant. Vissa skolor gör dock inte det, exempelvis LSE har ett Hayeksällskap som diskuterar det jag gör nu, som en motpol.

Cum hoc ergo propter hoc.

Du kan hitta flera exempel som säger precis tvärt om. Här är en : http://article.nationalreview.com/?q=M2ZjZDFhMTFlMjAyYTcwMjdj...

Jag har fortfarande inte hört er keynesianer förklara finanskrisen. Hur kunde den uppstå när centralbanken förde er räntemodifierande politik? Var det inte "riktig" keynesianism?

Zartax: http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticl...

Jag bryter ner ditt inlägg i delar, blir svårt att svara på annars.

Din fråga 1: "Varför skulle vi få högre inflation för att räntan går upp? "

Svar: Det har jag aldrig påstått. Vi får högre inflation om räntan går ner. Varför har jag skrivit vid flera tillfällen. Om mängden pengar ökar (oavsett om det är M0 eller M3) kommer det att driva upp priserna. Pengarna blir värda mindre. Oavsett om vi ser inflation som högre priser eller mindre värda pengar får vi inflation.

Din fråga 2: "Står vi inför en stor lågkonjuktur? Visste inte att vi hade spåtanter på forumet.".

Svar: Vad kallar du situationen vi befinner oss i just nu?

Att Keynesianister inte riktigt går att ta på lika stort allvar som tidigare tycker jag dagens situation bevisar. Var rätt många av er som prisade räntesänkningen efter IT-bubblan - ni hade lika roligt med högkonjunkturen som alla andra som inte studerade ekonomi. Se vad den ledde till. Österrikarna sade alltid att detta skulle leda till problem. Det är därför jag lyssnar på de ekonomerna nu, även fast jag studerat även ny-keynesianism och monetarism.

Igen: Skulle inte räntan ha sänkts så kraftfullt under början av 2000-talet skulle inte husbubblan i USA kunnat bli så stor som den blivit. Nu vet inte jag hur det är med dig, men bubblor faller inte under termen "stabiliseringspolitik" i min bok.

Centralbankens modifikation av penningmängden har uppenbarligen skapat minst en husbubbla. Du kan inte förneka att det vore mycket svårt för en bubbla att få momentum om räntan inte vore så låg, räntan var 1% i USA.

Dock gjorde USA precis vad Keynes förespråkade! Centralbanken där sänkte räntan för att stimulera ekonomin i lågkónjunkturen som följde IT-bubblan. En sänkning av räntan var precis efter skolboken.

Och se, det misslyckades. Det är för att stabiliserngspolitik via penningpolitiken inte fungerar, vilket för alla som kan tänka själv borde begripa nu slutet av 2008. Varför tar du inte och snackar med alla varslade att centralbankens penningspolitk "jämnat ut konjunktursvängningarn"? De skulle nog inte hålla med

Det enda sättet för en centralbank att sätta en "korrekt" ränta vore om centralbanken hade kunskap om samtliga marknader i hela landet. Den kunskapen saknas (Ingves är möjligtvis inflytesrik men inte ett orakel), och det enda som kan hända är att fel ränta sätts - som inte motsvarar sparande/tidspreferenser. Det leder till felinvesteringar, bubblor som vi sett.

Som exempel kan vi ta alla industrier som nu får varsla. Under högkonjunkturen var räntan låg och nyinvesteringar var då en god idé. Dock var den låga räntan lägre än utbudet sparade pengar. Försäljningen har fallit i samtliga marknader för folk helt enkelt inte har råd att konsumera.

Detta är definitivt ostabliserande. Istället för en stabil konsumtion tas konsumtion i framtiden till konsumtion nu, vilket skapar en temporär högkonjunktur som inte kan göra annat än att krascha.

Woland: Varför inte försöka argumentera för sakfrågan istället?